Deltagare i Hack4Heritage. Foto:Fredrik Enoksson CC BY Se fler bilder från hacket här.

Den 14-16 oktober skedde Hack4Heritage, ett kreativt event och hack med fokus på öppna kulturarvsdata. Hack4Heritage arrangerades av Digisam i samarbete med Stockholms stadsarkiv och ägde rum i Stadsarkivets lokaler på Kungsklippan. Cirka 60 deltagare lade under helgen fram sammanlagt 13 väldigt spännande och kreativa projekt baserade på öppna kulturarvsdata. Uppdatering: Se projektpitcharna här. Hela 17 svenska organisationer bidrog med kulturarvsdata och deltog i hög grad under hacket, och för det är vi enormt tacksamma. Hack4Heritage är också en del av ett större nordiskt samarbete kring öppna kulturarvsdata, med stöd av Nordic Innovation, så även nordiska och baltiska data kopplades till eventet. Ett särskilt tack till de representanter från estniska kulturarvsorganisationer som valde att ta sig hela vägen till Hack4Heritage!

Öppna data från kulturarvssamlingar gör det möjligt att skapa nya sorters innovativa och oväntade applikationer, lösningar och kreationer. Syftet med Hack4Heritage var att öka tillgången till öppna kulturarvsdata och föra samman en bred samling aktörer för kreativ användning av det, liksom att skapa en plattform för fortsatta samarbeten på nationell och internationell nivå. Under de tre dagarna arbetade deltagarna tillsammans utifrån tre teman: kod, kreation och koncept. De olika teamen hade ett imponerande fokus när de bland annat skissade på idéer, kodade och tog fram prototyper med hjälp av slöjdmaterial. Deltagarna hade också möjlighet att dela under visningar av Stadsarkivet och lära mer om bland annat crowdsourcing, Wikimedia, API:er och CC-licenser.

På söndagkvällen presenterades vinnarna i Hack4Heritage:

Publikens pris i kategorin ”Kreation” gick till The Voice of Technical Heritage – En lösning baserad på ljud som förhöjer upplevelsen för museibesökare.

Publikens pris i kategorin ”Koncept” gick till Museum Go – Ett spel där användaren får lösa uppdrag i ett museum och samla medaljer. Se prototypen här

Publikens pris i kategorin ”Kod” gick till ChurchSearch – En webbaserad app som visar kyrkor genom geolokalisering. Se demo här

Juryn under Hack4Heritage, bestående av Karin Nelsson, Teo Zetterman och Björn Hagström, valde ut vinnarna av det Nordiska Slush-priset som delades ut i regi av Nordic Innovation. Priset gick till MyMuseum – En lösning bestående av en personaliserad guide till museer. Se video här. Vinnarna kommer nu att få utveckla sin idé med stöd av innovationsexperter för att sedan delta och pitcha sin lösning under start-up eventet Slush i Helsingfors. Vi följer detta med spänning.

Nästa steg består i att vi på Digisam undersöker hur vi kan fånga upp alla resultat från Hack4Heritage på bästa sätt, och diskuterar hur en eventuell fortsättning på det nordiska samarbetet generellt och Hack4Heritage specifikt skulle kunna se ut, vare sig det skulle kunna vara i form av ett hack eller ett annat format. Vi välkomnar självklart alla synpunkter!

Vi på Digisam vill framföra vårt varmaste tack till alla som deltog i och bidrog till Hack4Heritage: Deltagarna, dataleverantörerna, processledarna, Stockholms stadsarkiv, samarbetspartners och sponsorer, juryn, vår eventkoordinator och alla timanställda – Tack för allt ert engagemang och för att ni gjorde dessa dagar till en fantastisk och minnesvärd händelse!

