Maj 2016: Lägesrapport
Digisam arbetar sedan 2015 med ett pilotprojekt kring lagring för långsiktig användbarhet, som nu går in i en skarpare testfas. Pilotprojektet planeras att löpa till hösten 2016 och syftar till att ta fram en effektivare infrastrukturell lösning för gemensam lagring för att skapa högre användbarhet av digital kulturarvsinformation. Projektet bygger på resultat från Digisams tidigare arbete med digitalt bevarande, bland annat från Digisams förstudie där en gemensam lagringslösning, antingen centraliserad eller distribuerad, pekades ut som önskvärd. Pakettjänster för bevarande kan eventuellt ligga ovanpå en sådan teknisk lösning
Under projektet ska en modell som bygger på gemensam lagring testas och utvärderas. Några specifika användarfall behöver testas för att se om det finns fler gemensamma fördelar än ekonomisk vinning vid en gemensam lösning. För närvarande utformar vi några sådana scenarier tillsammans med flera kulturarvsinstitutioner, för att i nästa steg testa dessa. Kravspecifikationen för modellen kommer att innehålla förslag på lösningar för beständiga identifierare. Förhoppningen är att lösningen kan bidra till effektivare hantering av information och högre grad av interoperabilitet.
April 2015:
Utifrån ett Memorandum of understanding förs samtal med SUNET rörande gemensamma backup/lagringslösningar. Expertmöten konmer att hållas under våren som en grund för att sätta upp ett pilotprojekt.
Augusti 2014: Lägesrapport
Digisam har i regeringsuppdrag att ta fram ett förslag på hur ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv hos statliga kulturarvsinstitutioner kan bli verklighet. Som ett led i arbetet har Digisam genomfört en förstudie, bestående av intervjuer med sju av Digisams medverkande kulturarvsinstitutioner, arbete i arbetsgrupper och en jämförande analys av hur det digitala bevarandet ser ut på nationell och europeisk nivå.
Resultaten från förstudien finns samlade i en nypublicerad rapport. Rapporten tar upp vilka behov som finns på området och hur ’state of the art’ (dagens högsta nivå inom ett område) kan nås. Resultaten visar bland annat att:
- Det saknas system anpassade för långtidsbevarande, samtidigt som datamängderna kommer att växa betydligt inom en snar framtid.
- De flesta intervjuade institutioner ser fördelar med en gemensam lagringslösning inom ABMK-sektorn och alla efterfrågar en gemensam stödfunktion.
- Det saknas stöd för prioriteringar, rutiner och strategier kring lagring och bevarande. Dock ses arbetet med de myndighets- och institutionvisa planerna för digitalisering som ett steg på vägen.
- I EU-projektet DCH-RP testar svenska kulturarvsinstitutioner gemensamma lagringstjänster inom det pågående arbetet med att ta fram en ’roadmap’ för långsiktigt bevarande.
Digisam kommer framöver att ta fram:
- Ett förslag till en centralt förvaltad gemensam stödresurs bestående av stödfunktioner och samling av kompetenser och resurser kring bevarandefrågor.
- Ett förslag till en nationell roadmap för digitalt bevarande, baserat på bland annat resultaten av projektet DCH-RP och övrigt relevant underlagsmaterial.
- En utvärdering av för vilka verksamheter och situationer en centraliserad respektive distribuerad lagrings- och bevarandelösning för de statliga institutionernas kulturarvsinformation är att föredra och ett förslag till grundkrav för sådana lösningar.
- Förslag till former för utvecklad samverkan i lagrings- och bevarandefrågor mellan Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Centralmuseerna och övriga statliga
kulturarvsmyndigheter.
I dagarna släppte även projektet 4C (Collaboration to Clarify the Costs of Curation) sin Curation Cost Exchange, som gör det enklare att dela med sig och få information om vad olika insatser kan kosta.
Januari 2014: Lägesrapport
Intervjuerna i förstudien om digitalt bevarande genomfördes under december-januari med de sju institutioner/myndigheter som deltar i förstudien: Kungliga biblioteket, Tekniska museet, Arkitektur- och designcentrum, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Statens maritima museer och Institutet för språk och folkminnen.
För närvarande pågår arbetet med en sammanställning och analys av intervjuernas resultat som beräknas vara klar senast i början på mars. En färdig rapport utkommer i slutet av sommaren.
