November 2014: Lägesrapport
Digisam har i uppdrag att innan slutet av 2015 komma med förslag på hur en framtida infrastruktur för digitalt kulturarv kan se ut. Mellan februari 2013 och oktober 2014 har vi arbetat med att sammanställa underlag och ta fram ett förslag till en modell över en samordnad informationshantering. Vår nypublicerade rapportvisar resultatet av detta arbete och beskriver behov, möjligheter och utmaningar för en effektivare informationshantering, från det att informationen struktureras i institutionernas verksamhetssystem till att den aggregeras, tillgängliggörs, används och bevaras.
För att kulturarvsinformation ska bli möjlig att använda och återanvända är standardisering, interoperabilitet och harmonisering centrala frågor. För att detta ska kunna uppnås mellan olika domäner finns behov av ett gemensamt tekniskt stöd vid registrering, aggregering och överföring av information och en stödjande funktion för hur man ska gå tillväga. I rapporten presenteras en tentativ målbild över en framtida samordnad informationshantering, och beskrivs utifrån den funktionalitet som behövs gemensamt och hos varje enskild institution eller aggregeringstjänst. Den tentativa målbildens olika komponenter redovisas också i rapporten, del för del. Målbilden har tagits fram under ett antal workshoppar och modelleringar med representanter för de myndigheter och institutioner som förvaltar aggregeringstjänster, och med stöd av representanter från KTH.
Rapporten visar också beröringspunkter mellan kulturarvs- och forskningssektorn, särskilt vad gäller e-infrastrukturer, och hur det senaste arbetet kring de frågor som diskuteras i rapporten ser ut på europeisk nivå. Slutligen redovisas ett förslag till fortsatt arbete för en samordnad digital informationshantering.
Under Digisams senaste workshop om infrastrukturella frågor (oktober 2014) blev det tydligt att det fortsatta arbetet bör börja i en arbetsgrupp som fördjupar sig i frågorna. Arbetsgruppens arbete ska resultera i att de delar som tas med i det kommande förslaget om en framtida infrastruktur blir ännu tydligare. Som underlag kommer arbetsgruppen att ha rapporten, i form av ett levande dokument, som visar hur nuläget ser ut och hur det går att komma närmare målbilden.
Augusti 2014: Lägesrapport
Digisam arbetar för fullt med att ta fram underlag för hur den digitala infrastrukturen skulle kunna se ut i ett önskat framtida läge. På nationell nivå finns det bland annat behov av att olika infrastrukturer integreras med varandra med stöd av olika tjänster och data- och internetkapacitet.
I början av augusti publicerade vi en rapport som innehåller resultaten från vår förstudie om digitalt bevarande. Förstudierapporten visar att det bland annat har uttryckts ett starkt behov från flera kulturarvsinstitutioner av stödfunktioner kopplade till de tekniska infrastrukturerna, dels i form av råd och stöd och dels i form av tekniska verktyg.
Nästa steg i Digisams arbete består i att ta fram en beskrivning av uppdrag till arbetsgrupper som, med utgångspunkt i både tidigare modelleringsarbete kring infrastruktur och förstudien om digitalt bevarande, kommer att arbeta vidare med konkreta förslag till lösningar.
Det har under arbetets gång också blivit tydligt att det hos kulturarvsinstitutioner finns flera olika typer av digitala beskrivningar, så kallade metadata, som har skapats utifrån olika praxis och tekniska system som var gällande vid olika tidpunkter (se bild nedan). Objekt och dokument som från början var del av samma samling eller institution kan vara splittrade över flera typer av organisationer eller inom olika delar av samma organisation, vilket försvårar sökbarheten och användbarheten.
För att kulturarvsinformation ska vara möjlig att använda och återanvända på ett så bra och enkelt sätt som möjligt är standardisering, interoperabilitet och harmonisering av data centrala frågor. Användning av vedertagna internationella standarder, som kan implementeras med hjälp av tekniska stödfunktioner och infrastrukturer, ligger till grund för detta. Sammanlänkning av information som finns i olika domäner kan också underlättas genom den semantiska webbens möjligheter, även om kvaliteten fortfarande är beroende av hur datat ser ut i grunden.
April 2014: Lägesrapport
För att kunna öka tillgången till, användningen av och bevarandet av digital kulturarvsinformation behövs en nationell infrastruktur som är stabil och långsiktigt hållbar. Med infrastruktur menar vi på Digisam, lite förenklat, en plattform som har lager för information och tjänster och verktyg som stödjer de centrala processerna för hantering av samordnat digitalt kulturarv.
För närvarande arbetar vi med att sammanställa ett underlag för hur infrastrukturen ser ut i dag och hur den skulle kunna se ut i ett önskat framtida läge. Underlaget kommer också att innehålla en beskrivning av infrastrukturens olika delar och vilka frågor som behöver besvaras för att vi i bred samverkan ska kunna gå vidare med att utveckla en ”roadmap” för en samordnad hantering av digital kulturarvsinformation. Arbetet med underlaget drivs vid sekretariatet, i samverkan med representanter för de myndigheter som i dagsläget har centrala roller i dagens infrastruktur och med processtöd från KTH.
En av de slutsatser som drogs i samband med de workshops om infrastruktur som hittills har hållits är att det är mest fruktbart att arbeta vidare med en önskad framtida nationell infrastruktur som bygger på befintliga infrastrukturer. Då är det också viktigt att identifiera vilket stöd, vilka tjänster och vilka verktyg som behövs för harmonisering och interoperabilitet. En flexibel och skalbar lösning gör det enklare att hantera den blixtsnabba digitala utvecklingen. Ett evolverande förhållningssätt, där vi i samverkan förändrar, lägger till eller tar bort efter behov är ett mer framtidssäkert och kostnadseffektivt sätt att bygga vidare på än att rita på en helt ny arkitektur från grunden.
Digisam kommer också att lämna förslag på hur det kulturarv som förvaltas på regional och lokal nivå ska kunna dra nytta av och eventuellt anslutas till den nationella infrastrukturen. Här är exempelvis landsarkiven intressanta och möjliga kopplingspunkter. Landsarkiven är idag, som de flesta statliga kulturarvsinstitutioner, uppkopplade mot e-infrastrukturen SUNET. Vilken utvecklad roll SUNET skulle kunna ha inom ramen för en nationell infrastruktur för digitalt kulturarv är en fråga som Digisam och SUNET kommer att titta närmare på.
En annan viktig faktor att ta hänsyn till är de senaste årens ökade dialog mellan infrastrukturer för forskning respektive digitalt kulturarv. En ökad samverkan på det området skulle kunna leda till högre kostnadseffektivitet, ökad forskning och bredare publik användning.
Lagring och bevarande är centrala delar av en framtida gemensam infrastruktur och har i ett första steg behandlats inom ramen för en förstudie vars rapport publiceras i augusti 2014. Underlag med förslag till hur vi går vidare med en samordnad hantering av digital kulturarvsinformation kommer att presenteras under september 2014.