Moa Ranung, projektledare för #Hack4Heritage

I förra veckan samlades representanter från organisationer som bidrar med data och innehåll till det kreativa eventet och hacket Hack4Heritage under en workshop hos Musikverket. Digisam arrangerade workshoppen och Sanna Marttila och Mattias Axell, processledare för Hack4Heritage och med ett stort engagemang i Open Knowledge Foundation, var på plats för att driva den framåt. Workshoppen handlade både om kulturarvshackathon i bred mening och Hack4Heritage specifikt, öppna data och resurser och hur vi kan få fart på användningen av den omfattande och spännande kulturarvsinformation som finns.

Workshoppen inleddes med att Sanna Marttila höll en presentation om öppna data och kraften i det, och visade exempel på användning av öppen information såsom The flow towards Europe, Historypin, VanGoYourself , Historical Helsinki och Rijksstudio.

Foto: Susanne Danelius, CC0

Därefter fortsatte workshoppen enligt ”world café metoden” och här är en presentation om den processen. Deltagarna fick brainstorma kring frågor som: Vilka initiativ och projekt finns idag hos organisationerna? Vilka nordiska teman och ämnen finns att hitta i materialen (bland annat med tanke på att Hack4Heritage är en del av ett större nordiskt samarbete kring öppna kulturarvsdata)? Vilka målgrupper kan vara särskilt intresserade av vilken slags information?

Kulturarvsinformation kan användas till så mycket; forskning, näringsliv, skola, kopplas över gränser, crowdsourcing, turism, nya perspektiv på egna samlingar och gamifiering, för att nämna några exempel. Viktigt blir att arbeta med bland annat kommunikation kring informationen, upphovsrättsliga frågor, sökbarhet och bildningsstöd för alla uppkopplade, bättre kvalitet på data och metadata samt etiska frågor. Digisams vägledande principer kom upp på tapeten, liksom samarbeten med Wikimedia. Vad gäller nordiska perspektiv kom den gemensamma historien upp, och gemensamma teman som går igenom alla nordiska länder såsom utvecklingen av mobiltelefoni, gruvarbete, missionärsarbete och Hansan, såväl som migration mellan länderna, den samiska kulturen och vikingakulturen. Öppna geografiska kartor kan vara en bra utgångspunkt för att få bättre förståelse för och inblick i hur gränser alltid har förflyttats och påminna oss om historien.

Foto: Susanne Danelius, CC0

Tydligt blev också att erfarenheten visar att hack-deltagare gärna använder data eller innehåll från organisationer som finns på plats för att svara på frågor, och självklart sådant som lätt går att komma åt och ta till sig. Kulturarvsinformation som följer ett visst tema eller består av ett ”snitt” av en större samling kan också vara populärt. Framtidsperspektivet får heller inte glömmas bort – Hack4Heritage, det nordiska samarbetet kring öppna kulturarvsdata och samarbetet med bland annat kulturarvsinstitutionerna handlar om att skapa en plattform för fortsatt användning av kulturarvet på sikt, inte bara om att ge det liv under en helg som kommer att sjuda av kreativitet.

Har du frågor, synpunkter, önskemål?

Inför Hack4Heritage har vi öppnat upp kommunikationskanaler på chattjänsten Slack, där du kan komma med frågor, synpunkter och önskemål. Det finns en kanal som är till för alla som deltar och bidrar, och en specifik kanal för organisationer som bidrar med data och har frågor kring detta. Maila mattias[snabel-a]okfn[punkt]se för att få access.

Kom ihåg!

Glöm inte att boka in 14-16 oktober i kalendern, då Hack4Heritage går av stapeln. Sista datum att bidra med data eller innehåll till Hack4Heritage är den 1 oktober och sista dag att anmäla dig som deltagare till eventet är den 7 oktober. Bidrar med öppna kulturarvsdata eller öppet kulturarvsinnehåll gör du genom att fylla i formuläret på denna sida. Vi ses!

Moa Ranung

Nu finns Digisams Rekommendation om öppna data att läsa här. Rekommendationen bygger på den stjärnmodell som formulerats av Tim Berners-Lee, mannen bakom internet. Modellen visar tydligt vägen mot den semantiska framtiden.

