”För många kommer det bli ett uppvaknande att se hur mycket som kan göras med ett digitaliserat kulturarv”

Foto: Love Börjeson (CC BY)

Love Börjeson är verksamhetsledare för KB-labb, Kungliga bibliotekets labb för datadriven forskning med utgångspunkt i KB:s digitala samlingar, som startade i maj 2019. Vad händer just nu på KB-labb, hur kan språkmodeller gör skillnad i samhället och vilka möjligheter finns i digitaliseringen av kulturarvet?

KB-labb fyller snart två år, hur är läget hos er?

I och med att vi släppte språkmodellen KB-BERT förra året har Kungliga biblioteket blivit en aktör att räkna med inom språkteknologi. KB-labb har också fått en hel del samarbetsförfrågningar. Vi är med i projektet Språkmodeller för svenska myndigheter som drivs av RISE och håller på att etablera ett partnerskap med AI Sweden. Och så bygger vi förstås fler och starkare språkmodeller. Som nationalbibliotek har vi en viktig roll att spela i utvecklingen av artificiell intelligens (AI) som bygger på humanistisk data.

Det låter som en snabb utveckling på kort tid?

Ja, det har gått snabbt tack vare flera lyckliga omständigheter. En av dem var att vi redan hade två stora forskningsprojekt som styrde logiken – att verksamheten ska vara forskningstillvänd. Det tvingade oss att bli bra väldigt snabbt. Förfrågningen om att bygga BERT kom från akademin och KB-labb startade som ett projekt. Nu ska verksamheten föras över i förvaltning och bli en del av nationell infrastruktur för datadriven forskning.

Vilken roll har ni i projektet Språkmodeller för svenska myndigheter?

Vi grundtränar språkmodeller som andra sedan kan experimentera med och bygga vidare på. Det arbetet gör vi ändå, men det här är ett naturligt sammanhang för oss att finnas i. RISE har en stark expertis inom NLP, Natural Language Processing, och datavetenskapen generellt har en hastighet som gör att vi behöver samarbeta och bevaka vad som händer utanför sektorn och internationellt på de stora företagens forskningsavdelningar.

Hur används språkmodellerna och vilken är den största nyttan?

Den stora samhällsnyttan är att användarna kan interagera med samlingarna på helt nya sätt. Användningsområdena är enorma eftersom språkmodellerna kan användas fritt och överallt där det finns textresurser. Polisen, Skatteverket och Arbetsförmedlingen är några av de myndigheter som använder modellerna idag. Ett område där språkmodellerna kan göra konkret nytta är inom GDPR-hantering där de används för att automatisera uttagen av personnamn. Språkmodellerna används också inom medicinsk forskning för att identifiera inopererade implantat och vid utbyggnad av busstrafik i glesbygd.

Hur långt har kulturarvssektorn kommit i arbetet med digitalisering?

Vi hade nyligen Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, på besök här på KB och passade på att berätta om kopplingen mellan digitaliseringen av det svenska kulturarvet och ekonomisk samhällsnytta. För många kommer det bli ett uppvaknande att se hur mycket som går att göra med ett digitaliserat kulturarv. Det finns en stor ängslighet inför AI och digitalisering inom kulturarvssektorn. Fler skulle behöva släppa taget och våga sig ut.

Kompetens är alltså en viktig fråga för digitaliseringen av kulturarvet?

Ja, det skulle jag säga. Det är en fråga om kompetens, men också om vilja. Att digitalisera är ganska enkelt idag om man inte utgår från det svåraste fallet och generaliserar det till alla materialtyper. Det handlar också om att kompetens inom datavetenskap behöver finnas med från början och på fler positioner i organisationerna. Vi är inne i ett kunskapsskifte och det är viktigt att vi som myndigheter är föregångare i att realisera digitaliseringens möjligheter.

Text: Karolina Gerdin

Digisamfika i maj med tema AI

Den 7 maj intar de intelligenta robotarna Digisams digitala fika. Missa inte tillfället att lyssna till Olof Karsvall som kommer att berätta om Riksarkivets arbete med artificiell intelligens genom deras HTR-projekt (Handwritten Text Recognition).

