Geokodat kulturarv och start på nytt nätverk för systemutvecklare
För två veckor sedan höll Digisam, tillsammans med Institutet för språk och folkminnen, ett seminarium om geokodad kulturarvsinformation och kartapplikationer. Drygt 40 systemutvecklare, programmerare och andra som på olika sätt arbetar med tekniska lösningar och applikationer deltog i seminariet. Pågående projekt på området presenterades, med fokus på lösningar som används, praktiska tillämpningar av olika verktyg och resonemang kring hur dessa verktyg kombinerats samman till kartapplikationer.
Geokodat kulturarv i praktiken
Susanne Nellemann Ek från branschorganisationen ULI Geoforum presenterade deras arbete med geodata. Forskningsinriktade data har ofta en smalare målgrupp, vilket gör att de inte har samma attraktivitet inom innovativa industrier. I dessa fall behöver institutionerna göra mer för att öka datats användbarhet. Det är viktigt att tänka på hur slutprodukten kommer att användas.
Mårten Johansson från Riksarkivet presenterade de historiska GIS-data som finns tillgängliga för nedladdning och användning. De består dels av en textdatabas med namn, tidsomfång och tillhörigheter och dels en bilddatabas med vektorgrafiska objekt (polygoner) som är koordinatsatta och länkade till textdatabasen.
Olof Karsvall. Foto: Moa Ranung CC0
Olof Karlsvall från Riksarkivet och Carl-Niclas Odenbring från Institutet för språk och folkminnen presenterade TORA-projektet (Topografiskt register på Riksarkivet) som handlar om att etablera ett register över historiska bebyggelseenheter (byar och gårdar) i Sverige från medeltiden fram till omkring år 1800. Flera institutioner samverkar kring att etablera TORA-registret som ett nav/auktoritet för olika historiska databaser med geografisk information.
Aron Ambrosiani från Nordiska museet berättade om utvecklingen av kartapplikationen Tidskikaren som nästan bara bygger på öppen källkod. Aron fokuserade på vikten av att kunna använda redan utvecklade applikationer vid framtagningen av nya lösningar. För detta behövs mer öppen källkod och samverkan kring den.
Vemund Olstad från Riksantikvaren i Norge berättade om Kultur- og naturreises arbete med K-lab, där flera distribuerade öppna datakällor länkas samman i kartapplikationer och visualiseringar med hjälp av geografisk information. Arbetet har resulterat i flera innovativa lösningar och visualiseringar baserade på öppen källkod. Vemund pekade på vikten av att ha flexibilitet och kunna göra ändringar över tid.
Johan Åhlfeldt, verksam vid både Lunds Universitet och Umeå Universitet, berättade om sitt arbete med Digital Atlas of Roman Empire http://dare.ht.lu.se, en forskningsportal som är kopplad till samarbetet Pelagios Commons.
Johan Åhlfeldt. Foto: Moa Ranung CC0
I anslutning till presentationerna kom många frågor upp, bland annat om beständiga identifierare, verktyg och vikten av att publicera och samarbeta kring öppen källkod. Under seminariet presenterades olika gränssnitt, men man skulle behöva öppna upp de applikationer och data som har tagits fram så att andra institutioner kan ta del av befintliga tjänster. Öppna kulturarvsdata är inte bara data – det kan vara öppna källkoder, moduler och kunskap om var detta finns. Man behöver också se till att användare kan få tillgång till öppna data genom exempelvis API:er. Digisam föreslås vara samordnande i det och synliggöra olika applikationer, verktyg och data som finns hos kulturarvsinstitutionerna och annanstans. Digisams morgonfika den sista fredagen varje månad är ett sätt för olika aktörer att träffas, och den kanske kunde utökas med en kodkväll.
Geodata var det första temat för nätverkssammankomsten men andra intressanta teman diskuterades också, till exempel persistenta identifierare, API:er, länkad öppen data och hur detta hänger ihop med PSI-lagen. Kvalitet och interoperabilitet genom standardiserade sätt att koppla ihop olika datakällor diskuterades också; det är ett tungt administrativt arbete men det kunde vara intressant med en fingervisning kring detta. CIDOC-CRM modellen är en intressant modell i sammanhanget och en utbildning i modellen skulle vara önskvärd för nätverket. Ämnet crowdsourcing kom också på tapeten, då det i vissa fall användas för kvalitetshöjning. Tekniska verktyg finns på flera håll, och exempel på crowdsourcingapplikationer kan man se i Zooniverse och New York Public Library Labs. Samtidigt kan det för många organisationer känns osäkert att släppa in användarna.
Nytt nätverk för systemutvecklare inom kulturarv
Seminariet var en början på ett nytt nätverk för systemutvecklare inom kulturarv, och andra aktiva kring tekniska lösningar för kulturarvsinformation. Nätverket kommer att fortsätta träffas och ha kontakt via mail och en nystartad Facebook-grupp.
I nätverket kommer också träffar och webbinarier att anordnas med jämna mellanrum. Vi är glada att seminariet har blivit ett startskott för nätverket för systemutvecklare där vi får möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, vare sig det handlar om geokodning eller helt andra frågor av intresse!
Är du intresserad av att gå med i nätverket eller har frågor? Kontakta oss (sanja.halling@riksarkivet.se, carl-niclas.odenbring@sprakochfolkminnen.se) eller gå med i Facebook-gruppen.
Carl-Niclas Odenbring och Sanja Halling