Digisam har gett ut två rekommendationer  som utgör en del av de nationella riktlinjer för nationell informationshantering  som det ingått i vårt uppdrag att ta fram. De nationella riktlinjerna tar avstamp i Digisams 14 vägledande principer. Utgångspunkten är att de nationella riktlinjerna ska sammanlänka vision, mål, strategier och dagligt arbete. För att säkra det behöver de vägledande principerna kompletteras med ytterligare dokument till stöd i det dagliga arbetet. De stödjande dokumenten utgörs av nyss nämnda rekommendationer samt en vägledning, checklistor och handböcker (kommer snart).

Susanne Danelius

 
GIF av Olga Venger från ett foto av Santeri Levas: The morning paper arrives at Ainola. Jean Sibelius, ca 1940-1945. The Finnish Museum of Photography

En vanlig februarifredag 2016 samlas över hundra personer – utvecklare, designers, konstnärer, dataförvaltare – för att hacka kulturarvet på #hack4FI i Helsingfors. Sanna Marttila på Open Knowledge Finland har riggat dagarna och Aalto University upplåter lokaler och utrustning på Media Factory Fab Lab.

Helgen inleds med korta introduktioner till tillgängliga dataset. Framdukat att jobba med finns bl a 200 000 bilder och metadata om 9 miljoner objekt från FINNA, metadata om 47 000 konstverk från Finlands Nationalgallerier, museistatistik från Museiverket, stumfilm och ljudeffekterfrån YLE, se vidare https://docs.google.com/document/d/1JO2h0_uRVp0whHgCN4qD0d1nC7rvjTf-ybt1DNN-Csc/edit# Under inledningen presenteras också förslag på några teman (tracks) som kan vara vägledande för arbetet, som storytelling, education, visualization eller digital humanities.

Efter en kort open-mic session börjar deltagarna gruppera sig efter sina intressen, och formulera gemensamma idéer om vad de vill göra. Uppläggen listas på https://hackdash.org/dashboards/hack4fi och deltagarna uppmuntras att samarbeta, att röra sig mellan grupperna och hjälpas åt att lösa de utmaningar de ställs inför. Nu och då avbryts arbetet för mat och kaffe. Några av dataförvaltarna håller också särskilda schemalagda pass för dem som behöver hjälp med att förstå det presenterade datat. Det arbetas intensivt i nästan två dygn.

På söndag eftermiddag är det så dags att visa upp de koncept, prototyper och testapplikationer som arbetats fram under helgen. Bland tjugo fina exempel kan nämnas två bildsök – ett baserat på endast pixlar, ett på endast metadata – några spelappar och ett försök med historiska gif:ar. En deltagare har testat att streama historiska dokumentärfilmer från SLS via Periscope, och ett lag presenterar en stilig 3D-printad visualisering av metadata om offentlig konst i Danmark. Kul är också Big Dada-upplägget The Misleader som ljudsatt och slumpat samman bilder från SA-kuva (Försvarsmaktens bildarkiv) med strofer från Kalevala, och Keeping up with the Galléns som lyfter fram kvinnorna bakom de stora männen på Facebook-vis. Samt lösningar för tidsresor, bastuprofiler och Runeberg!

Nu har lagen tid på sig att fördjupa sina idéer ända fram till sista mars. Galafinal med prisutdelning blir det först den 13 april, och det ska bli spännande att se vilka som blir vinnare bland alla dessa stjärnor.
 
Johanna Berg

Kungliga Biblioteket. Foto: Bronks. CC 0.

Vad har ettor och nollor med kulturarv att göra? Det är tydligen många som undrar, för fredagen den 9 oktober 2015 lockade seminariet ”Digitala vägar till samlingarna” närmare 80 personer till Kungliga bibliotekets hörsal. Arrangör var Digisam i samverkan med KB och SWE-CLARIN, och deltagarna i huvudsak kolleger från forskningsbibliotek, arkiv och museer.

