Digisam tycker till om kollektiv förvaltning på upphovsrättsområdet

b2ap3_thumbnail_bee.png

b2ap3_thumbnail_bee.png
Beez-ness av Fitz Crittle. CC BY-NC

I början av 2014 kom EU-direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. En månad senare påbörjade den svenska utredningen sitt arbete. Nu i maj la utredningen fram sitt förslag om hur den kollektiva rättighetsförvaltningen på upphovsrättens område ska bedrivas framöver.

Utredningen föreslår att det ska införas en lag som reglerar olika typer av kollektiva rättighetsförvaltare, vilka krav deras verksamheter ska uppfylla och hur förhållandet mellan förvaltningsorganisationerna och olika användare av skyddade verk och prestationer ska se ut. Det finns även ett förslag om att Patent- och registeringsverket ska utöva viss tillsyn över förvaltningsorganisationernas verksamhet så att lagen följs. Se förslaget i sin helhet här.

Digisam har i dagarna lämnat in sitt svar på betänkandet. Vi är positiva till utredningens förslag och tror att lagförslaget kan innebära en effektivare och mer digitalt anpassad rättighetsförvaltning. Vi anser även att lagförslaget kan leda till en större respekt för kollektiv rättighetsförvaltning och bättre avtalsmarknad på upphovsrättsområdet. Digisam tycker däremot att den tillsyn som föreslås även ska omfatta bestämmelserna om förhållandet mellan rättighetsförvaltarna och användarna. Digisam har också pekat på svårigheterna för kulturarvsinstitutioner att detaljerat rapportera vilka skyddade verk man använder när det är fråga om storskaligt nyttjande.

Läs Digisams remissvar här.

Sista dag för att yttra sig över betänkandet är den 12 augusti.

Catharina Ekdahl

EU-kommissionen avslöjar sin strategiska plan för upphovsrätten

b2ap3_thumbnail_c.jpg

b2ap3_thumbnail_c.jpgFoto: Horia Varlan. CC-BY.

Den 6 maj överlämnade EU-kommissionen sin digitala strategiplan för den inre marknaden till EU-parlamentet med flera. I dokumentet framgår bland annat vilka planer EU-kommissionen har för upphovsrätten.

Redan i inledningen skriver ordföranden Jean-Claude Juncker: ”I believe that we must make much better use of the great opportunities offered by digital technologies, which know no borders. To do so, we will need to have the courage to break down national silos in telecoms regulation, in copyright and data protection legislation, in the management of radio waves and in the application of competition law.”

I den digitala strategin framgår att EU-kommissionen vill uppdatera den upphovsrättsliga lagstiftningen genom att öka EU-medborgarnas tillgång till kulturellt innehåll på nätet. Målet är att främja den kulturella mångfalden samtidigt som det är tänkt att skapa nya möjligheter för upphovspersoner och innehållsindustrin. Konkret innebär det att EU-kommissionen bland annat kommer att arbeta fram förslag om harmoniserade lagstiftade undantag för geografiskt gränsöverskridande tillgång till upphovsrättsligt skyddat innehåll för forsknings- och utbildningsändamål och så kallad text- och datamining.

Vad som också nämns är att konsumenter som abonnerar på tjänster för film, musik eller tidningsartiklar hemma även ska kunna ta del av dem under resor till andra EU-länder. EU-kommissionen vill alltså förbjuda eller starkt begränsa så kallad geoblockering. Geoblockering innebär att man som svensk användare eller med ett svenskt abonnemang inte kan ta del av vissa typer av innehåll på sin digitala enhet när man är utomlands. Att använda sig av geoblockering är ett sätt att begränsa territoriell åtkomst till upphovsrättsligt skyddat material. Konsekvensen av EU-kommissionens förslag kan bli att rättighetshavarna till film, TV och annat material framöver inte får använda sig av geoblockning om den anses obefogad.

EU-kommissionens digitala strategiplan hittar du här.

