Generaldirektör Ann Follins tankar om artificiell intelligens

Vad tänker generaldirektören Ann Follin kring artificiell intelligens? Och om hon fick en tur-och-retur biljett till framtiden, vad ser hon då? Digisams kommunikatör stämde träff med överintendenten för Statens museum för världskultur, för att höra mer om hennes tankar kring AI.

Att Ann Follin är intresserad av AI och digitalisering är tydligt. Hon sitter sedan en tid tillbaka i Digisams styrgrupp och var även en av ett sjuttiotal deltagare på Digisams seminarium ”Digitaliserat kulturarv tillsammans”. När Ann berättar om sina tankar kring det digitala så är det med såväl nyfikenhet, förväntan som respekt.

– Kulturarvsområdet har en stor mängd data, vilket passar AI, så det är en spännande framtid vi har framför oss. Framförallt tänker jag att kulturen kommer bli mer tillgänglig och relevant för medborgarna.

Ann blickar utåt och ser potentialen som uppstår genom översättning och bildigenkänning.

– Svenska är ett litet språk, men genom AI kommer vi kunna översätta i realtid och hantera stora textmassor. Redan nu är AI:s träffsäkerhet så pass stor så vi kan använda oss av denna möjlighet. Och fortsätter vi så kommer vi bli än mer relevanta, för så många fler än vi är idag.

Om du kikar utanför kultursektorn, vad ser du då?

– AI kommer underlätta mycket för medborgaren i sin vardag. Jag tänker bland annat på områden som logistik och trafik där flöden kommer bli smidigare. Vidare ser jag stora värden för sjukvården, där man kommer kunna flytta stor del av vården från sjukhuset till hemmet.

Att möjliggöra stora mängder data för maskinen är en viktig faktor som kommer ha stor betydelse för bland annat vetenskapen.

– Att AI kan analysera stor mängd data och hur snabbt det sker är fascinerande. Det man tidigare behövt ägna ett helt liv åt kan man väldigt snabbt analysera och se mönster kring. Vad detta kommer innebära för forskningen är något jag med spänning tar del av.

Finns det några orosmoln?

– Om det är ett orosmoment vet jag inte, men jag tänker på vad som händer i en framtid när maskinen tar över expertens roll att analysera data och experten får en roll att snarare kvalitetssäkra och bedöma resultaten. Vem kommer då att utbilda framtidens experter och säkerställa att kunskapen är korrekt?

Är det något särskilt område du tänker på?

– Egentligen de flesta områden som kräver viss expertkompetens. Ett exempel, där AI som jag nämnde tidigare ger oss stort värde, är sjukvården. Diagnostisering kommer snart bli snabbare och mer träffsäker genom AI, då man kan analysera och se mönster i en större mängd jämförande data. Men vad händer i förlängningen? Om en läkare aldrig diagnostiserat ett visst sjukdomsfall, hur kan man då avgöra om maskinen diagnostiserat rätt?

Finns det något annat du uppmärksammat?

– De etiska frågorna är vår största utmaning, vi måste vara ödmjuka inför integritetsaspekten. AI innebär stora möjligheter, men i den värld vi lever i, där vi bland annat ständigt måste förhålla oss till fake news, så ser jag att AI i felaktiga händer kan innebära en fara. Men rätt hanterat innebär AI helt klart stora möjligheter för individen.

Jag är lite nyfiken på hur tankarna på ledningsnivå går. När du träffar andra generaldirektörer, vad pratar ni då om?

– AI är på allas läppar just nu, jag ser att alla är engagerade. Samtidigt behöver vi avmystifiera vad AI är och innebär, för AI är en stor del av vår vardag. Samtidigt som vi måste vara ödmjuk inför etiken och integritetsfrågan.

Och vad behöver vi göra för att ta nästa steg?

– Om vi vill ligga i framkant i frågan om AI – vilket är känslan jag har när jag pratar med andra generaldirektörer – så måste vi samverka: inom statsförvaltningen, men även med akademin och forskningen.

Slutligen – om du skulle slänga dig in i tidsmaskinen och flytta dig 20 år framåt i tiden – vad ser du då?

– I en chefsroll kommer jag kunna stötta mina medarbetare på ett annat sätt. Utbildning och kompetensutveckling kommer bli anpassad utifrån varje individs behov och förutsättningar. Sedan tror jag att rekryteringsprocessen kommer utvecklas – vi kommer möta potentiella medarbetare genom en annan form av matchning. Kanalerna kommer inte heller vara de traditionella.

För medborgaren och dess sökande efter kunskap finns mycket att se fram emot, utifrån vad Ann ser.

– Som museibesökare kommer upplevelsen bli än mer personlig. Museerna kommer beröra och förmedla kunskap utifrån varje individs unika möjlighet: bland annat utifrån ens eget språk, ens förkunskaper, hur lång tid man har möjlighet att närvara. Sedan kommer vi även kunna lyfta ämnen som besökaren själv inte skulle söka upp, men som vi förstår att individen kommer uppskatta. Och självklart behöver framtidens museibesök inte enbart vara knuten till en fysisk plats.