Seminarium om forskningsinitierad digitalisering av samlingar och arkiv

”Konsten att utgrunda andra människors tankar” av Johan Petter Marquard. Foto: Håkan Färje, National Library of Sweden (CC BY)

Är du forskare och planerar ett projekt där digitalisering av arkivmaterial ingår? Eller jobbar du som arkivarier, bibliotekarier eller antikvarier och vill utveckla samarbetet mellan kulturarvsinstitutioner och forskarvärlden? 

Den 25 november arrangerar Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket seminariet Forskningsinitierad digitalisering av kulturarvssamlingar. Seminariet vill bidra till att skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan forskare och aktörer som arbetar med digitalisering av kulturarvssamlingar.

  • När: 25 november 9.00 – 10.00
  • Var: digitalt via Zoom

Programmet

  • Digitalisering av arkivmaterial – vad innebär det?
  • FAIR-principerna och datahantering för forskare.
  • Råd och tips för forskningsansökningar.
  • Allmän frågestund.

Anmälan

Anmäl dig här. 

Höstens första digitala Digisamfika

Den 24 september är det dags för höstens första Digisamfika. Denna gång har vi det stora nöjet att gästas av Magnus Johansson från Statens museer för världskultur. Magnus ska under fikat berätta om världskulturmuseernas projekt kring Johan Gunnar Anderssons korrespondens och hur de jobbat med metadata i det 13 000 sidor stora materialet. 

  • När: 24 september 9.00 -10.00
  • Var: digitalt via Teams
  • Anmälan: skicka epost till digisam@raa.se senast den 22 september (länk till fikat skickas den 23 september).

Under hösten har vi flera spännande gäster – så blocka gärna din kalender den sista fredagen varje månad mellan nio och tio. Förutom den 24 september så kör vi den 29 oktober och den 26 november – samtliga gånger digitalt.

Varmt välkomna!

Save the date – seminarium om forskning och kulturarv 25 november

 

Foto: Kerstin Holmstedt, Göteborgs Naturhistoriska Museum (CCBY)

Är du forskare eller arbetar du med digitalisering av kulturarvet? I såna fall kan seminariet ”Att digitalisera och beforska samlingar och arkiv – seminarium om förbättrade förutsättningar för digitalisering för forskning” vara något för dig.

Seminariet arrangeras av Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet – alla tre medverkande och aktiva i Digisam.

  • När: 25 november 9.00-12.00
  • Var: Digitalt via Zoom

Informationen och diskussionerna under seminariet är applicerbara på alla samlingar och arkiv inom kulturarvssektorn. Seminariet riktar sig därmed till alla som forskar på eller som arbetar med digitalisering av kulturarv, inte enkom till forskare som arbetar med arrangörernas samlingar.

Syftet med seminariet är att skapa en transparent och öppen dialog mellan forskare och kulturarvsinstitutionerna som förvaltar samlingar och arkiv inför kommande utlysningar av forskningsmedel. Det handlar dels om kulturarvsinstitutionernas möjligheter och begränsningar med digitalisering och varför det är viktigt att en dialog förs redan inledningsvis inför en ansökan. Därtill önskar arrangören även öppna upp för en dialog om vilka behov forskningen har och hur stöd kan utvecklas och förbättras. Förhoppningen är att seminariet är starten för en öppen och prestigelös samverkan som i förlängningen kommer att leda till starka forskningsansökningar och ett mer digitalt tillgängligt kulturarv.

Länk till anmälan samt program kommer att presenteras längre fram.

För frågor kontakta:

Kungliga biblioteket: Christopher Natzén
E-mail: Christopher.natzen@kb.se
Telefon: 010-709 31 55

Riksantikvarieämbetet: Åsa M Larsson
E-mail: Asa.larsson@raa.se
Telefon: 08-5191 82 41

Riksarkivet: Kim von Hackwitz
E-mail: Kim.vonhackwitz@riksarkivet.se
Telefon: 010-476 84 24

Satsningar på att digitalisera kulturarvet lyftes under årets Almedalsvecka

Digitaliseringsfrågorna har, inte oväntat, uppmärksammats på flera håll under årets Almedalsvecka. Vi vill passa på att tipsa om de här två programpunkterna som lyfter frågan om digitalisering av kulturarvet.

Museipanelen

 

Centralmuseernas samarbetsråd

Juridiskt stöd på digisam.se

Det finns många juridiska aspekter att förhålla sig till i arbetet med att digitalisera kulturarvet. För att underlätta för dig som arbetar inom området har vi nu samlat vårt digitala juridiska stöd till en samlingssida som ligger under Stöd och verktyg.