Catharina Ekdahl

Rapport från en fullspäckad och välbesökt dag om bildanvändning

b2ap3_thumbnail_bildupph1.jpg

b2ap3_thumbnail_bildupph1.jpg

Foto: Rolf Källman. CC-0

Torsdagen den 23 april gick seminariet ”En dag om bilder, sociala medier och tredje mans användning” av stapeln i en fullsatt föreläsningssal hos Riksarkivet i Marieberg. Seminariet arrangerades av Digisam och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Främsta anledningen till bildseminariet var för att rapportera från de långt framskridna förhandlingarna om ett mallavtal för kulturarvsinstitutionernas digitala bildanvändning. Förhandlingarna förs mellan Digisams förhandlingsdelegation under ledning av Jan Olov Westerberg, verksamhetschef på Naturhistoriska Riksmuseet, och Bildupphovsrätt och har pågått sedan januari 2015.

Digisams juridiska arbete

Det juridiska arbetet på Digisam har pågått sedan senvintern 2013. Genom de två arbetsgrupper som praktiskt har arbetat med de juridiska frågorna har bl.a. Grundvillkor för bildanvändning tagits fram. Dessutom finns det sedan början av 2015 en juridisk vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning.

Pågående förhandlingsarbete

Bildseminariets första programpunkt var en presentation av undertecknad om det pågående förhandlingsarbetet och en genomgång av upphovsrätten. Frågan om varför kulturarvsinstitutionerna behöver ett bildavtal besvarades utifrån följande tre anledningar:

  • Om kulturarvinstitutionen inte har förvärvat nödvändiga bildrättigheter krävs troligen tillstånd för bildanvändning enligt upphovsrättslagen.
  • Ett bra bildavtal innebär att institutionen slipper fundera på rättighetsfrågorna och administrationen kring dem.
  • Ett bildavtal är en förutsättning för att kulturarvsinstitutionen ska kunna uppfylla sitt uppdrag till 100% och kunna göra hela sitt bildarkiv digitalt tillgängligt för allmänheten.

Läs mer i Catharina Ekdahls presentation.

Åsa Anesäter från Bildupphovsrätt berättade sedan att bildavtalet kommer att innehålla en rätt att få tillgängliggöra sitt bildarkiv och sina bildsamlingar digitalt för allmänheten samt att använda bilder ur bildarkiven på sina egna webbsidor och i sociala medier. Bildavtalet utgår från Grundvillkoren och är avtalslicensbaserat. Det innebär att det inte bara omfattar Bildupphovsrätts egna medlemmar, utan alla de konstnärer och fotografer vars verk används av institutionerna.

Åsa Anesäters presentation.

Jan Olov Westerberg avslutade programpunkten genom att berätta om hur den prismodell som nu förhandlas fram kommer att se ut och vilket bildmaterial som kommer att ingå. Han menade att den kostnad som ett bildavtal kommer att innebära för institutionerna vägs upp av minskade arbetskostnader för granskning av bildmaterialet och möjligheten att få uppfylla det egna verksamhetsuppdraget. Målbilden är att det aktuella mallavtalet för kulturarvsinstitutionernas digitala bildanvändning kommer att vara färdigförhandlat under maj månad. Om den tidsplanen håller kommer mallavtalet i sig att undertecknas i juni av riksarkivarie Björn Jordell som Digisams ordförande. Varje kulturarvsinstitution väljer sedan själv om det finns behov av att teckna bildavtalet med Bildupphovsrätt eller ej. Dessa individuella bildavtal kommer att kunna tecknas tidigast från i början av hösten.

Jan Olov Westerbergs presentation.

Förmiddagen avslutades med en frågestund där många frågor om bildavtalet och förhandlingen ställdes från de 18 kulturarvsinstitutioner som hade anmält sig till seminariedagen. I svarspanelen deltog Mats Lindberg och Åsa Anesäter från Bildupphovsrätt och Jan Olov Westerberg samt undertecknad från Digisams förhandlingsdelegation. Samtalet leddes av Digisams verksamhetschef Rolf Källman.

panelenFoto: Moa Ranung. CC-0

Kulturarvsinstitutionernas användning av sociala medier och CC-licenser

Efter lunchen var det dags att få inblick i kulturarvsinstitutionernas behov och nytta av sociala medier. Eftermiddagen inleddes av Åsa Anesäter och Paul Vestergren från Bildupphovsrätt som berättade om de problem som användarvillkoren för sociala medier skapar ur ett upphovsmannaperspektiv.

