#WorldWideWikipedia

b2ap3_thumbnail_The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg

b2ap3_thumbnail_The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg

Jorden på bilden ”Blå pärlan”, tagen av Apollo 17, 1972. Public Domain.

Den 26-27 maj hölls ett tvådagarsseminarium på Riksantikvarieämbetet i Stockholm under namnet World Wide Wikipedia. Bakom seminariet låg Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar och Wikimedia Sverige som ville lyfta fram möjligheterna med öppna data och gemensamma plattformar. Nedan följer en sammanställning från dag ett; dag två gav deltagarna möjlighet att skriva och redigera på Wikipedia. I Umeå hålls ett likadant seminarium nu den 2-3 juni.

Ny teknik, nya beteenden

b2ap3_thumbnail_IMG_0074.JPG

Henrik Summanen från Riksantikvarieämbetet. Foto: Moa Ranung, CC0

Först ut var Henrik Summanen vid Riksantikvarieämbetet att presentera tankar kring hur organisationerna kan möta upp den användning som sker, och att organisationerna bör finnas där användarna finns. Informationen bör betraktas som råvara, inte som en färdig produkt. Den bör med andra ord liknas vid en skog som vem som helst kan skapa något utav, inte som en färdigsmidd stol att bruka. Det är därför viktigt att ha öppna gränssnitt mot de data som finns och värdefullt att arbeta med länkad data. Henrik Summanen tog också upp vikten av att ledningen är med och att digitaliseringen tas upp på process- och styrningsnivå.

Bakom kulisserna på Wikipedia

b2ap3_thumbnail_IMG_0076.JPG

Lennart Guldbrandsson visar Wikistream. Foto: Moa Ranung, CC0

Därefter tog Lennart Guldbrandsson oss bakom kulisserna på Wikipedia. Här följer några lärdomar:
• Det är enkelt att börja skriva på Wikipedia – det tar max 5 minuter! Så här gör du: 1. Skapa ett konto och presentera dig själv på din användarsida. Obs! Endast enskilda personer kan skapa ett konto. 2. Ta kontakt med någon som kan hjälpa dig vidare. Wikipedias faddrar finns där för att hjälpa dig att komma igång. 3. Fundera tillsammans med faddern kring vad du vill göra. Faddern kan hjälpa dig att göra ett bra projekt och att komma i kontakt med andra som är intresserade av samma ämne som du.
• När man sedan skriver en artikel i Wikipedia kan man lägga till den i en bevakningslista för att få veta om någon gör ändringar i den.
• Om du vill börja med att testa att redigera i Wikipedia kan du med fördel ägna dig åt korrektur av texterna. Det finns en ”visual editor” som gör det enkelt att korrigera text direkt i artiklarna.
• Om/när man vill bli administratör bör man helst ha varit aktiv i mer än ett halvår. Sedan kan man ansöka om administrativ behörighet.
• Här kan du ta del av Wikipedias grundprinciper, policyer och riktlinjer. Viktigt i sammanhanget är att allt på svenskspråkiga Wikipedia ska vara fritt, dvs. inte strida mot upphovsrätten.
• Wikipedias relevanskriterier är skapade för att bedöma om något är tillräckligt betydande för att förtjäna en artikel. Faktan ska vara möjlig att verifiera, dvs. det ska finnas en oberoende/bra källa som man hänvisar till. Bäst källhänvisningar och konsensus vinner alltså på Wikipedia. Vad är då en bra källa? Se artikeln Trovärdiga källor.
• I vänstermenyn på Wikipedia kan du klicka på ”Senaste ändringarna” för att få reda på just vilka dessa varit. På Wikistream kan du följa ändringarna i realtid!
• Överlevnadstiden för ”klotter” i texterna (dvs. när någon har gått in och gjort en ändring i texten som inte bör göras) brukar inte vara mer än 1-2 minuter. Sedan återställs informationen.  
• Önskvärt vore självklart om det kom in ännu mer kulturarvsinformation på Wikipedia!
• På varje artikel på svenska Wikipedia som handlar om en kvinna går det fem artiklar som handlar om en man. Då källhänvisningar krävs på Wikipedia innebär detta också att det behöver finnas källor som skriver om kvinnor.