Digisams digitala fikor är öppen för dig som tycker digitalt kulturarv är viktigt. I normala fall infallet fiket den sista fredagen varje månad. Men på grund av valborg och en fullmatad april med såväl Digikult som Museernas vårmöte så väljer vi att skjuta på fikat en vecka.

  • När: fredag 7 maj 9.00 – 10.00
  • Var: digitalt via Teams
  • Anmäl: skicka epost till digisam@raa.se senast 5 maj (du kommer få länken till fikat den 6 maj).

Vi vill genom fikat uppmuntra till kontakt över organisationsgränserna och just därför kommer vi efter fikat skicka ut en deltagarlista med kontaktinformation. Vill du inte vara med på en sådan lista – ange då detta i anmälan. Listan kommer bestå av ditt namn, vart du jobbar samt din epost-adress. För information om hur vi behandlar personuppgifter, se www.raa.se/gdpr

Välkommen!

Text och bild: Mikael Weikvist (CC BY)

 

Digisam deltar på Museernas vårmöte

På Museernas vårmötes andra dag, den 28 april, deltar Digisam med en ”smyglansering” av tre vägledningar som tagits fram av medarbetare från Digisams medverkande institutioner. Moa Ranung, samordnare och samverkansledare på Digisams sekretariat, har lett arbetet.

Moa, många är nog nyfikna på de här tre vägledningarna. Kan du kort berätta vad de handlar om?

Med glädje! Den första är en termlista som definierar digitaliseringsbegrepp och hjälper dig att navigera i den begreppsdjungel som finns på området. Den andra är en vägledning till ett sammanlänkat kulturarv som förklarar hur vi kulturarvsaktörer kan koppla ihop våra datamängder så att de kan komma till ännu bättre användning i samhället. Den tredje är en vägledning till digitalt bevarande som förklarar hur vi kan se till att det digitala kulturarvet tas med in i framtiden.

Vem skulle du säga är målgruppen för vägledningarna?

Alla vägledningar är skrivna med i första hand Digisams medverkande institutioner i åtanke, men också andra kulturarvsaktörer som arbetar med att digitalisera vårt gemensamma kulturarv.

Vägledningarna har tagits fram i samverkan, kan du säga något om själva arbetet?

Vägledningarna har tagits fram av arbetsgrupper där representanter från både arkiv-, bibliotek- och museisektorn ingår. Under arbetets gång har vi behövt kliva ur våra stuprör och alla sektorers perspektiv har lyfts upp. Det gör att vägledningarna kommer att kunna användas på bred front, oavsett organisationstillhörighet, och bidra till att vi kan kraftsamla oss i digitaliseringsarbetet.

Och som jag förstår det så är det här en ”smyglansering” – vad innebär det?

Museernas vårmöte är ett av branschens viktigaste möten och har i år tema samverkan. Det känns givet att ta tillfället i akt att berätta om Digisams vägledningar som jag tror kommer att vara till stor hjälp för alla museer som vill ta nästa kliv i sitt digitaliseringsarbete. Den stora lanseringen sker dock den 31 maj i Digisams regi, så det finns en till chans för den som missar vårmötet och vill veta mer!

Tack Moa!

Programpunkten går av stapeln onsdag den 28 april klockan 10:30-12:00 (gult spår). Måndag den 31 maj 13:00-14:30 är det dags för den stora lanseringen – passa på att säkerställa ditt deltagande redan nu genom att mejla digisam@raa.se. Lanseringen är kostnadsfri och öppen för dig som jobbar med kulturarv och digitalisering, eller dig som är nyfiken på Digisams arbete. Varmt välkommen!

Här hittar du mer information om de olika programpunkterna som går av stapeln den 28 april på Museernas vårmöte.

Text: Mikael Weikvist
Foto: Thomas Hagaeus (CC BY)

Workshop om upphovsrättsdirektivet avslutade årets Digikult

Sofia Kullman berättade i workshoppen om det hon hittills vet om det så kallade DSM-direktivet.