Dagen började med Lars Borin från Språkbanken/SWE-CLARIN som introducerade CLARIN som språkteknologisk infrastruktur. Därefter fick vi ta del av några exempel på tillämpningar från olika områden. Jussi Karlgren från Gavagai och KTH talade om hur han processar stora mängder textdata från bl a riksdagsdebatt, medier, bloggar och social media och på det viset kan läsa av vad det är folk snackar om – och hur. Jussi lyfte också frågan om hur minnesinstitutionerna bör förhålla sig till den dramatiskt ökande textualiteten. Mycket som blir text idag har aldrig blivit det förut, men ska chattar och sms samlas in bara för att det idag är möjligt? Leif-Jöran Olsson från Språkbanken/SWE-CLARIN presenterade sitt arbete med Dramawebben, och tecknade hur språkteknologiska verktyg kan visa vägen till oprövade forskningsfrågor och nya sätt att analysera t ex dramatiskt innehåll.

Bild från Leif-Göran Olssons presentation.

Jens Edlund från KTH talade sedan om taldata, vad talteknologer kan utvinna ur t ex inspelade intervjuer, och hur mycket av språket som egentligen handlar om vad som händer mellan orden. I stort sett samtliga talare pekade på den gällande upphovsrättslagstiftningen som ett utvecklingshinder för minnessektorn och hela området digital humaniora. Vikten av öppna licenser på publicerade material kan inte nog understrykas.

Som avslutning fick vi peptalk av Peter Krantz från KB, som påminde om att nyttan av data ligger i användningen och att många institutioner fortfarande lägger för mycket energi på förpackning/editering och gränssnitt. Sådant tillgängliggörande möjliggör absolut viss användning, men styr också förståelsen och hindrar annan användning än den institutionen planerat för. Ofta lägger man också för stor vikt vid samlingarnas magnitud eller bländas av drömmen om perfekt data – ouppnåeligt rent, felfritt, kristalliskt! Peter pläderade övertygande för att myndigheter och institutioner istället (också) bör bygga sig digitala lastkajer och låta utomstående hämta ut rådata för egen bearbetning och forskning. Minns att små dataset kan vara till stor glädje, och även ofullständig/lågkvalitativ data kan göra stor nytta!

Ta gärna del av dagens presentationer här:

• Lars Borin – Vad är SWE-CLARIN?
• Jussi Karlgren – Minnesinstitutioner och ny text
• Leif-Jöran Olsson – Dramawebben
• Jens Edlund – Taldata
• Peter Krantz – Vad kan man göra nu genast?

Cecilia Lindhé och Marie Lennersand kunde tyvärr inte vara med i fredags, men vi försöker ordna ett nytt seminarium med dem längre fram. Återkommer om detta!

Johanna Berg

Foto: J. Berg. CC 0.

I slutet på september samlades folk från olika nordiska kulturarvsinstitutioner för ett två-dagars nordLOD-möte på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Nätverket nordLOD – uttytt Nordisk Länkad Öppen Data eller Nordic Linked Open Data  – startade våren 2013 med en konferens i Malmö. Sedan gick stafettpinnen vidare till Norge år 2014 och konferensen ”Å sikte mot stjernene” på Gardemoen i Oslo. Nätverket syftar till ett utbyte av kunskaper, erfarenheter och uppdateringar om pågående projekt etc i de nordiska länderna, samt att titta på möjligheterna att länka samman nordiska dataset.

Dagarna i Stockholm hade ingen fast agenda utan deltagarna bestämde på plats vad mötet skulle handla om. Efter en inledande runda där de som ville fick presentera sina dataset och verktyg så bildades mindre samtalsgrupper utifrån de närvarandes intressen. T ex så bildades två grupper kring Wikidata respektive KulturNav för att bland annat diskutera hur dessa skulle kunna fungera som gemensamma resurser för kulturinstitutionerna.  Andra ämnen som det pratades om var internationella gränsöverskridanden, geodata, och hur man bäst missionerar för LOD på sin institution.