December 2013: Lägesrapport
På det första mötet inom förstudien om digitalt bevarande diskuterades vad det innebär att bevara digitalt kulturarvsmaterial och vika arbetsmetoder och strategier som finns och används idag. Begreppsmodelleringen kring bevarandeterminologi lyftes fram som särskilt viktig, till exempel vad gäller begrepp som ”metadata respektive data” och ”lagring respektive bevarande”. Eftersom Digisams begreppsmodellering pågår för närvarande, i samarbete med KTH, kommer vi att titta närmare på dessa och andra begrepp relaterade till förstudien. Det konstaterades också att det finns behov av en roadmap för hur man ska bevara kulturarvsinformation.
Under det andra mötet diskuterades behov kring digitalt bevarande, till exempel ett gemensamt mellanlagringssystem för ABM-sektorn som skulle kunna vara kopplat till sökfunktioner och tillgängliggörande. Stora datamängder innebär även ökade krav på teknisk infrastruktur, bland annat i form av ökad bandkapacitet och högre krav på säkerhet.
Nästa steg i det fortsatta arbetet i förstudien kommer att vara intervjuer av representanter för de institutioner som deltar i förstudien för att få en bild av hur det ser ut vad gäller digitalt bevarande. Resultatet från intervjuerna kommer att utgöra grunden för framtagandet av en matris för att beskriva befintliga processer och lösningar för digitalt bevarande, vilka behov som finns, samt huruvida dessa behov täcks av de nuvarande lösningarna.
Digisam deltar också i ett EU-finansierat projekt, DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation) som är relevant för förstudien eftersom en s k ”Roadmap for Preservation” kommer att tas fram där för att beskriva på vilket sätt man bör gå tillväga för att bevara det digitala kulturarvet genom en samlad e-infrastruktur.
November 2013: Lägesrapport och lite allmänt om bakgrunden
Tillämpning av standarder är en nyckelfråga för långsiktigt bevarande av digital kulturarvsinformation. Det är inte en enkel fråga att välja och tillämpa standarder eftersom det sker en kontinuerlig utveckling inom området. Typ av material och lokala förutsättningar påverkar vad man ska välja och hur man ska implementera standarder. Vi tror därför att det behövs en stödfunktion för att kravspecifiera hur en institutions egen bevarandelösning för olika typer av material borde se ut. Just nu pågår en förstudie kring digitalt bevarande och parallellt med det så tittar vi på de olika standarder som finns. Eftersom förutsättningarna och behoven för olika typer av information kan se olika ut behövs mycket samarbete framöver kring bevarandefrågor ur ett övergripande ABMK-perspektiv.
I förstudien tittar vi på det aktuella läget på institutionerna när det gäller lagring och bevarande och jämför med aktuell kunskap om vilken målbild som bör sättas upp. I den arbetsgrupp som finns för förstudien kommer vi att göra en jämförandeanalys för att föreslå hur vi bör gå vidare.
Ett viktigt samarbete pågår just nu inom ramen för projektet DCH-RP, (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation) där Riksarkivet och Digisam deltar. Digisams intresse av projektet är att det kommer att resultera i en roadmap för vilka mått och steg som är viktiga att ta för institutionerna för att nå ett kvalitetsäkrat långsiktigt bevarande av information. Intressanta resultat hittills från DCH-RP är bland annat delrapporten D3.2 Standards and interoperability- best practice report (PDF). Delrapporten bygger också på resultat från tidigare EU-projekt, exempelvis Athena-projektet (PDF), Linked Heritage (PDF), och Europeana Inside (PDF).
Bevarande är också en förutsättning för tillgängliggörande och framtida användning av informationen. Dessutom är interoperabilitet en stor fråga för att informationen över hela ABMK-område ska kunna sammankopplas. För att det ska kunna ske behövs också harmonisering av standarder. Samtidigt finns det ett växande antal initiativ kring länkade öppna data och därför är i synnerhet PRELIDA-projektet intressant när det gäller frågor kring bevarandet av länkade öppna data.
APARSEN-projektet (Alliance for Permanent Access) kommer att identifiera gemensamma standarder för digitalt bevarande för att öka tillgängligheten till information genom systemens driftskompatibilitet och har redan några intressanta resultat kring interoperabilitet.
ASPIRE (A Study on the Prospects of Internet on Research and Education) har publicerat en rapport om middleware och hantering av data och kunskap, som också ger intressanta perspektiv på hur metadata används. (PDF)
DCH-RP och SCAPE (Scalable Preservation Environments) projekteten har också publicerat en lista över verktyg för bevarande (DCH-RP D3.3 Registry of services (PDF) och Scape Tools).
Digisam har ett pågående arbete kring olika metadatastandarder där vi bland annat omvärldsbevakar och tittar på vilka sammanställningar av standarder som publicerats inom ramen för projekt som arbetar med bevarandefrågor. Vi har också satt ihop en lista på olika bevarandeprojekt.
Läs också gärna våra bloggposter om digitalt bevarande!