Digisams upphovsrättsskola

Upphovsrätt är något vi alla måste kunna och som vi måste förhålla oss till i arbetet, inte minst när vi vill tillgängliggöra kulturarvet digitalt. För att stötta dig som är ny inom området finns Digisams upphovsrättsskola – ett antal filmer som går igenom grunderna inom upphovsrätten.

Digisams vägledning om upphovsrätt

Vägledningen förklarar upphovsrätten och angränsande lagstiftning mer utförligt än Digisams upphovsrättsskola. Till vägledningen finns även ett antal avtalsmallar framtagna.

Rättsfall

Digisams juridiska råd har tittat närmare på ett antal nyare rättsfall som berör oss som arbetar med digitalisering av kulturarvet. Vi har sammanfattat och förklarat rättsfallen med förhoppningen att man därigenom snabbt och enkelt ska kunna ta till sig det som händer inom rättsutvecklingen.

Här hittar du samlingssidan om juridik.


Text och bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Dom i mål om offentlig upphandling

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål den 10 juni 2021, mål 4998-20. Det handlar om Umeå universitet som hade begärt överprövning av en upphandling som Socialstyrelsen gjort. Eftersom det alltså handlar om två statliga subjekt och lagen om offentlig upphandling så bör den vara intressant för många inom Digisam att titta närmare på.

Här hittar du mer information om domen. 

Sex års arbete på sex månader – artificiell intelligens innebär stora möjligheter för arkiven

Fotograf: Olof Karsvall

Hur fungerar egentligen texttolkning av handskrivet material? Har tekniken kommit tillräckligt långt – eller blir resultatet snarare felstavningar som gör sig bäst i humorsammanhang? Digisams kommunikatör stämde digital träff med Olof Karsvall, forskningsledare på Riksarkivet, som under de senaste två åren varit med och drivit ett projekt där Riksarkivet, genom artificiell intelligens, tolkat 22 000 sidor äldre handskrifter.

Genom finansiering av Vinnova kunde Riksarkivet 2020 starta projektet. Materialet man valde att transkribera var polisrapporter från Göteborg under perioden 1862-1902. Under slutet av 1800-talet fördubblades befolkningen i Göteborg, samtidigt passerade hundratusentals svenskar staden under den stora emigrationsvågen. Ett spännande material, vilket många forskare hade påtalat. Att materialet i sig även var väldigt lämpligt för texttolkning – renskrivna sidor där texten löper från vänster till höger, uppifrån och nedåt – var en faktor som bidrog till beslutet.

Bättre information om arkivets material

Av Riksarkivets totala handlingar är ungefär fem procent digitiserade, det vill säga omgjorda från analog till digital form. Fem procent kan låta som en låg siffra, men om man tar i beaktan att Riksarkivet totalt har 180 hyllmil arkivhandlingar, så pratar vi om ungefär 230 miljoner skannade bilder.

Hur stor del av Riksarkivets material som utgör handskrivet material är svårt att avgöra, men troligen rör det sig om ungefär en femtedel av det totala materialet. Att nu kunna transkribera genom artificiell intelligens skapar nya möjligheter.

– Genom transkribering kan vi göra materialet mer tillgängligt för användaren. Dels handlar det om möjligheten att lättare kunna läsa handlingarna, äldre handskrifter är inte helt enkla för den ovane. Dels handlar det om att transkribering skapar helt nya möjligheter för oss som arkiv. Vi kan få fram metadata på en ny nivå, vilket innebär att forskare och den intresserade allmänheten kan söka i arkiven på ett helt nytt sätt.

Lyckat projekt med låg felmarginal

Målbilden med transkriberingen av polisrapporterna var att eftersträva så låg felmarginal som möjligt.

– Efter att materialet hade hanteras av programvaran så nådde vi 97 % korrekthet. En hög träffsäkerhet. Och vi skulle absolut kunna nöja oss med det resultatet, men det gjorde vi inte, utan med hjälp av volontärer har vi sedan valt att rätta de sista felen.

Felen i sig handlar ofta inte om att maskinen tolkat tecknen fel, utan det beror snarare på att vissa delar i materialet inte är tillräckligt tydligt, exempelvis att de handskrivna orden inte syns tillräckligt bra.

Behöver det texttolkade materialet alltid överensstämma till hundra procent med originalhandlingen? Olof menar att det beror på vad som är syftet med transkriberingen:

– Vill man först och främst söka i handlingarna och skapa annan form av metadata så behövs inte så hög korrekthet som var fallet med vårt material. Är syftet däremot att läsa texterna så är det ju självklart trevligt med så få fel som möjligt, men samtidigt så tror jag att man uppskattar att det finns en texttolkning med en del fel, än ingen texttolkning alls.