En grupp diskuterade planerna på ett NordHack 2016. Sessionen inleddes med korta dragningar om hur de tre senaste nordiska hackathonen gått till: Jacob Wang, Nationalmuseet, var med på Skype och presenterade Hack4DK, Sidsel Hindal, Kultur- og Naturreise, berättade om Hack4NO och Susanna Ånäs, WMFI, talade om Hack4FI. Sedan vidtog en fri diskussion som sökte besvara frågorna när, var, hur och vem? Ett förslag var att inte bara engagera datakunniga personer till hacket utan även t ex forskare och konstnärligt verksamma. Fysiskt sett skulle eventet kunna hända enbart online, eller mer traditionellt att alla samlas på ett ställe, eller att det kan göras som en form av stafett – land för land – med en uppsamling på slutet. Många förslag var uppe och vändes. Vi hoppas vi kan återkomma snart med mer konkreta planer och den som är intresserad av att bidra/delta är välkommen att höra av sig!

Fler bloggposter om nordLOD-träffen finns att läsa här:  Sarah McSeveny-Åril (Kultur- och Naturreise)  och Jessica Parland von Essen (Open Science and Research Initiative)

Susanne Danelius

I april arrangerades den tredje i raden av #sharecare-konferenser i Köpenhamn, som vanligt under ledning av den strålande Merete Sanderhoff och i god samverkan mellan flera danska myndigheter och organisationer. Också som vanligt fanns förbryllande få svenskar i publiken, men som tur är finns en hel del av materialet att kika på i efterhand. http://sharecare14.wordpress.com/about Lyssna t ex på Simon Tanner, King’s College, som talar om ekosystem och mätbara värden, Kathryn Eccles, Oxford University, som berättar om Your Paintings http://www.bbc.co.uk/arts/yourpaintings och annan crowdsourcing, eller Nick Poole, Collection’s Trust, som förklarar varför folk älskar museer.

Foto: MsWord CC-BY-SA

I samband med årets konferens släpptes en stilig bok som sammanfattar de två tidigare, ”Sharing is Caring. Åpenhed og deling i kulturarvssektoren”. Ett tjugotal talare/författare har bidragit med sina texter och Merete Sanderhoffs omfattande inledningskapitel ”Det er dit” tecknar arbetet på SMK men ger också en fyllig bakgrund till öppenhets-utvecklingen i allmänhet. Boken är föredömligt CC-licensierad, finns på både danska och engelska, och kan hämtas här.  Läs, inspireras och bestäm dig redan nu för att vara med nästa gång!

Johanna Berg, Digisam

Vad lade Digisam krutet på under 2013? Härmed vår årsredovisning i kortversion:

Myndigheter och institutioner tar fram planer för digitalisering
23 myndigheter och institutioner har i uppdrag att ta fram planer för sin digitaliseringsverksamhet. Under året ledde Digisam en arbetsgrupp som tog fram ett underlag som fungerar som stöd för arbetet med planerna. Ett nätverk bildades också med representanter för alla 23 myndigheter och organisationer. Nätverket har träffats två gånger för gemensam problemlösning och breddade kontakter. Läs mer här…

En framtida infrastruktur
Digisam utvecklar ett förslag på hur en framtida infrastruktur för det digitala kulturarvet kan se ut. Under året hölls flera workshops med representanter för myndigheter som har nyckelroller vad gäller försörjning av digital kulturarvsinformation. En modell som tas fram i samarbete med KTH beskriver vad som behövs i framtiden i form av standarder, funktionalitet och stödsystem. Läs mer här…

Infrastruktur för kulturarvsinsformation. Digisam, Riksarkivet och
KTH på möte i Tilburg med nederländska kollegor

Digitalt bevarande
Bevarandet av kulturarvsinstitutionernas digitala information är en nyckelfråga. Digisam har i uppdrag att ta fram förslag på hur ett samordnat och kostnadseffektivt långtidsbevarande kan bli verklighet. Som ett första steg i arbetet startades en förstudie med deltagare från sju av Digisams medverkande myndigheter och institutioner. Intervjuer har förts med deltagarna för att ta reda på hur läget ser ut idag. Läs mer här…