Åsa Anesäters och Paul Vestergrens presentation.

Under hösten 2014 och våren 2015 har två pilotprojekt genomförts inom ramen för Digisams juridiska arbete. Syftet för båda pilotprojekten har varit att få reda på vilka konkreta behov av bildrättigheter som kulturarvsinstitutionerna kan ha. I det första projektet som handlade om institutionernas önskade digitala bildanvändning deltog Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Det andra projektet inriktades på frågeställningar om sociala medier och tredje mans användning av bilder som tillgängliggörs digitalt av institutionen. Även i detta projekt deltog Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum, men kompletterades av stiftelsen Nordiska museet. Projekten och de tankar som dykt upp under projektens gång presenterades av Maria Ljungkvist från Nationalmuseum och Emma Grimlund från Riksantikvarieämbetet.

Maria Ljungkvists och Emma Grimlunds presentation.

Som praktiska exempel på den stora nytta som kulturarvsinstitutioner har av sociala medier deltog Karin Nilsson från LSH, Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, och Kajsa Hartig från Nordiska museet. De visade båda på ett engagerat och inspirerande sätt hur just deras institutioner använder sociala medier, olika kulturarvsportaler och Creative Commons-licenser för att nå ut till den breda allmänheten med sina samlingar.

Karin Nilssons presentation och Kajsa Hartigs presentation.

Som sista programpunkt deltog Kristina Alexanderson från Creative Commons Sverige. Hon berättade för deltagarna om historiken bakom CC-licenserna och det svenska arbetet med 4.0-licenserna som nu ligger ute på nätet för kommentarer från användarna. Kristina Alexanderson förde även fram de viktiga budskapen att fritt inte nödvändigtvis betyder gratis och att metadata för maskinläsbarheten är en förutsättning för att det ska fungera.

Kristina Alexandersons presentation.

Slutord

Seminariedagen avslutades på samma sätt som den inleddes, med reflektioner från Rolf Källman från Digisam, Jan Olov Westerberg från Naturhistoriska Riksmuseet och ordförande för Digisams förhandlingsdelegation och Mats Lindberg från Bildupphovsrätt. Mats Lindberg nämnde att Bildupphovsrätt ser bildavtalet mer som ett samarbete med den kulturarvsinstitution som väljer att teckna det än som ett vanligt avtalsförhållande. De frågor som uppstår under avtalstiden kommer att lösas genom samtal mellan parterna. De önskemål från deltagarna som kom under dagen handlade om behovet av återkommande information om juridiken och att sådan information även når fram till myndighetscheferna. Digisam fortsätter att löpande rapportera om det pågående arbetet.

Catharina Ekdahl
juridisk utredare

En späckad dag om kulturarvets texter

penna och papper

penna och papper

Penna och papper. Nationaal Archief, Nederländerna. Inga kända copyright-restriktioner.

Tisdagen den 3 mars arrangerade Digisam en seminariedag om kulturarvets texter i Riksarkivets hörsal i Marieberg. Det var närmare trettio deltagare från flera av de 24 berörda myndigheterna som hade anmält sig för att bland annat lära sig mer om vad ett upphovsrättsligt skyddat litterärt verk kan vara och vad som gäller enligt upphovsrättslagen. En timme innan lunch berättade den inbjudna upphovsrättsorganisationen Alis om vilka de är och hur Alis skulle kunna licensiera de rättigheter till skyddade texter som kulturarvsinstitutionerna kan behöva för att få sprida dem till allmänheten och använda dem på andra sätt.

En presentation av Digisams vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning och Digisams juridiska arbete i övrigt inledde eftermiddagens pass. Arbetet kommer under våren att inrikta sig på textområdet och tanken är att upplägget kommer att likna det som har gällt för bildområdet under 2014.