På Digikults sista dag, den 15 april, höll Digisams jurist Sofia Kullman och Emma Grimlund, verksjurist på Riksantikvarieämbetet, en workshop om det nya upphovsrättsdirektivet.

Upphovsrättsdirektivet, som populärt kallas DSM-direktivet, ska implementeras i svensk lag. Och inför den nya lagen blir verklighet ska en så kallad departementspromemoria gå ut på remiss.

– Jag hoppades, och trodde faktiskt, att remissen skulle kommit oss tillhanda för flera månader sedan. Tyvärr har den ännu inte dykt upp vilket är väldigt tråkigt, för när vi har kunnat läsa den kan vi säga mycket mer om vad den nya lagen kan komma att innebära, säger Sofia Kullman.

Trots den försenade remissen så lyfte Sofia Kullman och Emma Grimlund ett antal delar, så kallade artiklar, ur direktivet som de tror kommer ha extra betydelse för oss inom kulturarvsområdet. Bland annat nämnde de artikel 14, som handlar om digitalisering av bildkonstverk som är fria, samt de artiklar som fått mest utrymme i den offentliga debatten, artikel 15 och 17.

Missade du workshoppen – eller vill bli uppdaterad på vad Sofia och Emma sade – så finns deras presentation att ta del av här:

Material från workshop om EU:s nya upphovsrättsdirektiv.

Digisams sekretariat planerar att genomföra ett seminarium när remissen kommit och vi vet mer vad den nya lagen kommer att innebära. Datum och upplägg för seminariet återkommer vi med när vi fått ta del av remissen, så håll utkik här på bloggen och i Digisams sociala mediekanaler: vi finns på Facebook, LinkedIn och Twitter.

Text: Mikael Weikvist
Foto: Thomas Hagaeus (CC BY)

Tydligt uppdrag, ökad digitisering och kompetensutveckling

Karin Grönvall, Ann Follin, Torsten Hökby och Karin Åström Iko.

Tisdagen den 13 april inleddes årets upplaga av Digikult där tre generaldirektörer ur Digisams styrgrupp; Karin Grönvall, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket, Karin Åström Iko, riksarkivarie, Riksarkivet, Ann Follin, överintendent, Statens Museer för Världskultur och Torsten Hökby stabschef för Riksantikvarieämbetet deltog i ett panelsamtal med rubriken ”En kraftfull satsning på digitalisering av kulturarvet – vad skulle den kunna innebära?”.

Programpunkten på Digikult är en del av Digisams satsning på att synliggöra betydelsen av digitalt kulturarv för samhällsutvecklingen. Samtalet utgår från en debattartikel, skriven av styrgruppen för Digisam, som publicerades i Dagens Nyheter i januari i år. Styrgruppen kräver krafttag för att digitalisera kulturarvet och den samhällsviktiga information som förvaltas vid våra arkiv, bibliotek och museer och göra det användbart för alla medborgare. Nedan följer ett utdrag ur panelsamtalet utifrån de frågor som ställdes av moderatorn Emanuel Karlsten.

Hur kommer det sig att ni har skrivit debattartikeln?
Karin Grönvall: Idag samarbetar vi kring gemensamma riktlinjer och praktiska frågor, men vi behöver också lyfta digitaliseringen av kulturarvet en nivå och jobba med policyfrågan. I en ny, digital tid blir det naturligt för oss som kulturarvsinstitutioner att fundera över vår roll i samhället. Idag finns helt nya möjligheter när det gäller forskning, samhällsnytta och nya tjänster som kan utvecklas med hela vårt kulturarv som bas, därför behöver vi ett tydligt uppdrag utifrån det digitala som norm.

Handlar det i första hand om att överföra analogt material till digitalt?
Karin Åström Iko: Det handlar om att göra det material vi har på arkiv, museer och bibliotek mer digitalt tillgängligt. Det här är en demokratifråga som handlar om rättskipning och att säkra den samhällsviktiga informationen så att den blir kvar. Det gäller också att ta höjd för det som skapas digitalt idag. Vi behöver öka förståelsen för värdet av all data som vi sitter på tillsammans, se kulturarvet som en resurs och göra den så öppen och tillgänglig som möjligt.