Upphovsrätt: Rekommendationer och avtalslicenser
Frågor kring upphovsrätt dyker ofta upp i samband med digitalt bevarande och tillgängliggörande. Digisam har under året inlett ett samrådsarbete kring upphovsrättsliga frågor. Två arbetsgrupper har bildats, en partssammansatt med representanter från kulturarvsinstitutioner och bildorganisationerna samt en referensgrupp med experter på bildfrågor vid institutionerna. Arbetet ska resultera i rekommendationer kring upphovsrätt som kan fungera som praktisk vägledning vid kulturarvsinstitutionerna, samt villkor i ett förslag till ett avtalslicensbaserat ramavtal som kan användas av institutionerna. Läs mer här…

Auktoriteter, semantisk webb och öppen data
Projektet DISKA (Digitala Semantiska Kulturarvsauktoriteter) har under året med finansiering från Vinnova drivits i samarbete med KTH. Inom projektet har dataset, listor och förteckningar av referenskaraktär på kulturarvsmyndigheter inventerats och bearbetats. Ett urval av listorna har omarbetats till semantiska dataset och publicerats som länkbar öppen data. Läs mer här…

Digisam arrangerade också en workshopvecka, inkluderande ett hackathon, på Riks­arkivet. Under veckan bearbetades dataset från Riksarkivet med målet att publicera auktoritetsdata som länkad öppen data.

Kulturarvsinformation i undervisning
Den växande mängden digital kulturarvsinformation är en skatt som med fördel kan användas i undervisning. Digisam har därför ett nära samarbete med ECE-skolan vid KTH, för att utveckla ett forskningsområde kring kulturarv och teknikförstärkt lärande. Läs mer här…

Konferens om öppna kulturarvsdata i Norden
Under 2013 hade Sverige ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. I och med detta arrangerade Digisam, i samarbete med Media Evolution, en konferens i Malmö på temat öppna kulturarvsdata i Norden. Målet för konferensen var att skapa ett hållbart och nordiskt nätverk för digitalt kulturarv. Filmer från konferensen finns att se här.

Europeiska samarbeten
Digisam har under året testat att ta en paraplyroll för att underlätta för de svenska kulturarvsinstitutionerna att delta i EU-projekt. Under 2013 deltog svenska kulturarvsinstitutioner i 13 av de europeiska projekt som berör digitalt kulturarv. Digisam startade ett nätverk för dem som arbetar i projekten. Läs mer här…

Tillsammans med Riksarkivet har Digisam deltagit som partner i EU-projekten Linked Heritage, DCH-RP och ATHENA Plus. Digisam har också gått in som associate partner i projektet Europeana Inside för att kunna följa och ta del av projektets resultat.

EU-projektet Linked Heritage avslutades under hösten. Tillsammans med Riksarkivet har Digisam översatt kursmaterial om terminologier, semantifering av data med mera. Kursmaterialet är publicerat på Digisams webbplats. Läs mer här…

Inom EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage – Road Map for Preservation) arbetar Digisam främst med de ”proof of concepts” inom vilka konkreta scenariobaserade bevarandeexperiment utförs med hjälp av e-infrastruktur som tillhandahålls av NGI (National Grid Initiativ). Under året har data från Riksarkivet använts i en första etapp. En andra etapp har planerats där data från upp till sju ytterligare svenska myndigheter och institutioner kommer att ingår i testerna. Läs mer här…

Digisam är nationell koordinator i projektet ENUMERATE som syftar till att få ett bättre statistiskt underlag vad gäller digitaliseringsarbetet vid medlemsländernas institutioner. Digisam har arbetat för att få in ett så brett underlag som möjligt. En enkät har gått ut till de bibliotek och museer som omfattas av det nationella statistikuppdraget, samt till ett urval av landets arkiv. Totalt har 85 svar kommit in.

Strax före jul avslutade vi projektet DISKA (digitala semantiska kulturarvsauktoriteter) som vi under 2013 drivit i samarbete med KTH/ECE-skolan och med generöst stöd från Vinnova.
Tanken med projektet var att inventera listor/förteckningar av referenskaraktär på de centrala kulturarvsmyndigheterna, omarbeta ett strategiskt urval sådana ”dataset” till RDF och publicera dem som länkbar öppen data.

