Spåkvinna med kortlek och kristallkula Foto: Karl Heinz Hernried, Nordiska museet (CC:BY:NC:ND)

American Alliance of Museums (AAM) spanar löpande på tongivande samhällstrender och kikar förstås särskilt på hur de kan komma att påverka museer. Varje år ger de ut en lättillgänglig sammanställning som borde läsas av alla som funderar över framtiden. 2015 års TrendsWatch ger korta presentationer av några viktiga trender, hur de förväntas påverka samhället i allmänhet och museisektorn i synnerhet, samt för varje trend några mer konkreta tips på hur institutionerna kan förhålla sig till utvecklingen. En del av det som verkade science fiction kring 2010 är vardag idag, så det är bäst att börja förbereda sig för det nya nu direkt! 

Först (och viktigast!) är öppna data och den nya ekonomi som växer fram med fria resurser, öppen licensiering, sammanlänkning av uppgifter ur olika källor och (volontärt) samarbete kring öppen kunskap för alla. Som goda exempel framhålls museer som Tate och Cooper Hewitt, som delar sina digitala samlingar på GitHub (ett webbhotell för öppen källkod) och flera nytänkande initiativ för nyttiggörande av öppna data, som väl genomförda hackathons och tekniska lösningar som både stödjer och drar nytta av Wikimedias olika projekt.

Bärbar teknologi är idag kanske mest känd i form av Google Glass eller Apple Watch, exklusiva (och dyra) hightech-produkter som många har svårt att se nyttan med. Men tänk om de skulle kunna anpassas till jättepraktiska, röststyrda verktyg för folk som har händerna fulla med annat än tangentbord – som t.ex. tandläkare eller konservatorer? Tänk om de tekniska funktionerna skulle kunna integreras i material som kan vävas, vikas och tvättas som textil? Det är inte långt borta, och den snabba utvecklingen inom området stärker i sig argumentationen för alla som vill arbeta för och med öppna data.  

En annan trend som kommer att påverka vardagen för oss alla är tillväxten av ”mass personalization” – att vi i ökande utsträckning kan få (och vill ha?) individuellt filtrerat innehåll eller personligt anpassade produkter och upplevelser. Det kan handla om skräddarsydda öronproppar, jeans eller benproteser, men för ett museum kanske snarare om besök och andra erbjudanden som utformas med lyhördhet för varje unik besökares intressen och behov. Kanske är det YBCA:You eller Art-o-mancy som visar vägen mot framtiden?

Kombinerar man effekten av dessa snabba trender kan vad som helst hända. Det är spännande och positivt, men väcker också på sina håll akut teknikstress. Därför är det kanske överraskande att den långa långsamhetstrenden ännu inte fått det genomslag i museisektorn som man kunnat vänta sig. Den är dock fortfarande stark och det är väl aldrig för sent att ansluta sig till dem som ibland vill koppla ur och låta saker ta tid? Slow Movement har givit utslag på många områden som mat, mode och odling, men närmast till hands för museer ligger kanske initiativ som Slow Art Day då publiken bjuds in att helt enkelt titta på få konstverk väldigt länge.

AAM-rapporten är rik på lästips och i varje avsnitt finns goda museiexempel, men den belyser också en del kritiska perspektiv på den tekniska utvecklingen – bl.a. rörande övervakning, personlig integritet, ”filterbubblor” och propaganda. Morgondagen blir inte bara ljus av sig själv tydligen, utan vi måste jobba på den tillsammans för att den ska bli så strålande som möjligt. Som kloka tänkare konstaterat för länge sedan: Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte (Poul Henningsen) och Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att skapa den (Peter F Drucker).

Johanna Berg