Foto: Chains and life. Henrique Pinto. CC0.

Hur kan man åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, bibliotek- eller museisektorn? Vilka är de gemensamma nämnarna? Och går det att länka ihop informationen så att en slutanvändare, som söker efter en viss slags information, enklare kan komma åt den och hitta relevant information på samma tema över domängränserna? Det är exempel på frågor som ställs i Digisams pilotprojekt om aggregering och länkad data, som nu är i full gång. Pilotprojektet beslutades av Digisams styrgrupp redan innan årsskiftet, då Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, och vi ser fram emot resultaten. Marie Gustafsson Friberger, PhD i datavetenskap, håller som konsult i projektet.

I veckan hade vi en första workshop med representanter från ABMK-sektorn för att kartlägga modeller och vokabulär som finns idag, och vad dessa faktiskt beskriver. Som förväntat finns det en bred flora modeller. Vi diskuterade också möjligheten att använda modellen CIDOC CRM RDF som gemensam ontologi för kulturarvsinformation, eftersom den skapar förutsättningar för semantiska länkar. Genom CIDOC-CRM, som också är en ISO-standard, strukturas information utifrån händelser och relationer. Till exempel kan en konferens som har gått av stapeln ses som en händelse. Likaså kan skapandet av ett specifikt dokument under konferensen ses som en händelse. Och kopplat till dessa händelser kan man skapa relationer mellan händelserna och annan information, till exempel att en viss person ’deltog under’ konferensen eller att konferensen ’skedde på’ en specifik plats. På så sätt kan en större helhet skapas. För dig som vill fördjupa dig finns en handledning på engelska till standarden här.

Några av de modeller som används idag. Foto: Moa Ranung, CC0.

Ett axplock av diskussionerna handlade om att en analys av användarnas behov och användning av informationen bör komma före eventuella försök att låta modellen styra arbetet framåt i olika domäner (arkiv, bibliotek, museer etc.). Samtidigt ses idén om att kunna aggregera allt i ett och samma format som väldigt intressant, liksom att hitta gemensamma nämnare och kanske besluta om gemensamma förhållningsregler vid strukturering av information för hela ABMK-området. Diskussionerna handlade också i hög grad om hur man idag väljer att strukturera information inom olika domäner. Till exempel kan viss arkivinformation vara svår att koppla till en specifik händelse rent praktiskt. Vikten av infrastruktur togs upp, eftersom sådan är grundläggande för framtida länkningar, liksom frågan om information som inte är tillräckligt gammal och därför hamnar under personuppgiftslagen och sekretesslagen.

I nästa steg kommer tester av öppna verktyg för strukturering av information att göras, och i steg tre diskuterar vi för- och nackdelar med en gemensam API eller SPARQL-endpoint för sökning av distribuerade länkbara data. Projektet kommer att pågå fram till slutet av året, då en slutrapport ska vara färdig.

Moa Ranung

Helene Dutrieu, The Library of Congress. Ca 1911. Inga kända copyrightrestriktioner.

Styrning och inriktning

Digisams styrgrupp har haft två möten sedan årsskiftet. Stora delar av diskussionerna har handlat om Digisams fortsatta inriktning och prioriteringar. Visionen är ”kulturarvet är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla”. Digisam ska i högre grad driva frågan om storskalig digitalisering (men inte utföra den) och prioritera ledningen hos kulturarvsinstitutionerna. Med anledning av det senare kommer Digisam att hålla i ett toppledarforum kring digital transformation, riktat till de högsta cheferna hos våra medverkande myndigheter och institutioner, i höst. Diskussionen om inriktningen fortsätter framöver, även i relation till Riksantikvarieämbetets utvidgade uppdrag enligt lagrådsremissen Kulturarvspolitik och den centrumfunktion för utveckling av kulturarvsarbetet som myndigheten ska driva. På denna sida kan du ta del av dokumentation från våra styrgruppsmöten allt eftersom den laddas upp.

Digisams styrgrupp består idag av:

• Lars Amréus, Riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet
• Karin Åström Iko, Riksarkivarie, Riksarkivet
• Gunilla Herdenberg, Riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket
• Ann Follin, Överintendent, Statens museer för världskultur

Digisams beredningsgrupp, som i sin nya konstellation hade sitt första möte för året i förra veckan, består av:

• Fredrik Lundström, Riksantikvarieämbetet
• Jan Östergren, Riksarkivet
• Göran Konstenius, Kungliga biblioteket
• David Jansson, Musikverket

Ytterligare en beredningsgrupprepresentant från museisidan kommer att utses.

