Jorden på bilden ”Blå pärlan”, tagen av Apollo 17, 1972. Public Domain.

Den 26-27 maj hölls ett tvådagarsseminarium på Riksantikvarieämbetet i Stockholm under namnet World Wide Wikipedia. Bakom seminariet låg Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar och Wikimedia Sverige som ville lyfta fram möjligheterna med öppna data och gemensamma plattformar. Nedan följer en sammanställning från dag ett; dag två gav deltagarna möjlighet att skriva och redigera på Wikipedia. I Umeå hålls ett likadant seminarium nu den 2-3 juni.

Ny teknik, nya beteenden

Henrik Summanen från Riksantikvarieämbetet. Foto: Moa Ranung, CC0

Först ut var Henrik Summanen vid Riksantikvarieämbetet att presentera tankar kring hur organisationerna kan möta upp den användning som sker, och att organisationerna bör finnas där användarna finns. Informationen bör betraktas som råvara, inte som en färdig produkt. Den bör med andra ord liknas vid en skog som vem som helst kan skapa något utav, inte som en färdigsmidd stol att bruka. Det är därför viktigt att ha öppna gränssnitt mot de data som finns och värdefullt att arbeta med länkad data. Henrik Summanen tog också upp vikten av att ledningen är med och att digitaliseringen tas upp på process- och styrningsnivå.

Bakom kulisserna på Wikipedia

Lennart Guldbrandsson visar Wikistream. Foto: Moa Ranung, CC0

Därefter tog Lennart Guldbrandsson oss bakom kulisserna på Wikipedia. Här följer några lärdomar:
• Det är enkelt att börja skriva på Wikipedia – det tar max 5 minuter! Så här gör du: 1. Skapa ett konto och presentera dig själv på din användarsida. Obs! Endast enskilda personer kan skapa ett konto. 2. Ta kontakt med någon som kan hjälpa dig vidare. Wikipedias faddrar finns där för att hjälpa dig att komma igång. 3. Fundera tillsammans med faddern kring vad du vill göra. Faddern kan hjälpa dig att göra ett bra projekt och att komma i kontakt med andra som är intresserade av samma ämne som du.
• När man sedan skriver en artikel i Wikipedia kan man lägga till den i en bevakningslista för att få veta om någon gör ändringar i den.
• Om du vill börja med att testa att redigera i Wikipedia kan du med fördel ägna dig åt korrektur av texterna. Det finns en ”visual editor” som gör det enkelt att korrigera text direkt i artiklarna.
• Om/när man vill bli administratör bör man helst ha varit aktiv i mer än ett halvår. Sedan kan man ansöka om administrativ behörighet.
• Här kan du ta del av Wikipedias grundprinciper, policyer och riktlinjer. Viktigt i sammanhanget är att allt på svenskspråkiga Wikipedia ska vara fritt, dvs. inte strida mot upphovsrätten.
• Wikipedias relevanskriterier är skapade för att bedöma om något är tillräckligt betydande för att förtjäna en artikel. Faktan ska vara möjlig att verifiera, dvs. det ska finnas en oberoende/bra källa som man hänvisar till. Bäst källhänvisningar och konsensus vinner alltså på Wikipedia. Vad är då en bra källa? Se artikeln Trovärdiga källor.
• I vänstermenyn på Wikipedia kan du klicka på ”Senaste ändringarna” för att få reda på just vilka dessa varit. På Wikistream kan du följa ändringarna i realtid!
• Överlevnadstiden för ”klotter” i texterna (dvs. när någon har gått in och gjort en ändring i texten som inte bör göras) brukar inte vara mer än 1-2 minuter. Sedan återställs informationen.  
• Önskvärt vore självklart om det kom in ännu mer kulturarvsinformation på Wikipedia!
• På varje artikel på svenska Wikipedia som handlar om en kvinna går det fem artiklar som handlar om en man. Då källhänvisningar krävs på Wikipedia innebär detta också att det behöver finnas källor som skriver om kvinnor.

Se även Wikimedia Sveriges blogg, liksom Wikimedias blogg.

Platsr, en öppen plattform för berättelser

Sophie Jonasson från Riksantikvarieämbetet. Foto: Moa Ranung, CC0

Sophie Jonasson från Riksantikvarieämbetet tog sedan stafettpinnen och berättade om digitalt berättande och hur det kan skapa band och väcka empati. Ett lästips i sammanhanget är artikeln Empathy in the Time of Technology: How Storytelling is the Key to Empathy av PJ Manney. Sedan presenterades Platsr, en digital plats där man kan utforska berättelser om, i skrivande stund, 3379 platser och samlingar skapade av 1878 enskilda människor, hembygdsföreningar, arkiv, museer och bibliotek. Som medlem på Platsr (det är gratis) kan du lägga till egna berättelser, bilder m.m. Organisationer kan också bidra med sina platser och samlingar. Se också projektet Platsminnen, där demenssjuka får delta i kreativt historiebygge. 

Moa Ranung