Vad krävs då för att korrektheten ska bli så pass hög som var fallet med polisrapporterna? Dels handlar det om hur materialet är uppbyggt, om det är prydliga handskrifter där orden intar liknande positioner på sidorna. Sedan spelar den träningsdata som man skapar modellen stor roll. Olof förklarar:

– Efter att materialet hade skannats in transkriberade volontärerna manuellt 470 sidor, vilket sedan är vad som ligger till grund för den modell vi använde. Ska man få ett bra resultat så bör modellen byggas på 400-500 sidor manuella transkriberingar. Resultatet blir okej med färre transkriberade sidor, men för att få ett hyfsat bra resultat så bör man använda sig av minst 100 sidor. Ju fler sidor desto bättre modell, men överstiger det 500 sidor så ger det inte längre så stor utväxling.

Texttolkade genom Transkribus

Riksarkivet valde att göra transkriberingarna genom Transkribus, en programvara men även en plattform för texttolkning. Olof ser flera fördelar med verktyget.

– Dels är den enkel att använda, dels behövs inte allt för stora tekniska kunskaper, vilket innebär att tröskeln är låg. Sedan behöver man inte bygga egna modeller, utan kan använda de som andra skapat.

Vad kan då nedsidan vara? Att en annan aktör hanterar ens data och att servrarna ligger i Österrike innebär att man inte kan transkribera allt material genom Transkribus.

– Vi hanterar ju känsligt material som går under sekretess. Dessutom måste vi förhålla oss till GDPR. Vi har så smått börjat att bygga egna HTR-modeller, vilket innebär att Riksarkivet kan göra tolkningarna på hemmaplan och därmed hantera känsligt material.

Det totala material som man texttolkade var på 22 000 sidor, vilket i sig tog ca sex månader. Skulle en människa manuellt göra arbetet skulle det ta cirka 6 år. En stor tidsbesparing.

Vad skulle du säga att texttolkning kommer innebära för användaren av arkiven i framtiden?

– Framförallt blir det ett nytt informationslager som vi adderar till det nuvarande. Genom en ny form av metadata kan användaren söka mer på innehåll än vad som är möjligt nu. Handskrivet materialet blir läs- och sökbart, vilket skapar helt nya möjligheter för datadriven forskning.

För dig som vill ta del av mer av Riksarkivets arbete så har de tagit fram en film som berättar om projektet. Vill du botanisera bland rapporterna så hittar du dem här.

Vårens sista Digisamfika

Den 11 juni är det dags för vårens sista Digisamfika. Denna gång kommer vi framförallt summera våren som varit och socialisera innan sommaren på allvar tar vid. 

  • När: 11 juni 9.00 – 10.00
  • Var: digitalt via Teams.

Anmäl dig genom att mejla digisam@raa.se senast den 9 juni. Länken till fikat skickas ut den 10 juni.

Varmt välkomna!

Tre nya vägledningar från Digisam

Digisam har släppt tre nya vägledningar. Vägledningarna är framtagna gemensamt av flera representanter från Digisams 22 medverkande institutioner och vänder sig till dig som jobbar med digitaliseringsfrågor på en kulturarvsinstitution.

Termlista

Digisams Termlista definierar digitaliseringsbegrepp och navigerar i den begreppsdjungel som många upplever inom området. Termlistan följer ISO-standarden för terminologiskt arbete och innehåller utöver definitioner även förklarande texter som förklarar termerna närmare.

Här hittar du Digisams Termlista.

 

Vägledning till ett sammanlänkat kulturarv

Vägledningen är en introduktion till hur information kan länkas samman över organisationsgränser samt ett antal strategier för hur man kan jobba med frågan.

Här hittar du Vägledning till ett sammanlänkat kulturarv. 

 

Vägledning till digitalt bevarande

Vägledningen förklarar hur det digitala kulturarvet tas med in i framtiden. Den är uppbyggd kring ett antal teman som är centrala i arbetet med digitalt bevarande och tar bland annat upp regelverk, bevarandefaser, OAIS-modellen och bevarandeformat.

Här hittar du Vägledning till digitalt bevarande.

 

Framtagna genom samverkan

Arbetet har skett över sektorsgränserna och resultatet ska kunna användas brett bland Sveriges kulturarvsinstitutioner.

– Vägledningarna har tagits fram av arbetsgrupper där representanter från både arkiv-, bibliotek- och museisektorn ingår. Under arbetets gång har vi behövt kliva ur våra stuprör och alla sektorers perspektiv har lyfts upp. Det gör att vägledningarna kommer att kunna användas på bred front, oavsett organisationstillhörighet, och bidra till att vi kan kraftsamla oss i digitaliseringsarbetet, säger Moa Ranung, samordnare på Digisams sekretariat och samverkansledare för arbetet.