Se även Wikimedia Sveriges blogg, liksom Wikimedias blogg.

Platsr, en öppen plattform för berättelser

b2ap3_thumbnail_IMG_0077.JPG

Sophie Jonasson från Riksantikvarieämbetet. Foto: Moa Ranung, CC0

Sophie Jonasson från Riksantikvarieämbetet tog sedan stafettpinnen och berättade om digitalt berättande och hur det kan skapa band och väcka empati. Ett lästips i sammanhanget är artikeln Empathy in the Time of Technology: How Storytelling is the Key to Empathy av PJ Manney. Sedan presenterades Platsr, en digital plats där man kan utforska berättelser om, i skrivande stund, 3379 platser och samlingar skapade av 1878 enskilda människor, hembygdsföreningar, arkiv, museer och bibliotek. Som medlem på Platsr (det är gratis) kan du lägga till egna berättelser, bilder m.m. Organisationer kan också bidra med sina platser och samlingar. Se också projektet Platsminnen, där demenssjuka får delta i kreativt historiebygge. 

Moa Ranung

Alla är på Wikipedia!

b2ap3_thumbnail_Checking_the_List.jpg

b2ap3_thumbnail_Checking_the_List.jpg
Checking the list. 1878. Public domain

En kulturinstitution som vill nå ut brett med sina resurser gör klokt i att möta potentiella användare där de befinner sig. Därför har Digisam tillsammans med Wikimedia Sverige utarbetat en checklista som är tänkt att göra det enklare för den som vill ladda upp material till Wikimedia Commons, så att det kan komma till mer, snabbare och bättre nytta.

Frågor, synpunkter och tillägg är som vanligt välkomna – till mig på adress johanna.berg@riksarkivet.se eller direkt på bloggen som kommentarer.

Och du som kanske missat att vi tidigare har tagit fram en checklista även för prioritering av kulturarvsmaterial för digitalisering, du kan hämta den här.

Johanna Berg

 

 

Våga prova – Hur kan museer sprida sina bildsamlingar på Wikimedia Commons?

b2ap3_thumbnail_ryttare_livrust.jpg

b2ap3_thumbnail_ryttare_livrust.jpgBakbomsplåt i detalj, sadelbeslag från 1618. Livrustkammaren. CC-0

Igår, den 16 september, samlades museirepresentanter på Livrustkammaren för att lära sig mer om detta. LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) publicerade i oktober förra året omkring 20 000 bilder på Wikimedia Commons, bilder som är helt fria att använda. Med detta i ryggen berättade representanter från LSH och Wikimedia Sverige hur arbetet hade gått till och vilka lärdomar som dragits. Genom att LSH:s bilder har inkluderats i Wikimedia Commons har dessa bland annat kunnat nå en mycket större och internationell publik. Och Wikipedia-användare har varit snabba med att bidra till arbetet; till exempel översatte användare i Frankrike snabbt de texter LSH lagt upp på engelska till franska.

Vilka är tipsen till andra museer som vill sätta igång?

  • Våga prova! Det är inte så mycket som kan hända, utan prova er fram.
  • Ledningen och hela organisationen behöver vara med på tåget.
  • Planera noggrant i början. Bestäm till exempel hur mycket metadata som ska läggas in. Ett råd är att hålla hög nivå på metadata.
  • Börja någonstans, alla steg behöver inte göras på en gång. Börja till exempel med att tillgängliggöra en samling som är väldigt uniform och enklare att hantera.

Hur kan ett första steg se ut?

  • Wikipedias projektsida för GLAM (Galleries, Libraries, Archives, Museums) är det fritt fram för exempelvis museer att skapa en egen undersida. Via samma sida går det också att fråga andra som jobbar med GLAM på Wikipedia om hjälp.
  • På sidan Samarbete kring innehållspridning finns en slags checklista med punkter som din institution behöver svara JA på för att kunna starta arbetet med att tillgängliggöra material.
  • Titta också närmare på GLAMwikiToolset, ett verktyg som gör det enklare för institutioner att göra digitalt material tillgängligt för fler. Verktyget gör det möjligt att ladda upp stora kvantiteter digitalt material till Wikimedia Commons.