Digisam har funnits i tio år – varför har ni inte nått hela vägen fram?
Torsten Hökby: Vi gör redan mycket tillsammans och nu under våren kommer Digisam med ett antal leveranser. Men det behövs också en större kraftsamling och en samhällsvilja att göra det här tillsammans. Utmaningarna kommer alltid att vara större än varje enskild myndighet. Har vi inte resurserna och skalan kommer vi att få en backlash. Därför behövs ett helhetsgrepp och en tydligare gemensam plan än vad vi tidigare har haft.

Hur ska den gemensamma satsningen gå till?
Ann Follin: Att förvalta och bevara det fysiska kulturarvet, samtidigt som vi ansvarar för det digitala kulturarvet är en dubbel kostnad för oss. I samband med pandemin ser vi nya vanor och förväntningar. Förutsättningen för den digitala förmedlingen är att vi har kommit längre med att digitisera kulturarvet, göra det sökbart och användbart. Det är ett resurskrävande och helt nödvändigt arbete där vi måste nyttja skalfördelar i samverkan, jobba med metodutveckling, gemensam infrastruktur och kompetenshöjning på alla nivåer.

Här kan du läsa mer om debattartikeln som publicerades i DN den 4 januari 2021. 

Text: Karolina Gerdin.

Fotograf: Jann Lipka (Karin Grönvall), Jenny Odell (Karin Åström Iko), Karl Zetterström (Ann Follin), Rikkard Häggbom (Torsten Hökby).

Panelsamtal på Digikult om vad en kraftfull satsning på digitalisering av kulturarvet kan innebära

På Digikults första dag, den 13 april, deltar tre generaldirektörer ur Digisams Styrgrupp samt Riksantikvarieämbetets stabschef i ett samtal  om det digitala kulturarvets betydelse. Samtalet kommer ledas av Emanuel Karlsten.

Programpunkten handlar om vad en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet skulle kunna innebära. Deltagare i panelsamtalet är Karin Grönvall, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket, Karin Åström Iko, riksarkivarie, Riksarkivet, Ann Follin, överintendent, Statens Museer för Världskultur och Torsten Hökby, stabschef, Riksantikvarieämbetet som ger sina perspektiv på utmaningar och möjligheter i digitaliseringen av kulturarvet.

Panelsamtalet på Digikult är en del av vår satsning på att synliggöra värdet av digitalt kulturarv. I januari publicerade Dagens Nyheter debattartikeln ”Digitalisera kulturarvet för demokratins skull” av styrgruppen för Digisam. Institutionscheferna skriver att det krävs krafttag för att digitalisera kulturarvet och den samhällsviktiga information som förvaltas vid våra arkiv, bibliotek och museer och göra det användbart för alla medborgare.

Vi hoppas att fler ska få upp ögonen för vilken betydelse digitalt kulturarv har för samhällsutvecklingen och se möjligheterna med att samverka kring digitaliseringen. Samhället förändras i snabb takt nu och en ökad tillgång till kulturarvet kan göra skillnad på många områden, för forskning och utbildning men också i människors vardag.

Text: Karolina Gerdin

Fotograf: Jann Lipka (Karin Grönvall), Jenny Odell (Karin Åström Iko), Karl Zetterström (Ann Follin), Rikkard Häggbom (Torsten Hökby)

Digisam berättar om det nya upphovsrättsdirektivet på Digikult

Sofia Kullman kommer att berätta om det hon hittills vet om upphovsrättsdirektivet. Foto: Thomas Hagaeus (CC BY).

På Digikults sista dag håller Digisams jurist Sofia Kullman och Emma Grimlund, verksjurist på Riksantikvarieämbetet, en workshop kring EU:s nya upphovsrättsdirektiv.

Sofia – kan du kort berätta vad workshoppen kommer att handla om?
Den kommer främst att handla om det nya upphovsrättsdirektivet, det så kallade DSM-direktivet, och vad vi vet om det och om införandet. Vi kommer säkert att få bättre koll när vi har läst den departementspromemoria som är under framtagande just nu, men det finns ändå saker vi kan prata om redan nu.