Allt detta har vi också gjort. Helena Lundin gjorde ett fantastiskt jobb med inventeringen i våras. Hon besökte personligen tjugo myndigheter, intervjuade en rad nyckelpersoner och hittade inte mindre än 122 stycken intressanta listor/förteckningar. Men materialen var av mycket skiftande innehåll, omfång, karaktär och struktur – så det var tur att vi hade en kvalificerad expertgrupp till stöd i prioriteringen. Med deras stöd kunde projektet avgränsa fokus till egennamn på historiska personer och ge företräde åt välstrukturerade dataset med högt allmänintresse. Som ett komplement har projektet vidare ”digitaliserat” en rent analog källa, ett kartotek över missdådare i KB:s skillingtryckssamling, som skrivits över till strukturerad Excel och därmed också kan ingå i DISKA-publiceringen.

Erik Isaksson och Fredrik Enoksson på KTH har sedan gjort enastående insatser genom att processa ett tiotal valda dataset och göra dem fritt tillgängliga för alla. Datat kom in i olika tekniska format (Excel, CSV, xml etc) och kan nu presenteras som RDF, se diska.ece.kth.se, och bidra till en framväxande infrastruktur för nyttiggörande och bred användning av öppen digital kulturarvsinformation.

’Confessions’. Collection of National Media Museum/The Royal Photographic Society. CC-0

En fortfarande öppen fråga, som Digisam kommer att arbeta för att lösa, är var datat mer långsiktigt ska förvaltas. Idealt skulle respektive myndighet kunna hålla det öppet via sin egen webbsida, men tills vidare är vi hänvisade till statisk förvaring på KTH eller – om respektive myndighet föredrar det – mer dynamiska lösningar inom Kultur-IT:s KulturNav, Linked Heritage/AthenaPlus-projektens TMP (terminology management platform) eller liknande. 

Projektet har bidragit till att fördjupa redan inlett samarbete mellan KTH och kulturarvssektorn. Det har spritt vidare kännedom i sektorn om vad LOD är, varför det är viktigt för kulturarvet och vad som krävs för att ta del i arbetet. För att ytterligare stärka frågan och bredda diskussionen vill vi också bjuda in alla intresserade till ett öppet seminarium på KTH tisdagen den 11 februari. Sätt kryss i almanackan redan nu, mer detaljerat program kommer. Hoppas vi ses då!

UPPDATERING 3 feb: Programmet för seminariet är nu klart! (Word-fil)

Johanna Berg, Digisam

Kulturarvsinformation har skapats över lång tid och är under ständig förändring. Den digitala utvecklingen har gett oss verktyg för att visa institutionernas samlingar på ett sätt som går utöver fysiska begränsningar och därmed nå en mycket bredare publik än någonsin tidigare. Tekniken har också gett kulturarvsinstitutionerna möjligheter att skapa digitala berättelser och engagera användare på den digitala kulturarvsarenan.

För att kunna öka användbarheten behöver vi fokusera på att strukturera och öka kvaliteten på kulturarvsinformation. Idag finns de tekniska förutsättningarna för detta, men tekniken är bara ett medel och det är viktigt att fokus ligger på vad vi vill uppnå med tekniken och inte på tekniken i sig. Ett grundläggande krav för att öka potentialen i kulturarvsinformationen är användning av standarder.

Det finns flera olika typer av metadatastandarder som idag används för att hantera digital kulturarvsinformation. Metadata som begrepp syftar på den information som beskriver ett objekt, dvs ”data om data” som skapas utifrån de traditioner (för t ex katalogiseringar) som var gällande vid tiden då respektive samling skapades. Det innebär att objekt och dokument som från början kunde vara del av samma samling eller institution idag kan vara splittrade över flera typer av organisationer eller inom olika delar av samma organisation.