Några saker att tänka på

  • Material som ska in på Wikimedia måste ha fri licens, och varje post behöver en licensmärkning.
  • Bilderna behöver kategoriseras, till exempel ”Bilder från Skoklosters slott”. LSH valde att börja med väldigt breda kategorier för sitt digitala material, för att så många som möjligt ska kunna hitta bilderna.
  • En viss mängd metadata krävs för tillgängliggörandet av bilderna.

Läs mer om LSH:s projekt på Wikimedia Commons eller i denna blogg .

Moa Ranung

Mer användning = mer nytta

Försäljare i ”spacettes”-dräkter poserar framför raket-allén till Tupperware Home Parties Inc i Orlando, sommaren 1960.
Fotograf: okänd, State Library & Archives of Florida (no known copyright restrictions) 

Creative Commons-systemet fyllde nyligen tio år – hurra! – och det blir alltmer spritt och använt i hela världen. För kulturarvssektorn har CC erbjudit nya möjligheter att enkelt sprida historiska material, och för användare och publik nya chanser till en mer intensiv och interaktiv användning av källorna.

CC-licensiering har stora fördelar för bl a skolan men ökar också chansen att material från arkiv, bibliotek och museer mer allmänt sett sätts i rörelse, upptäcks av fler och kommer till nytta i fler sammanhang. Den stora potentialen hålls dock tillbaka av att många institutioner väljer förhållandevis strikta licensieringar. Framför allt kan man undra om vi inte överanvänder NC (non commercial – ickekommersiell).

Creative Commons Tyskland har tillsammans med WikimediaTyskland och iRights.info undersökt effekterna av detta och sammanställt en rapport som svarar på centrala frågor som:
  • Vad är egentligen kommersiellt bruk?
  • Skyddar NC-märkning verkligen mot kommersiell användning?
  • Kan NC-märkt material användas i skolan? I pressen? I Wikipedia?

Nu finns rapporten, tack vare Open Knowledge FoundationTyskland, även på engelska. Den heter Consequences, risks and side-effects of the license module ”non-commercial use only – NC”och jag tror att den kan vara av intresse också för många svenska institutioner som står inför att öppna sina digitala samlingar och vill göra dem maximalt användbara för så många som möjligt.

Johanna Berg, Digisam

OKFest: Konst på webben

”Lemminkäinens moder” Akseli Gallen-Kallela, 1897

Jag har tidigare skrivit kort om datavisualiseringar på OKFest här, och lovade då återkomma med en rapport om öppenhetsarbete på nordiska konstmuseer. Museer med fokus på bildkonst har i allmänhet mer upphovsrättsligt skyddat material än andra, men även sådana verk blir så småningom fria och kanske är det ingen slump att de som tar ledningen på webben nu verkar vara de traditionella museerna med den äldre konsten. Som holländska Rijksmuseum kunnat konstatera finns deras mest kända målningar ofta i tusentals usla reproduktoner på nätet, och bästa försvaret för konsten torde vara att ge användarna tillgång till äkta vara.

Ateneum i Helsingfors samarbetar sedan i våras med Wikimedia Finland och har bl a ordnat återkommande skrivstugor för museets anställda och vänner. Tillsammans har de kunnat höja kvaliteten på hittills drygt 120 poster i finska Wikpedia, de flesta om kända verk i samlingarna som Gallen-Kallelas Lemminkäinens moder och Edelfeldts Ett barns begravning. Tommi Kovala från Wikimedia som presenterade arbetet på OKFest kunde inte nog understryka värdet i att ett av de största och viktigaste museerna i landet velat gå in i så intimt samarbete med organisationen. De visar på möjligheterna, och banar på det viset väg för många andra, mindre aktörer som också kan nå ny publik för sin konst via Wikipedia.