Deltagare har möjlighet att ställa frågor inför programpunkten – är det något särskilt de bör tänka på när de formulerar sina frågor?
Ja, som vanligt så kan vi inte ge rådgivning i enskilda fall. Och det skulle ju också bli en lite tråkig workshop om man bara gick in på en institutions mycket speciella fall. Så håll frågorna generella!

Många har ju frågor kring Schrems II, vem ska man vända sig till med dem?
Vi kan inte svara på frågor alls kring Schrems II eftersom det finns en myndighet som har utpekat ansvar för det området. Man får alltså vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten istället, på adressen www.imy.se.

Tack Sofia!

Vill du ställa en fråga till Sofia? Då ska du mejla din fråga till sofia.kullman@raa.se senast den 8 april.

Text: Mikael Weikvist

”Många har fått upp ögonen för digitaliseringens möjligheter och nya vägar för att nå ut”

Martin Testorf, Vetenskapskommunikatör på Naturhistoriska riksmuseet. Fotograf: Annica Roos (Naturhistoriska riksmuseet).

Museernas digitala utbud ökar och totalt gjordes minst 216 miljoner digitala besök förra året, enligt en ny rapport från Sveriges museer. Naturhistoriska riksmuseet ligger i topp på listan över de mest besökta webbplatserna 2020. Martin Testorf, vetenskapskommunikatör på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar hur användningen av webbplatsen har förändrats under pandemin och nya sätt för museet nå besökarna.

2020 var ett annorlunda år. Hur märktes det på besöken?

Pandemin och det faktum att vi inte längre hade 700 000 fysiska besökare till museet har förändrat mycket. Våra webbesök förra året visade sig vara ungefär lika många som normalt, vilket förvånade oss med tanke på sidvisningarna om att praktiskt förbereda sitt besök halverades. Däremot var det en stor förändring i vad besökarna gjorde på webbplatsen. Skolsidorna och faktasidor om naturen gick upp. Faktasidorna ökade framförallt under våren då vi kunde se den första tydliga pandemieffekten. Folk var mycket ute i naturen, blev nyfikna och ville få svar på sina frågor.

Har ni gjort förändringar av ert arbetssätt?

Ja, på flera olika sätt. Vi har ställt om vår planering för sociala medier och anpassat innehållet till de som är ute i naturen. Våra experter filmas, de berättar och delar med sig av sin kunskap. Vi publicerar ofta inlägg i våra sociala medier som drar trafik till faktasidorna på webbplatsen. Digitalt skolmaterial är något vi också har börjat producera mer av, samtidigt som efterfrågan på just undervisningsmaterial som kan användas i klassrummet har ökat. Vi har också lanserat en virtuell utställningswebb, upplevmuseet.nrm.se, och fortsatt med vår populära julkalender.

Vilka når museet ut till digitalt?

Något vi tydligt kan se är att webbplatsen har besökare från hela landet och den används av betydligt fler än de som har närhet till det fysiska museet. Det är jättekul att se att folk i hela Sverige tar del av våra livesändningar och faktasidor. Att människor visats mer i naturen på grund av pandemin har också lett till att vår expertis är mer efterfrågad, till exempel svarade vår jourhavande biolog på rekordmånga frågor från allmänheten under förra året. Museets webbplats används också av forskare i hela världen och vi ser en ökning av besöken på sidorna för forskning och samlingar.

Vad är din framtidsspaning?

Våra samlingar har inte kunnat visas upp lika mycket under pandemin eftersom museet har varit stängt, men vi har hittat andra vägar till att göra vårt uppdrag att sprida kunskap om naturen. Museernas roll som digitala och fysiska mötesplatser har förändrats. Den utvecklingen har snabbats upp under året. Många har fått upp ögonen för digitaliseringens möjligheter och museernas nya vägar för att nå ut med sitt uppdrag. Kanske blir det i framtiden till största delen digitalt som museer möter sina besökare.

Text: Karolina Gerdin

Digisamfika i mars

Den 26 mars är det dags för mars månads digitala Digisamfika. Denna gång kommer vi gästas av Sara Dixon från Statens historiska museer som kommer berätta om den digitala läroplattformen sverigeshistoria.se.

