Foto: Gallén, Börje. Stockholms Spårvägsmuseum. Inga kända copyrightrestriktioner.
Vilka rekommendationer är det som gäller vid planering av digitaliseringsprojekt, urvalskriterier, digitaliseringsprocesser?
Medan vi arbetar med inventering och uppdatering av rekommendationer kring digitalisering råder vi er att så länge ta del av de rekommendationer kring digitalisering som har tagits fram i EU-projektet MINERVA ”Best practices handbook (2004) och som i stor utsträckning används vid digitaliseringsprojekt i hela Europa. Fler publikationer från MINERVA-projektet finns här.
Finns det några vedertagna begrepp som gäller inom ABM-sektorn?
Någonting som vi på Digisam ofta möts av är ett påtagligt behov av en gemensam begreppsapparat kring digitalisering i kulturarvssektorn. Frågor kring vad som egentligen menas med olika ord dyker ständigt upp. För att kunna nå en mer strategisk överblick är det avgörande att det finns en gemensam begreppsmodell för kulturarvsinstitutionerna. För närvarande prioriterar vi att arbeta med en begreppsmodellering för området ”Digitalt kulturarv”, som det står mer om i vårt blogginlägg ”Vi försöker sortera”. Målet är att enas om en gemensam begreppsapparat och hierarkisk struktur för centrala koncept i diskussionerna kring digitalisering, tillgängliggörande och bevarande.
Det finns en hel del begreppsmodeller och listor som har tagits fram av olika institutioner och projekt, men det kan vara svårt att navigera bland alla dessa dokument. Därför kommer vi under tiden som vårt inventeringsarbete pågår att lägga ut några länkar till de mest relevanta rapporterna. För att nämna några referenser och tidigare samarbeten i dessa frågor i Sverige vill vi lyfta fram följande begreppslistor och projekt:
- LDB-centrums(Centrum för långsiktigt digitalt bevarande) ordlista
- Projektets ”Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan” ordlista, (fullständig version finns här). Detta var ett projekt som genomfördes i samverkan mellan Kungliga biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet år 2001-2002. Uppdraget var att utreda förutsättningarna för samordning vid registrering, fotografering och digitalisering av exempelvis grafiska blad, affischer, ritningar, kartor och fotografier. Även om det har gått några år sedan dess väljer vi att se den begreppslista som togs fram inom projektet som ett första försök till samordning – som också till en viss del implementeras på olika kulturavsinstitutioner.
Vad finns det för rekommendationer när det gäller mer specifika tekniska frågor kring till exempel standarder och format för olika typer av digitalt material?
För att få svar på tekniska frågor kring standarder, format, med mera, ger vi er tills vidare rådet att ta del av de tekniska rekommendationerna från MINERVA-projektet ”Technical Guidelines for Digital Cultural Content Creation Programmes”(på engelska) från 2008 där det finns information om format och standarder som är lämpliga för olika typer av material.
Vi har påbörjat en översikt här: Om standarder.