Wikimedia jobbar i många olika länder projektvis med museer, arkiv och bibliotek som vill göra sina resurser fritt och gratis användbara för alla. I Sverige har vi sett samarbete med bl a RAÄ, men hittills har inga konstmuseer tagit del. För den som är intresserad finns stöd och råd att hämta på deras GLAM-sida.

Även Statens museum for Kunst i Köpenhamn intar en allt generösare hållning till vidareanvändning av konstbilder ur samlingen. Museet tog del i Google Arts Project med 158 verk och kan därigenom erbjuda användarna fria bilder i mycket hög upplösning här. Bilderna är attraktiva för användarna eftersom de är av hög kvalitet, tydligt licensierade med CC:BY och dessutom kommer från en förvaltare med hög trovärdighet och gott renommé. De dyker nu allt oftare upp i Wikipediaartiklar och får därmed än vidare spridning över världen som länkar till lärande och förståelse. Mest nedladdat av alla verk är en Vilhelm Hammershøj från 1901, men bland publikfavoriterna finns också en Lucas Cranach från 1532. Den har varit i public domain 389 år, sa Merete Sanderhoff från SMK, och nog framstår det som fullständigt orimligt att användarna ska behöva betala bildrätt för den?

Både Tommi Kovala och Merete Sanderhoff betonade betydelsen av att explicit och tydligt märka sina material med maskinläsbara licenser. Mer info om SMK:s arbete med CC-licensiering finns här. Och den som fortfarande är nyfiken rekommenderas att fara till Köpenhamn för seminariet Sharing is caring den 12 december 2012.

Både Ateneum och SMK förvaltar i huvudsak äldre verk med utgången upphovsrätt, deras bilder hör alltså hemma i public domain. Men även när det gäller samtida konst finns idag ansatser att tillgängliggöra material mer öppet. Här ska bara kort nämnas de projekt Chiaki Hayashi, i samverkan med utställande konstnärer, genomfört på Mori Art Museum i Tokyo – och det arbete som just i samband med OKFest inletts av Sarah Stierch (museumist & open culture advocate) på Wikimedia för att informera nu verksamma bildkonstnärer om fördelarna med att använda öppna licenser. Det kommer att bli intressant att följa!

Johanna Berg, Digisam

Workshop om Europas digitala kulturarv

Foto: Caspar Almelander





Den 23 maj 2012 organiserade Digisam tillsammans med EU-projektet Linked Heritage en workshop på Riksarkivet i Stockholm på temat “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web”. Workshopen samlade ett 70-tal deltagare från över 20 länder.

Workshopen inleddes med ett välkomsttal av Börje Justrell, avdelningschef på IT-avdelningen på Riksarkivet som är den svenska partnerinstitutionen i Linked Heritage-projektet. Börje gjorde en kortare presentation av projektet som har som huvuduppdrag att tillföra den flerspråkiga och tvärsektoriella kulturarvsportalen Europeana nytt material från både offentlig och privat sektor, att höja kvaliteten på den metadata som finns i Europeana och att förbättra sökning, åtkomst och användning av innehållet i Europeana.


Breandán Knowlton, programme manager vid Europeana Foundation, gjorde därpå en presentation av Europeana projektet, som är EU-kommissionens initiativ, och som de flesta idag känner till just genom Europeana, deras snabbt växande sökportal till Europas digitaliserade kulturarv. Breandán fäste uppmärksamheten på vikten av länkad öppen data, vilket förutsätter att de digitala filerna som levereras till Europeana får publiceras med licensiering för fri användning.

Därefter berättade Rolf Källman om Digisam och vårt arbete med samordning av digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet.

Christophe Dessaux från det franska Kulturministeriet illustrerade aggregeringen av kulturarvsdata till sökportalen Europeana genom exempel från olika europeiska projekt, i synnerhet Linked Heritage-projektet. Exempel på hur data från Sveriges kulturarvsinstitutioner levereras till Europeana gavs av Henrik Summanen från Riksantikvarieämbetet, som berättade om deras K-samsök initiativ, och Peder Andrén från Riksarkivet, som rapporterade om EU-projektet APE-net och den portal för arkivens metadata (Archives Portal Europe) som nu byggs upp för att bl a fungera som aggregator till Europeana.