Digisams digitala fikor är öppen för dig som tycker digitalt kulturarv är viktigt. En nyhet för i år är att vi vid varje tillfälle har en särskild gäst som berättar om ett digitalt projekt som de driver eller nyligen slutfört. En fika är dock inte en fika om det inte finns möjlighet till samtal – och kaffedrickande – så självklart ser vi till att skapa möjligheter för just det.

  • När: fredag 26 mars 9:00-10:00
  • Var: digitalt via Teams (du som anmält dig kommer få en länk till mötet den 25 mars)
  • Anmäl: skicka epost till digisam@raa.se, vi vill ha din anmälan senast den 24 mars.

Vi vill genom fikat uppmuntra till kontakt över organisationsgränserna och just därför kommer vi efter fikat skicka ut en deltagarlista med kontaktinformation. Vill du inte vara med på en sådan lista – ange då detta i anmälan. Listan kommer bestå av ditt namn, vart du jobbar samt din epost-adress. För information om hur vi behandlar personuppgifter, se www.raa.se/gdpr

Välkommen!

Text och bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Ny rapport om kulturens digitala omställning till följd av pandemin

 

Underlätta att ta betalt, utveckla den digitala kompetensen och öka bibliotekens tillgänglighet. Det är några av förslagen i en ny rapport från Post- och telestyrelsen om den digitala omställningen till följd av pandemin. Digisam deltog nyligen i ett branschsamtal vid infrastrukturdepartementet utifrån de erfarenheter och åtgärder som presenteras i rapporten.

Digital mognad kräver stärkt infrastruktur

Post- och telestyrelsens (PTS) rapport visar att användningen av digital kultur har ökat under pandemin. Fler än tidigare har lånat e-böcker och efterfrågat digitala format. Sveriges Museer redovisar 216 miljoner besök i museernas digitala utbud 2020. Det finns också ett stort intresse hos svenskarna för att konsumera kulturarv digitalt, enligt undersökningen Framtidens kulturkonsumtion, som tas upp i rapporten.

– Viljan och förmågan att ställa om är stor hos kulturarvsaktörerna. Många testar sig nu fram med olika digitala erbjudanden till sina användare. För att få ut större effekt av satsningarna behöver den digitala infrastrukturen stärkas och de stora datamängderna hos våra arkiv, bibliotek och museer knytas samman. En viktig fråga framöver är också hur vi kan öka den digitala kompetensen i sektorn. Här är samverkan är en viktig nyckel, säger Johan Nordinge, tillförordnad verksamhetsledare för Digisam.

Aktivt arbete med upphovsrätt

Ett centralt område som innebär utmaningar för kultursektorn är att kunna ta betalt för digital produktion och distribution. Krisen har visat att avtal och upphovsrätt inte är anpassade för en digitaliserad sektor. Publikens betalningsvilja och kunskap om var den digitala kulturen finns tillgänglig är något som kan behöva sättas fokus på, enligt Post- och telestyrelsen som föreslår att branschen ska fortsätta arbeta aktivt och innovativt med avtal och upphovsrätt.

Ny biblioteksplattform föreslås

Den ökade utlåningen och efterfrågan på digitala format visar på möjligheterna för biblioteken att dra nytta av digitaliseringens skalfördelar och bli mer tillgängliga, vilket enligt rapporten skulle bidra till bibliotekens demokratiska uppdrag. Satsningar på ökad tillgänglighet och digitala besökare behöver fortsätta, menar PTS som föreslår att Kungliga Biblioteket ska ges i uppdrag att införa en nationell digital biblioteksplattform. Under pandemin har digital tillgång utvecklats till mycket av materialet i samlingarna tack vare tillfälliga avtal med upphovsrättsorganisationerna. Det konstateras i rapporten att erfarenheterna från pandemin kommer vara viktiga byggstenar i att fortsätta utveckla bibliotekens och besökarnas digitala kompetens.

Här kan du läsa hela rapporten.

Text: Karolina Gerdin