På så sätt kan t ex en karta hanteras som ett föremål i ett museisystem med tillhörande metadatastandarder och möjligheter till tillgängliggörande och bevarande, samtidigt som en karta av samma typ hanteras som arkivmaterial med helt andra beskrivningar och enligt andra rutiner och förordningar vid en annan institution.

Ett övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin är att kulturarvsinstitutionerna ska öka digitalisering och tillgängliggörande av den digitala kulturarvsinformationen. Hur vi tillgängliggör och använder information har drastiskt ändrats i och med tillgången till nya digitala metoder, tjänster och verktyg. Idag kan vi föra samman kulturarvsinformation som förvaras på olika institutioner och i olika domäner, men för att med hög kvalitet få ut den fulla potentialen är det fortfarande mycket som behöver göras.

Den digitala informationen skapas och tillgängliggörs idag utifrån de strukturer som har skapats för olika domäner och det finns ett antal olika sökmöjligheter. På en mer generell nivå skapas interoperabilitet i Europeana, men är man intresserad av lite mer specifik information finns det flera sökvägar.

När det gäller arkiv kan man hitta information i Nationella Arkivdatabasen (NAD) och på den europeiska nivån genom Europeiska arkivportalen/Archives Portal Europe. I båda fallen är informationen strukturerad enligt arkivstandarder.

På bibliotekssidan är det Libris på nationell och TEL (The European Library) på europeisk nivå som är ingångarna. En samsökningsfunktion har utvecklats för biblioteks- och arkivdata, Sondera.

Museisamlingar görs idag tillgängliga på olika sätt, exempelvis genom museernas hemsidor, museisystemens portaler med information från alla institutioner som använder samma samlingssystem, eller regionala portaler. Hur beskrivningar och metadata ser ut varierar beroende på vilka standarder som används vid institutionerna eller i museisystemen. De museer som levererar metadata till K-samsök gör det i K-samsöks format och informationen blir då sökbar genom applikationen Kringla. Det finns också flera museer i Sverige idag som leverar informationen direkt till Europeana genom olika EU-finansierade projekt. Deras metadata struktureras då enligt LIDO-format.

Att informationen är strukturerad på olika sätt, med metadata som har skapats och hanterats i en rad olika standarder och system, gör att sökningarna inte resulterar i optimala svar. Komplexiteten i detta är en av de bakomliggande orsakerna för det stora intresset för sammanlänkning av information som finns i olika domäner genom den semantiska webbens möjligheter, s k ”länkad öppen data”.

Det finns idag flera initiativ för att lägga ut data som länkbar öppen data i maskinläsbart format (rdf). Även om det finns en del exempel på publicerad länkbar data så finns det få exempel där sammankopplingar har gjorts så att länkad öppen data har skapats.

Auktoritetsfiler som tillgängliggörs online är ett exempel på länkbar öppen data. Stöd för hantering av dessa resurser/källmaterial kan t ex byggas i registreringsprocessen. Det finns initiativ kring detta på europeisk nivå där man bl a har tagit fram en handbok kring hantering av terminologier ”Your terminology as a part of the semantic web: recommendations for design and management”, där rekommendationer kring hantering av terminologier för kulturarvsdata i RDF/SKOS-format finns. För närvarande pågår uppbyggnad av en plattform för hantering av terminologier (auktoritetslistor, tesaurier, m m), ”Terminology Management Platform”, inom ramen för Athena Plus-projektet.

Även om länkad data inte innebär en fullständig optimering av sökmöjligheterna är det ändå ett första steg i sammanlänkningen av idag spridda kulturarvsdata. Maskinläsbarhet ger dessutom fler möjligheter till praktiska tillämpningar, exempelvis i form av virtuella utställningar, applikationer för utbildning, m m.

Sammanfattningsvis finns det ett starkt behov av konceptuell harmonisering av information mellan olika domäner och ett stöd för detta vid registrering och/eller aggregering. Länkbar öppen data i kombination med implementering av vedertagna internationella standarder är ett första steg i den processen.

/Sanja Halling