Diskussionen handlade mycket om användningen av standarder, i första hand LIDO-standarden, som idag anses vara en av de mest använda metadatastandarder bland europeiska museer. LIDO presenterades detaljerat av Regine Stein från German Documentation Center for Art History.

Under workshopens andra tema, semantiska webben, diskuterades det hur sökmöjligheterna till den kulturarvsinformation som idag presenteras via olika söktjänster kan optimeras. Gordon McKenna från CollectionsTrust talade om det arbete med länkad öppen data som man bedriver inom Linked Heritage, och som på sikt kommer att göra det enklare att koppla digitala filer så man lättare får fram relevanta sökresultat vilket underlättar både användningen och återanvändningen av digitalt material. Marie-Véronique Leroi, från det franska Kulturministeriet, berättade om Linked Heritage projektets arbete med terminologier och flerspråkighet för kulturarvssektorn. Samarbetet med Wikipedia diskuterades och Jakob Hammarbäck gjorde en presentation av Wikimedia Sverige.

Alla presentationer från workshopen finns på följande länk.

Workshopen om Europas digitala kulturarv följdes av en mindre workshop kring virtuella utställningar, som anordnades av MICHAEL Culture Foundation working group on innovative services. Där presenterades exempel på virtuella utställningar och hur man arbetar med dessa inom kulturarvssektorn i Europa. Mer information finns på denna länk: workshop om virtuella utställningar.

Workshop i Stockholm: “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web”

Automatrestaurang omkr år 1905, interiör, Stockholm
Spårvägsmuseets samlingar
                 Photograph by: unknown                       
Digisam – samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet organiserar tillsammans med EU-projektet Linked Heritage workshopen “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web” den 23 maj 2012 på Riksarkivet i Stockholm.

Workshopen har två huvudteman, ”Cultural Heritage Aggregation in Europe” och ”Semantic web”.

I den första delen av workshopen kommer aggregeringen av data till sökportalen Europeana att behandlas, belyst genom exempel från olika europeiska projekt som t.ex. Linked Heritage projektet,APE-net projektet (Archives Portal Europe) samt K-samsök, webbservice och den nationella aggregatorn för musei- och kulturarvsinformation. Vi kommer att diskutera dagens vägar för att lämna data till Europeana, hur man använder sig av standarder och möjligheterna att utveckla aggregeringsprocessen.

Workshopens andra tema tar upp hur kulturarvsinformationen presenteras i söktjänster och på olika portaler idag och på vilket sätt sökmöjligheterna i informationen skulle kunna optimeras. Vi kommer också att diskuterar vilka möjligheter som användningen av öppen länkad data och den semantiska webben har för kulturarvssektorn och hur Wikipedia kan fungera som en aktör i detta sammanhang

Målgruppen för workshopen är dels Linked Heritage-konsortiet och dels alla som arbetar med digitaliseringsfrågorna på kulturarvsinstitutionerna i Sverige.

Workshopen kommer att hållas på engelska.

Ett program kommer att läggas ut inom kort.

Antalet platser är begränsat. Är du intresserad av att delta i workshopen? Skicka i så fall e-post till digisam@riksarkivet.se innan den 14 maj 2012.

Sanja Halling, Digisam

Släpp kulturarvet fritt – det är vårt!

Effektiviserat samarbete på Wright’s Biscuit factory i Newcastle 1947. Foto:Turners, Tyne & Wear Archives & Museums 

I fredags ordnade Wikimedia Sverige ett välbesökt seminarium om ABM-sektorn i den digitala åldern. Wikimedia är föreningen bakom världens största uppslagsverk, Wikipedia, och den är av flera skäl en viktig aktör på kulturarvsområdet.

