Europeana samlar in data från tusentals kulturarvsinstitutioner över hela Europa och publicerar mängder av material på Europeana Collections. Med över en halv miljon besökare på sidan varje månad ger detta ett rikligt underlag för statistik. För ett tag sedan släpptes betaversionen av Europeana Statistics Dashboard. Verktyget gör det möjligt att ta reda på hur det går för de olika samlingar – till exempel från din institution – som publicerats online i Europeana Collections.

Fyra nivåer av sökning

Med dashboarden kan du till exempel ta reda på vilka objekt från din institution som har flest antal ”klick” (visningar online), var besökarna kommer ifrån eller hur besökarantalet ser ut över tid (för varje månad eller år). Du kan också få en bild av hur läget ser ut i olika länder. Verktyget visar nämligen statistik på fyra nivåer:

• Institutioner
• Aggregatorer
• Länder
• Hela Europeana

Läget i Sverige

En sökning på Sverige visar att det i skrivande stund finns över tre och en halv miljon objekt i Europeana Collections som kommer härifrån och att hela 73 kulturarvsinstitutioner har bidragit till detta. Jämför man detta med antalet objekt totalt sett i Europeana Collections, som är över 52 miljoner, går det att se att Sverige står för nästan sju procent av materialet. Det är roligt att se! Av dessa sju procent består nära 60 procent av materialet av bilder, resten av text, och nästan hälften av allt material är fritt att vidareanvända. Bland de 25 populäraste objekten hittills i år hittar vi bland annat tre fabeldjur, jättedamen Viola och en byxklämma.

Jättedamen Viola, som uppträdde på cirkus i Sundsvall. Sundsvalls museum. CC BY-NC

Sökningen på Sverige visar också att antalet sidvisningar för det material som kommit från Sverige ökar för varje år. Besökarna av materialet kommer, förutom från Sverige, främst från våra grannländer Norge och Finland, samt från Ryssland, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och USA.

Intensiv utvecklingsfas

Verktyget är i en intensiv utvecklingsfas och uppdateras varje månad. Därmed kan det fortfarande finnas dubbletter av vissa material. Och om du skulle sakna din institution i listan av institutioner kan det bero på att vissa dataset-nummer innehållit fler än ett institutionsnamn, vilket försvårat hanteringen. Utvecklarna av verktyget ser just nu över även detta för en eventuell lösning.

Trevlig sökning!

Moa Ranung



Unga kvinnor fiskar med spö från en vågbrytare, 1940-tal. Fotograf: Okänd (State Library & Arcives of Florida, USA)

Ibland snubblar man slumpmässigt över idéer som är så enkla och bra att man knappt förstår att man inte kommit på dem tidigare. Den australiska Twitterleken Collectionfishing är en sådan idé, och så här funkar den:

• Ett bra sätt att göra sina samlingar mer synliga. Kate Chmiel från Museum Victoria säger “For us museums, it’s about making our collections more accessible by putting them online. Obviously we can’t put everything on display, and we can’t let everyone into our stores, so it’s the next best thing.“ 
• Ett bra sätt att utnyttja potentialen i social media för att skapa uppmärksamhet kring samlingsmaterialen. Det är också ett sätt att använda Twitter till något vettigt, och faktiskt en fördel att formatet är så litet och flexibelt. Man väljer själv när man har tid att delta och kan göra sin insats när som helst.
• En chans/anledning/förevändning för folk som gillar (sina) samlingar att för en gångs skull få fördjupa sig lite i vad de innehåller. Det känns bra att få visa upp hur spännande saker som finns där inne och låta andra ta del av dem.  
• En möjlighet att kommunicera med kollegor på andra institutioner. Även de som inte fiskar själva lämnar ofta värdefulla synpunkter och kommentarer på publicerade bilder. Och det är givande över huvud taget att snacka med folk utanför den egna arbetsplatsen, etablera nya kontakter, och tävla lite i all vänskaplighet om vem som hittar den bästa, vackraste, fulaste eller knasigaste bilden.

/ Johanna Berg, Digisam