CC BY

I helgen som var skedde årets #hack4no (Hack4Norway)  på Campus Ringerike i Hønefoss. Hacket samlade över 500 deltagare, och 200 av dem som deltog var barn som deltog i ett junior-hackathon. Arrangörer av hacket var Kartverket och Difi, i brett samarbete med flera andra organisationer.

Deltagarna under #hack4no skapade utifrån tre olika teman: geodata, transport och kultur. Totalt var det 32 lag som deltog i vuxen-hackathonhet, och här  kan du se (i alla fall nästan) alla projekten. Vinnare i kulturspåret blev Skjult  (som betyder ”dolda” på svenska). Laget tog fram en lösning som samlar olika väsen och historier, från folktro, i en digital karta. Målgruppen är främst barnfamiljer och turister som vill lära mer om de väsen och historier som är knutna till de platser de besöker. Laget kommer nu att utveckla sin lösning med stöd av innovationsexperter för att pitcha den under start-up eventet Slush . Samma gäller vinnarna av Hack4Heritage  som tog fram lösningen myMuseum , samt vinnare från #hack4fi  och #hack4dk.

Vinnarna Skjult CC BY

Andra vinnare från #hack4no är Savemyreindeer , en lösning som meddelar om det finns renar på järnvägen, Farligt godt  som samlar recept för svartlistade arter så att fler kan hjälpa till att äta upp dem, och Askeladden  som är en Chatbot i Facebook som skickar dig omedelbara svar på frågor du har om din resa. Priset för ’beste digitale fortelling’, där jag själv satt med i juryn, gick till Påvei  som gör bilturen till mindre av en transportsträcka genom att spela upp intressanta anekdoter om den omgivning du passerar igenom.

Nu ser vi fram emot Slush och fortsatta diskussioner om hur det nordiska samarbete Digisam ingår i, och som resulterat i hackathon som ökat användningen av öppet digitalt kulturarv, kan fortsätta ge ringar på vattnet.

Moa Ranung

Den 14-16 oktober anordnar Digisam i samarbete med Stockholms stadsarkiv ett kreativt event och hack – Hack4Heritage – där fokus ligger på öppen kulturarvsdata och andra öppna kulturarvsresurser. Under fredagkvällen och hela helgen blir Stockholms stadsarkiv på Kungsklippan en mötesplats där kulturarvet får nytt liv i form av nya kopplingar, lösningar eller konstformer.

Vi arbetar mycket med den kreativa processen. Du som deltar får möjlighet att träffa nya människor och skapa med hjälp av din dator eller helt andra verktyg och material, och du som bidrar med kulturarvsresurser får se dessa utvecklas på spännande och oanade sätt. Alla är välkomna!

Hack4Heritage är ett av fyra nationella event och hack (ett finskt, ett danskt, ett svenskt och ett norskt) som hålls under 2016 genom ett nordiskt samarbete kring öppen kulturarvsdata. Först ut att arrangera sitt event var Finland, se tidigare bloggpost om Hack4FI.

Vi kommer att återkomma med mer information så håll ögonen öppna!

Har du frågor, idéer eller vill bidra redan nu? Kanske har du till och med ett dataset eller andra öppna kulturarvsresurser som väntar på att användas? Kontakta projektledare Moa Ranung på moa.ranung@riksarkivet.se.

Lasse Mårtensson, Högskolan i Gävle, talar om digital analys av medeltida handskrifter. Foto: Johanna Berg CC-0

Intresset för digital humaniora växer. HumLab, Umeå och Humanistlaboratoriet, Lund har redan fått sällskap av Centrum för digital humaniora i Göteborg, och ytterligare flera lärosäten siktar i samma riktning. Det är goda nyheter för minnesinstitutionerna eftersom det öppnar för nya samarbeten och helt nya sätt att bedriva forskning på deras samlingar. Som Simon Chaplin från Wellcome Collections i annat sammanhang konstaterat är institutionerna idag ”information-rich, but analysis-poor, and we need to change that”.

Utvecklingen i våra grannländer liknar den i Sverige, och många centrala aktörer har nu samlats i en ny förening för Digital Humaniora i Norden, som för ett par veckor sedan arrangerade sin första konferens. Det blev en generalmönstring av ett område i dynamisk utveckling. Över 200 personer samlades i Oslo och fick på bara ett par dagar ta del av ett helt överväldigande program med allt från Ibsen till papyrus och klubbmusik. Mer än 80 presentationer i fem parallella spår gjorde det omöjligt för deltagarna att bevaka mer än en bråkdel av det brokiga innehållet. Men jag tror ändå att alla fick höra spännande saker.

Jag var t ex mycket imponerad av hur Gísli Pálsson från Reykjavik med SQL kopplat samman data från folkräkningsmaterial – på makro och mikronivå – och därigenom skapat nya insikter om den demografiska kollaps som följde på Stórabóla, en svår smittkoppsepidemi på Island 1707-09. Hans studie hade varit omöjlig utan folkräkningarna i Jarðabók Árna Magnússonar og Páls Vídalín i digitaliserad form, och detsamma gäller många andra projekt. En viktig uppgift för materialförvaltande institutioner är därför att i dialog med universiteten digitalisera resurser med bred forskningspotential.