Johanna presenterar SWE-CLARIN

Dagen sista programpunkt och en av de mest uppskattade handlade om ett nytt projekt kallat SWE-CLARIN som Digisam kommer att delta i genom Johanna Berg. Projektet handlar om språkteknologi och att tillgängliggöra texter för forskare på fler sätt än tidigare. Vetenskapsrådet stödjer projektet under en period om fem år. Önskemålet är att kulturarvsinstitutionerna ska bidra med text, brev, utgivna böcker m m som kan vara av intresse för forskare. Ljudinspelningar och film välkomnas också. Det krav som ställs är att textmaterialet ska vara nedladdningsbart som data. Deltagarna på Digisams seminariedag uppmanades att bidra till insamlingen av textmaterial till SWE-CLARIN.

Catharina Ekdahl

Ett praktiskt verktyg för den som behöver veta mer om upphovsrätt

b2ap3_thumbnail_Henry_O_Studley_Tool_Chest_Open.jpg

b2ap3_thumbnail_Henry_O_Studley_Tool_Chest_Open.jpg

Henry O. Studley. Verktygslåda. Smithsonian Institution. Fair use

Den 17 december 2014 fastställde Digisams styrgrupp dokumentet ”Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning”. Vägledningen arbetades fram under hösten i samråd med den referensgrupp som tillsattes av styrgruppen i slutet av 2013. Referensgruppen består av representanter från flera av de statliga kulturarvsinstitutionerna och ett par ytterligare personer med stor erfarenhet av upphovsrättsliga frågeställningar.

Vägledningen är tänkt att vara ett praktiskt och användbart verktyg för institutionerna i deras dagliga juridiska överväganden. Den innehåller en beskrivning av upphovsrätten, reglerna om allmänna handlingar, vad som gäller för människor på bild, riktlinjer för sociala medier och olika rekommenderade avtalstexter. Som bilaga till Vägledningen finns även de Grundvillkor för bildanvändning som togs fram i våras i samarbete med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Grundvillkoren fastställdes av Digisams styrgrupp den 8 september 2014.

Vägledningen kommer att uppdateras i takt med förändrad lagstiftning och inkomna synpunkter. Vi vill därför gärna uppmana er som kommer att använda Vägledningen att framöver ge oss på Digisam era eventuella synpunkter på innehållet och användbarheten.

Rolf Källman

EU-kommissionens undersökning visar stora skillnader i inställningen till upphovsrätten

Copyright hacking-sketch inspired by Lawrence Lessigs session at internetdagarna 2012

Copyright hacking-sketch inspired by Lawrence Lessigs session at internetdagarna 2012

Copyright-hacking: Copyright hacking-sketch inspired by Lawrence Lessigs session at internetdagarna 2012 (#ind12). entapir CC-BY. 

I början av 2014 genomförde EU-kommissionen en stor undersökning om upphovsrätt. I ett omfattande frågeformulär ställdes 80 olika frågor om den upphovsrättslagstiftning som gäller. Frågarna handlade främst om huruvida det finns behov av att förändra gällande lagstiftning med anledning av den digitala värld vi lever i. Digisam publicerade i våras en rekommendation om hur frågeformuläret kunde besvaras av kulturarvsinstitutioner. 

Responsen på undersökningen blev mycket stor. Närmare 10 000 svar landade hos dåvarande kommissionen. Resultatet av undersökningen presenterades redan i somras av kommissionen och följdes upp av en öppen hearing i Bryssel i mitten av november. Du hittar även en kortare och mer grafisk sammanställning av svaren här som på ett tydligt sätt visar resultatet.

En enkel sammanfattning är att det finns stora skillnader i inställningen till rådande upphovsrättslagstiftning mellan å ena sidan upphovsrättsorganisationer och rättighetshavare och å andra sidan allmänheten, institutionerna och andra typer av slutanvändare. En tredje kategori som också har deltagit i enkäten är telekombolagen eller så kallade ISP (Internet Service Providers). Deras svar visar att de anser att gällande lagstiftning är oklar, men inte så oklar att några förändringar behövs.