Rapport om lagring för långsiktig användbarhet

Före årsskiftet, innan Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, genomförde Digisam ett pilotprojekt kring lagring för långsiktig användbarhet. Under projektet undersöktes möjligheterna till gemensam lagring av digital kulturarvsinformation. Resultaten baserades på praktiska prestandatester av Sunets molnbaserade lagringstjänst och utvärdering av lagringskostnader. Digisams styrgrupp har nu godkänt projektresultatet, men ännu inte tagit ställning till de förslag som läggs fram i pilotprojektets rapport. Digisams beredningsgrupp kommer att bereda frågorna närmare fram till och med hösten. Digisam kommer att skicka ut rapporten och förslagen för synpunkter till de organisationer som är representerade i styrgruppen.

Aggregering och strukturering av kulturarvsinformation

Styrgruppen har sedan tidigare tagit beslut om att Digisam ska genomföra en pilot om aggregering och strukturering av kulturarvsinformation. Pilotprojektet har som mål att testa och utvärdera strukturering och harmonisering av kulturarvsinformation enligt internationella standarder och maskinläsbara format, och tjänster för detta. Just nu jobbar vi på med projektplan och bemanning för projektet och återkommer med mer information när arbetet fått fart.

Moa Ranung

För två veckor sedan, den 8-9 november, var det dags för Europeanas stora årsmöte. Mötet tog rum i Lettlands Nationalbibliotek och under de två dagarna belystes Europeana Network Associations arbete under 2016 i fem olika spår. Keynote-presentationer med inspirerande talare varvades med korta ”ignite talks” på tre minuter där deltagarna fick tillfälle att presentera olika projekt eller idéer.

National Library of Latvia, CC-BY

Effekter och hållbarhet
Simon Tanner från King’s College London berättade om sitt arbete inom Europeana 1914-1918, där bland annat en impact assessment case study genomfördes för att mäta projektets effekter och sessionen omfattade även en del interaktiva övningar där publiken fick delta.

Operation direct – förändringar i Europeanas aggregeringsstruktur
Ett tema på årsmötet var den tekniska utvecklingen och förändringen inom Europeanas aggregeringsstruktur. Den nya pilotstudien ”Operation Direct” presenterades av Pavel Kats och Saso Zagoranski. Inom Europeana tittar man nu på möjligheterna till enklare och snabbare publicering av institutionernas metadata och pilotstudien har gjorts för att undersöka effekterna av den typen av aggregering. Syftet var att se vilka möjligheter som finns för att effektivisera aggregeringen genom att utveckla en programvara som kan skapa direkta kopplingar till samlingssystemet eller den nationella/domänsspecifika aggregeringstjänsten. Det innebär att det i framtiden kan bli mycket enklare att bidra med material och publicera den direkt i Europeana.

Digitalisering bidrar till häftiga saker
Mia Ridge hade den avslutande keynote-presentationen där hon gav tjugo anledningar i tjugo bilder till varför digitalisering är viktigt. ”Cool things happen” var en av anledningar.

Mia Ridge, Europeana AGM 2016. Licens: CC-BY

Transkribering
Europeanas transkriberingsverktyg för 1914-1918-projektet lanserades under konferensen. Med verktyget kan man både transkribera och geotagga brev.

Om vi skulle göra om det – hur skulle vi göra då?
“What if we had to do it all over again?” – var David Haskiyas ledande fråga i en panelsession som diskuterade den tekniska utvecklingen inom Europeana, innovativa projekt och kvalitet kontra kvantitet.

Detta var endast ett urval av alla fantastiska presenationer och inslag. Alla presentationer finns att ta del av via Europeanas Slideshare.

Jill Cousins, Europeana AGM 2016. Foto: Sanja Halling, CC-BY

Det var intressant och inspirerande att ta del av Europeanas arbete och se hur mycket som har åstadkommits under detta år. Under mötet presenterades även kandidaterna för Europeanas Members Council och igår kom resultatet om vilka som blir de nya representanterna. Undertecknad finns med som en av dem som kommer att ta del av arbetet och driva bland annat frågor om öppna data.

Sanja Halling