Historien i spelformat – så kan digitalt kulturarv främja innovation och lustfyllt lärande

Foto: Ubisoft

Ett hållbart digitaliserat Sverige där de bästa förutsättningarna finns för att digitalt drivna innovationer ska utvecklas, spridas och användas. Det är regeringens vision och ett av delmålen för digitaliseringspolitiken. Hur kan digitalt kulturarv, genom innovation och entreprenörskap, skapa samhällsvärden för flera grupper i vårt samhälle?

Spel i kulturen och framtidens lärande

Datorspel är idag en självklar och dominerande del av vår kultur, inte minst hos unga. Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet spelar mer än hälften av internetanvändarna nöjesspel på nätet och en fjärdedel gör det dagligen. Samtidigt har Youtube bara på 15 år blivit världens främsta kanal för utbildning, underhållning och information. Att lärandet är en ödesfråga, inte bara för den enskilda individen utan också för organisationer och samhället i stort är något som framhålls i en rapport om framtidens lärande, framtagen av Kairos Future och Tekniska museet.

– Vi befinner oss i krisens och det stora omtagets tid. Gamla sanningar ifrågasätts och många upphör att gälla. Många behöver hitta de nya arbetsformer och partnerskap som kan bära in i framtiden. Det öppnar för nya lösningar inte minst som några av nycklarna till framtidens lustfyllda lärande handlar om autenticitet, gemensam problemlösning och samskapande, säger Peter Skogh, VD för Tekniska museet, i rapporten Lustfyllt lärande – vägen till framtiden.

Kulturarvsdata som framgångsfaktor

Assassin’s Creed är en serie med actionäventyrsspel i olika historiska miljöer som har byggts upp med hjälp av kulturarvsdata. Det första spelet i serien släpptes 2007 av Ubisoft och utspelar sig under tiden för det tredje korståget. Fram till idag har en rad olika spel som hämtar inspiration från olika tidsepoker lanserats. Assassin’s Creed: Unity som släpptes 2014 utspelar sig under den franska revolutionen och illustrerar hur det såg ut i Paris under den perioden. Bland annat har kartor från år 1789 och historiska teckningar över Notre-Dame i Paris digitaliserats och använts. Genom digitaliserat material har Paris återskapats i detalj och Notre-Dame har en central roll i spelet. Processen att återge katedralen så detaljerat som möjligt pågick under ett par års tid.

Stärkt samhällsengagemang

Efter branden i Notre-Dame 2019 donerade Ubisoft 500 000 euro till arbetet med att restaurera katedralen. Företaget möjliggjorde även att PC-användare under en veckas tid kunde ladda hem spelet utan kostnad.

– När vi skapade Assassin’s Creed: Unity, utvecklade vi en ännu närmare förbindelse med den här otroliga staden och dess landmärken – en av de mest anmärkningsvärda delarna i spelet var det extraordinära återskapandet av Notre-Dame, skriver Ubisoft efter branden i april 2019.

Ökad tillgänglighet och kreativ katalysator

Assassin’s Creed visar hur historiska data kan användas på ett innovativt sätt som ger ökad tillgänglighet till kulturarvet, samtidigt som det kan främja nyfikenhet, lusten till lärande och väcka ett intresse för historia hos unga såväl som vuxna. I Assassin’s Creed Odyssey och Assassin’s Creed Origins – skapades separata utbildningsdelar av spelet där miljöer används för att berätta om olika historiska perioder. Digitaliserade kartor, teckningar, föremål och återskapade kulturmiljöer är en förutsättning för utformningen av spelen. Användningen av kulturarvsdata i spel skapar möjligheter att utveckla kreativitet och ökat entreprenörskap, något som i förlängningen kan bidra till såväl fler arbetstillfällen som en utveckling av samhället i positiv riktning.

Digitala spel bevaras för framtiden

Sedan 1995 bevarar Kungliga biblioteket (KB) svenska dator- och tv-spel. Men biblioteket saknar många delar av utgivningen, särskilt onlinespel och appar. Därför gör KB nu en satsning på att samla in digitala spel, så att även framtida generationer kan studera dem. Enligt den så kallade e-pliktslagen ska KB få in webbpublicerat material. Men det omfattar inte digitala spel, vilket innebär att KB måste hitta nya vägar för att samla in materialet. Inom den närmaste tiden kommer KB att kontakta fler spelstudior i Sverige för att diskutera möjligheten att bevara ännu mer material. Men biblioteket tar även emot spontana förfrågningar från spelutvecklare. Läs mer här om att donera spel till KB.

Text: Karolina Gerdin


Värdet av digitalt kulturarv

Artikeln bygger på Rapporten Digitaliserat kulturarv – för demokrati och positiv samhällsutveckling: en förstudie samt en fallstudie om innovation och entreprenörskap genom digitaliserat kulturarv, båda framtagna av konsultbolaget Governo som en del Digisams satsning på att synliggöra värdet av det digitala kulturarvet.