På det stora hela råder det delade meningar om det mesta i enkäten. De mest påtagliga skillnaderna handlar bland annat om huruvida länkning till upphovsrättsligt skyddat material ska ligga inom upphovsmannens ensamrätt och därför kräva tillstånd. Rättighetshavarsidan anser att det borde vara så, vilket inte delas av användarna. En annan fråga gäller om de inskränkningar och undantag som finns i upphovsrättslagen erbjuder tillräckliga möjligheter för användning av skyddade verk i just digitala medier. Användarna tycker inte det, medan upphovsrättsorganisationerna och utgivarna anser nuvarande lagstiftning tillräcklig. Frågan om skyddstiderna är en annan klar skiljelinje mellan dessa två grupper där rättighetshavarsidan förespråkar längre skyddstider och användarna kortare.

Vad som konkret kan komma ut av enkätsvaren är ännu oklart. Nuvarande EU-kommission har enligt uppgift ännu inte lagt fram något förslag till åtgärder, men ryktet säger att ett så kallat White Paper om upphovsrätt är på gång.

Catharina Ekdahl

 

Nu är grundvillkoren för storskalig användning av upphovsrättsskyddade bilder klara!

b2ap3_thumbnail_400428874_e087aa720d_z.jpg

b2ap3_thumbnail_400428874_e087aa720d_z.jpg

Traffic light av grendelkhan CC-BY-SA

Den 8 september fastställde Digisams styrgrupp de juridiska grundvillkor som ska gälla för kulturarvsinstitutionernas storskaliga användning av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial. Grundvillkoren ska sedan ligga till grund för de enskilda avtal som varje institution kan teckna med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige.

Efter åtta månader arbete lades den 3 september förslag till grundvillkor fram för Digisams styrgrupp för beslut. De föreslagna grundvillkoren och förklarande anvisningar har tagits fram av en arbetsgrupp som har bestått av representanter från flera av kulturarvsinstitutionerna och även Bildupphovsrätt. Gruppens arbete har samordnats av Digisam. Vid ett möte den 8 september fastställde Digisams styrgrupp de föreslagna grundvillkoren.

Grundvillkoren innehåller bland annat bestämmelser om vilka användningsrättigheter institutionerna får, olika fria nyttjanden, hur länge de enskilda avtalen ska gälla och en möjlighet för parterna att utvärdera innehållet efter viss tid. De enskilda avtal som ska tecknas mellan varje institution och Bildupphovsrätt utifrån grundvillkoren kommer att reglera den storskaliga bildanvändning som institutionerna är intresserad av och inkluderar även användning av bilder där upphovsmannen är okänd. Det handlar om ett s.k. avtalslicensbaserat avtal där Bildupphovsrätt genom en regel i upphovsrättslagen företräder alla bildupphovsmän i Sverige, även de som inte är medlemmar.

Nästa steg i det juridiska arbete som Digisam har till uppgift att samordna handlar om att institutionerna ska förhandla fram kostnaden för den storskaliga bildanvändningen enligt grundvillkoren. Under ledning av Jan-Olov Westerberg, överintendent Naturhistoriska Riksmuseet, har en för kulturarvsinstitutionerna gemensam förhandlingsdelegation tillsatts av Digisams styrgrupp med uppgift att förhandla med Bildupphovsrätt om kostnaderna för de enskilda avtalen. Parallellt kommer det under hösten även att genomföras ett särskilt pilotprojekt där de enskilda avtalen utifrån grundvillkoren ska testas i praktiken av ett par kulturarvsinstitutioner som har tillfrågats av Digisams styrgrupp. Dessa båda arbeten beräknas vara avslutade till årsskiftet.

Grundvillkoren, med anvisningar, finns här.

Catharina Ekdahl
Digisam

Rapport från Digisams möte om upphovsrätt

b2ap3_thumbnail_ds_jur_sm.jpg

Måndagen den 5 maj var det dags för ett öppet möte om upphovsrätt för de 24 kulturarvsinstitutioner som Digisam verkar för. I Röda rummet på Historiska museet spenderade ett fyrtiotal personer eftermiddagen med att få information om det juridiska projekt som just nu pågår under ledning av Digisam och för att diskutera praktiska, upphovsrättsliga erfarenheter.