Wikipedias artiklar kommer högt upp vid googlesökningar och blir är därmed en viktig faktakälla på nätet för väldigt många – även professionella – användare. Encyklopedien innehåller miljontals poster, finns på massor av språk och kan räkna en halv miljard sidvisningar/dag. Den institution som inte deltar där går alltså miste om massor av publik, webbtrafik, kunskapsspridning och användardialog – vilket t ex den amerikanska museichefen och bloggaren Nina Simon skrivit om här.
Flera kulturinstitutioner – t ex Nordiska museet, Regionarkiv Västra Götaland och tyska Bundesarchiv – har redan lämnat bilder till Wikipedias mediedatabas. Det gör materialet fritt tillgängligt för alla som vill skriva eller illustrera artiklar i uppslagsverket – men också för andra typer av användning, t ex skolarbeten och olika webbapplikationer.
Nästa steg bör vara att bidra med texter och information. I stället för att många institutioner var för sig bygger upp interna kunskapsförråd med delvis samma innehåll, kan sektorn spara tid genom att samla data, personhistoria, ordförklaringar och bakgrundstext i en gemensam öppen bank på Wikipedia. Och det blir lättare och lättare. Europeana har nyss skapat ett automatiserat stöd för den som vill skriva artiklar på dataposter i deras sökindex eller använda dem som illustrationer till redan befintlig text, och även Kultur-IT:s gränssnitt Digitaltmuseum utvecklas på liknande sätt för att stödja Wikipedia-länkning. Svenska Wikimedia kan ge visst stöd till institutioner som vill ladda upp större mängder material, och planerar nu som bäst för en serie editathons – redigeringsverkstäder – i samverkan med intresserade parter.
Initiativtagare till fredagens möte var Lennart Guldbrandsson, som arbetar med en vitbok om öppen data för GLAM-sektorn med beräknad utgivning (i tryck) före sommaren. Avsikten är att ta fram stöd och råd för en öppen hållning på institutionerna och på ett konkret plan visa vägen genom lagens labyrinter. Lennart presenterade sitt arbete och inbjöd alla närvarande, alla deras kolleger och samtligaandra intresserade att bidra till boken med text, frågor och synpunkter på projektets wiki-sida. Skulle du vilja dela med dig mer diskret och förtroligt – om t ex dåliga upplevelser, tvister på arbetsplatsen, konflikter med rättighetshavare etc – kan du i stället maila Lennart direkt på lennart@wikimedia.se. För att vi ska kunna hitta lösningar på problem och svårigheter måste vi ju få upp dem på bordet, om inte annat i anonymiserad form. Målet är en användbar vägledning, inte en drömbok, och du är välkommen med dina erfarenheter!
På plats under eftermiddagen diskuterades många frågor om bristande kunskap &/eller insikt om den digitala utvecklingen på vitala punkter i organisationerna. Förhållandet mellan visionärt policyarbete, bred förankring och operativ implementering togs upp och även användardialogen berördes. Hur kan vi skapa kännedom om de material som inte finns på webben, och därmed öka chansen att de blir efterfrågade (och kanske digitaliserade)? Ett gott exempel finns i That’s not Online som inte agiterar för varken tryckpublicering eller digitalisering utan bara vill skärpa uppmärksamheten på att stora mängder värdefull information inte finns digitalt, ”ett faktum som ofta glöms bort i internetyran”. That’s not Online tar tacksamt emot postningar från institutioner i hela världen, men kanske skulle det också behövas en dedicerad svensk eller nordisk motsvarighet?
Under dagen lyftes också Public Domain Day som årligen firas i USA den 1 januari då nya upphovsmän inträder i fritt tillstånd. Konstnärer och författare som varit döda i sjuttio år är då inte längre under upphovsrättsligt skydd utan deras verk kan spridas och användas helt utan restriktioner. Från i år (2012) gäller det t ex målaren Robert Delaunay och författare som Karin Boye, Hjalmar Söderberg och Virginia Woolf. Det vore fint om svenska institutioner kunde fånga upp PD Day och i bred samverkan göra mesta möjliga för att skapa uppmärksamhet kring den kulturella allmänningen – och det som inte släpps ut där.

Johanna Berg, Digisam