Nyttan med data uppstår när de används

Foto: Johanna Berg CC 0

Vad är egentligen digital humaniora och vad har den med kulturarvet att göra? Det är tydligen många som undrar, för måndagen den 12 september 2016 lockade ett seminarium på temat drygt 70 personer till Kungliga bibliotekets hörsal. Arrangör var Digisam i samverkan med KB och SWE-CLARIN, och deltagarna i huvudsak kolleger från forskningsbibliotek, arkiv och museer.

Under dagen gick vi från den övergripande frågan vad digital humaniora kan vara (Cecilia Lindhé), genom en fördjupning i språkteknologins magi (Leif-Jöran Olsson) och vidare in i en rad exempel på hur olika verktyg tillämpats i praktiken – av både språkteknologer och humanistiska forskare.

Återkommande teman under dagen var som vanligt vikten av konsekvent tillämpade standarder, öppna licenser och samarbete. Peter Krantz avslutade stilenligt med några proffs-tips för oss alla att tänka på genast (se bild).

Ta gärna del av dagens presentationer här: (Listan kommer att fyllas på)

Cecilia Lindhé – Humaniora, digitalisering och kulturarvets olika gränssnitt
Leif-Jöran Olsson – Språkteknologin till din tjänst
Marie Lennersand – Från arkiv till text. Gender & work och andra arkivdatabaser
Anders Brun – OCR, HTR och datautvinning för historiska dokument
Lars Ilshammar –  Kulturarvet som ettor och nollor
Christopher Kullenberg – SOU – Statens röst digitaliserad?
Hillevi Hägglöf – Kvantitativ samhällsanalys med språkteknologiska metoder
Peter Krantz – Vad kan man göra nu genast?

Johanna Berg