Deltagarna fick veta att Digisam i december påbörjade arbetet med att ta fram ett rekommenderat avtal för användning av de fotografier, andra alster av bildkonst och brukskonst som finns i institutionernas samlingar och arkiv. Parallellt pågår även arbetet med att ta fram nationella riktlinjer om upphovsrätt, angränsande lagstiftning och användbara avtalsmallar i övrigt. Arbetet sker i två arbetsgrupper med representanter som utsetts av Digisams styrgrupp, kompletterat med ytterligare personer med omfattande erfarenhet av upphovsrättsliga frågor. Avtalsgruppen är även partssammansatt, vilket innebär att representanter från Bildupphovsrätt i Sverige deltar i framtagandet av ett rekommenderat avtal.

b2ap3_thumbnail_ds_jur_sm.jpg

Foto: Moa Ranung, CC:0

Enligt tidsplanen ska det rekommenderade avtalet och riktlinjerna om upphovsrätt vara färdiga i början av hösten 2014. Vi hoppas att detta ska ge institutionerna ett gott stöd i arbetet med tillgängliggörande av material och en grund för formaliserade överenskommelser med Bildupphovsrätt i Sverige.

Deltagarna på mötet berättade om vilka önskemål de har kring rättigheter för att kunna ge allmänheten tillgång till det bildmaterial som finns i samlingarna och arkiven. Begrepp diskuterades och många frågor ställdes kring Digisams pågående avtalsarbete. Flera deltagare framförde sin oro för att avtalet kommer att bli för dyrt för institutionerna eller att det ställs krav på en administrativt betungande rapportering av vilka bilder som används. Ett par deltagare menade till och med att det inte finns utrymme för någon kostnad överhuvudtaget för avtalet. Samtliga deltagare instämde ändå i att det är mycket bra att Digisam har tagit tag i frågan om reglering av upphovsrätt. En förväntan finns att arbetet ska resultera i klarhet och skapa ordning kring de upphovsrättsliga frågetecken som finns. Det står även klart efter måndagens möte att det finns ett stort behov bland institutionerna att få ta upp och diskutera de upphovsrättsliga erfarenheter som finns.

Den svåraste frågan att lösa i avtalsarbetet rör icke offentliggjorda verk. Det handlar om bildmaterial som har lämnats in till institutionerna utan att betraktas som offentliggjort i upphovsrättslagens mening. Eftersom offentliggörandet är en förutsättning för den avtalslicensverkan som avtalet är tänkt att bygga på, kan användningen av sådant bildmaterial istället komma att begränsas till bilder som skapats av medlemmar i Bildupphovsrätt i Sverige. Frågan kommer att fortsätta diskuteras under våren i de två arbetsgrupper som leds av Digisam.

Läs mer om arbetet här.

Catharina Ekdahl

Digisams rekommenderade svar på EU-kommissionens Public Consultation kring upphovsrätt

Uppdatering 4/2: deadline för att skicka in svar är förlängd till den 5 mars.

Nu kan ni ta del av Digisams rekommenderade svar på EU-kommissionens omfattande frågeformulär om upphovsrätt. Vårt svar hittar ni här i form av en word-fil på engelska som omfattar alla 80 frågorna. Här är en svensk översättning (PDF), där bara de frågor som vi har funnit anledning att besvara finns återgivna. Använd våra rekommenderade svar, alla eller delar av dem, på det sätt som passar er bäst. 

Vi vill också slå ett slag för Europeanas utförliga svar som ni hittar här http://pro.europeana.eu/documents/900548/f633a395-4d4e-4951-a0f1-cdddbee32598 

Det kan säkert inspirera till tillägg i era svar!

Glöm inte att svaren ska skickas in senast den 5 mars i MS Word, PDF eller OpenDocument till markt-copyright-consultation@ec.europa.eu.

/Catharina Ekdahl