Norska Nasjonalbibliotekets Bokhylla.no ger norrmännen fri tillgång till nästan all norsk litteratur som givits ut före år 2000, över 200 000 volymer. Dessutom öppnar den oanade möjligheter för forskning. Varje verk kan nu studeras mot bakgrund av alla andra böcker, och vi fick exempel på både temamodellering, dataanalys av litterär stil och fjärrläsning som kontextualiseringsstrategi. Möjligheterna är oändliga.

Digital humaniora är ett fält under framväxt och det samlar forskare från många discipliner och akademiska miljöer. Bland allt jag missade fanns sessioner om bland annat GIS och kartvisualisering, korpuslingvistik, konsthistoria och paleografi. Den som vill veta mer om forskningen – eller använda material, verktyg och plattformar – hittar samtliga abstracts här.

Här är Dag 1 som den såg ut via storify.com och här finns Dag 2

Johanna Berg

Foto: J. Berg. CC 0.

I slutet på september samlades folk från olika nordiska kulturarvsinstitutioner för ett två-dagars nordLOD-möte på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Nätverket nordLOD – uttytt Nordisk Länkad Öppen Data eller Nordic Linked Open Data  – startade våren 2013 med en konferens i Malmö. Sedan gick stafettpinnen vidare till Norge år 2014 och konferensen ”Å sikte mot stjernene” på Gardemoen i Oslo. Nätverket syftar till ett utbyte av kunskaper, erfarenheter och uppdateringar om pågående projekt etc i de nordiska länderna, samt att titta på möjligheterna att länka samman nordiska dataset.

Dagarna i Stockholm hade ingen fast agenda utan deltagarna bestämde på plats vad mötet skulle handla om. Efter en inledande runda där de som ville fick presentera sina dataset och verktyg så bildades mindre samtalsgrupper utifrån de närvarandes intressen. T ex så bildades två grupper kring Wikidata respektive KulturNav för att bland annat diskutera hur dessa skulle kunna fungera som gemensamma resurser för kulturinstitutionerna.  Andra ämnen som det pratades om var internationella gränsöverskridanden, geodata, och hur man bäst missionerar för LOD på sin institution.

En grupp diskuterade planerna på ett NordHack 2016. Sessionen inleddes med korta dragningar om hur de tre senaste nordiska hackathonen gått till: Jacob Wang, Nationalmuseet, var med på Skype och presenterade Hack4DK, Sidsel Hindal, Kultur- og Naturreise, berättade om Hack4NO och Susanna Ånäs, WMFI, talade om Hack4FI. Sedan vidtog en fri diskussion som sökte besvara frågorna när, var, hur och vem? Ett förslag var att inte bara engagera datakunniga personer till hacket utan även t ex forskare och konstnärligt verksamma. Fysiskt sett skulle eventet kunna hända enbart online, eller mer traditionellt att alla samlas på ett ställe, eller att det kan göras som en form av stafett – land för land – med en uppsamling på slutet. Många förslag var uppe och vändes. Vi hoppas vi kan återkomma snart med mer konkreta planer och den som är intresserad av att bidra/delta är välkommen att höra av sig!

Fler bloggposter om nordLOD-träffen finns att läsa här:  Sarah McSeveny-Åril (Kultur- och Naturreise)  och Jessica Parland von Essen (Open Science and Research Initiative)

Susanne Danelius

”Lemminkäinens moder” Akseli Gallen-Kallela, 1897.

Jag har tidigare skrivit kort om datavisualiseringar på OKFest här, och lovade då återkomma med en rapport om öppenhetsarbete på nordiska konstmuseer. Museer med fokus på bildkonst har i allmänhet mer upphovsrättsligt skyddat material än andra, men även sådana verk blir så småningom fria och kanske är det ingen slump att de som tar ledningen på webben nu verkar vara de traditionella museerna med den äldre konsten. Som holländska Rijksmuseum kunnat konstatera finns deras mest kända målningar ofta i tusentals usla reproduktoner på nätet, och bästa försvaret för konsten torde vara att ge användarna tillgång till äkta vara.

Även Statens museum for Kunst i Köpenhamn intar en allt generösare hållning till vidareanvändning av konstbilder ur samlingen. Museet tog del i Google Arts Project med 158 verk och kan därigenom erbjuda användarna fria bilder i mycket hög upplösning här. Bilderna är attraktiva för användarna eftersom de är av hög kvalitet, tydligt licensierade med CC:BY och dessutom kommer från en förvaltare med hög trovärdighet och gott renommé. De dyker nu allt oftare upp i Wikipediaartiklar och får därmed än vidare spridning över världen som länkar till lärande och förståelse. Mest nedladdat av alla verk är en Vilhelm Hammershøj från 1901, men bland publikfavoriterna finns också en Lucas Cranach från 1532. Den har varit i public domain 389 år, sa Merete Sanderhoff från SMK, och nog framstår det som fullständigt orimligt att användarna ska behöva betala bildrätt för den?