Samlingarna och forskningen

En man och en kvinna ligger i sovsäckar utomhus. Foto: Gunnar Lundh CC BY-NC-ND

I slutet av februari 2016 arrangerade Digisam tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond,  Nordiska museet och SWE-CLARIN en seminariedag för de projekt som beviljades stöd i RJ/KVHAA-satsningen på Samlingarna och forskningen 2015.

Bakgrunden till dagen är att vi på Digisam ser stora möjligheter i en fördjupad dialog mellan minnesinstitutioner och universitet. Vi har med intresse följt RJ:s och KVHAA:s initiativ för att utveckla forskningsmöjligheterna på samlingar inom de svenska minnesinstitutionerna, och ser också en växande entusiasm för digital humaniora i universitetsvärlden. Därför kändes det motiverat att ordna ett seminarium där de olika projekten skulle kunna lära känna varandra och kanske hitta nya samarbetsmöjligheter. Dessutom ville vi ta tillfället i akt att visa hur språkteknologin genom SWE-CLARIN kan utgöra ett stöd för humanistiska forskare. Lars Borin presenterade satsningen som sådan och han och hans kollegor fick under dagen många frågor om sådant som topic modelling och name entity recognition.

Dagen inleddes av Pelle Snickars, som presenterade ”Digitala modeller”, ett samarbete mellan HumLab Umeå och Tekniska museet. I tre delprojekt kommer man att arbeta med olika typer av material: Polhems mekaniska alfabet, arkivet efter Carl Sahlin och museets årsbok Daedalus. Material kommer att digitaliseras och bearbetas med olika tekniker och i planerna finns både 3D-scanning, Minecraft och kvalificerad språkteknologi. Se vidare: http://pellesnickars.se/2016/02/forsta-projektpresentationen-av-digitala-modeller/

Patrik Granholm och Roger Andersson presenterade ”TTT: Text till tiden!”, där KB samarbetar med UB Uppsala och Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet. Projektet syftar till att skapa en fullständig katalog över de 234 fornsvenska handskrifter som förvaras på biblioteken. Det inkluderar även TEI-kodning av innehållet och inblandade forskare fokuserar på sådant som språkväxling i texterna, form, kontext och influens. Se vidare: http://1drv.ms/1RzhT2X & http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2015/Sveriges-medeltida-handskrifter-lyfts-fram-i-ljuset

Claes Gejrot, Christian Lovén och Carl-Niclas Odenbring presenterade ”TORA (TOpografiskt register på RA)”, där Riksarkivet samarbetar med Institutet för språk och folkminnen, SLU, Stockholms och Uppsala universitet. Målet är att skapa en nationell standard för att sammankoppla information om geografiska enheter (gårdstomter, ortsnamn) i olika historiska källor och databaser. Se vidare: https://riksarkivet.se/Nyhetsarkiv?item=108498

Jonas Engman och Jonas Hedberg presenterade ”Vardagens bilder”, ett samarbete mellan Nordiska museet och Stockholms universitet. Projektet utgår ifrån ett par större samlingar i museets arkiv – Gunnar Lundhs fotografier (300 000) och transkriberade frågelistsvar (500 000 sidor) – och undersöker bl a hur de i olika former tecknar historien om folkhemmets framväxt och hur de olika källorna förhåller sig till varandra.

Tyvärr saknade vi representation från Arosenius-projektet som drivs av Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet i samverkan med bl a UB Göteborg, Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum. Projektet syftar till att sammanställa alla slags material om Arosenius – målningar, skisser, fotografi, brev, föremål etc – för att undersöka hur digitaliseringen kan göra det möjligt att ”frammana konstnären ur arkiven”. Mer info finns här och här.

Under dagen fick vi också veta att Riksbankens Jubileumsfond fått in 40 fullständiga ansökningar på årets utlysning för Samlingarna och forskningen. Bedömningen är att ansökningarna generellt håller hög kvalitet, och man hoppas denna gång kunna stödja kanske åtta eller tio projekt. Beslut kommer till midsommar, och vi är många som ser fram emot nya forskningsfrågor, nya samarbeten och nya givande seminariedagar för gemensam utveckling av den digitala humanioran.

Johanna Berg