CIDOC 2014-konferensen

Den 6-11 september var jag på CIDOC 2014 konferensen, en årlig konferens organiserad av CIDOC  – den internationella kommittén för dokumentation av ICOM. På konferensen, som hölls i Dresden, fanns hundratals entusiastiska deltagare från museer och andra kulturarvsorganisationer från hela världen på plats för att diskutera aktuella frågor i arbetet med museisamlingar. Jag kunde snabbt konstatera att det finns frågor som gäller digital kulturarvsinformation som är precis lika aktuella hos kulturarvsinstitutioner över hela världen, oavsett om de är stora eller små. 

Konferensen var uppdelad i olika teman, med parallella sessioner. Det hela inleddes med en serie workshops. Flera digitaliseringsfrågor diskuterades under konferensens gång och spåret jag följde gällde framför allt metadatastandarder, länkad data och digitalt bevarande.

Murtha Baca från Getty Research Institute höll ett inledande tal om utmaningarna i att tillgängliggöra digital kulturarvsinformation, och de nya möjligheter som uppstår genom att digitala sammankopplingar skapas genom auktoritetsfiler och länkade öppna data. Murtha Baca berättade också om sina erfarenheter från arbetet med Getty Vocabulary Program och det nya projekt som hon deltar i, där man strävar efter att skapa en samarbetsplattform, så kallad Getty scholars workspace.

Under efterföljande metadatasession diskuterades flera frågor, bland annat samlingar som en del av forskningsinfrastrukturer samt hur arkivstandarder kan kopplas till dessa. Culturaitalia, den italienska kulturarvsportalen, där man har utnyttjat potentialen i länkbar öppen data, presenterades av Maria Teresa Natale.

Under sessionen om digitalt bevarande presenterade jag den bevarandeförstudie som har gjorts inom ramen för Digisams verksamhet. Flera deltagare kände igen de behov som lyftes fram i förstudien (se sammanfattning i förstudierapporten) och resultaten väckte stort intresse och många frågor. Diskussionen om digitalt bevarande fortsatte för min del under eftermiddagen i CIDOC-arbetsgruppen kring digitalt bevarande.

Under konferensens andra dag presenterade Tanya Szrajber från British Museum hur arbetet med museets samlingar har förändrats i den digitala eran. Tanya påpekade hur viktigt det är med samarbete mellan intendenter som har kunskap om materialet, dokumentationsexperter och IT-specialister när en digital samling skapas. Även om produktion av data alltid innebär en balans mellan kvalitet och kvantitet strävar man efter så hög kvalitet som möjligt. Vägen till att uppnå det är att följa tydliga riktlinjer, vedertagna standarder och att engagera intendenter i processen. Kulturarvsinstitutionerna behöver hålla jämna steg med förändringstakten – att låta tekniska framsteg löpa parallellt med katalogisering av samlingar innebär en ny era för dokumentation.

Cranach Digital Archive var ett av de praktiska exempel på forskningssamarbeten som presenterades. Initiativet startade 2009 och handlar om att tillgängliggöra information om Lucas Cranachs målningar, exempelvis i form av bilder, dokument, transkriberade arkivhandlingar och litteraturreferenser.

Dominic Oldman från British Museum höll i en presentation som diskuterade möjligheterna och begränsningarna med länkade data, och avslutade med att uppmana åhörare att skapa kvalitativa och kontextuella länkade data nu!

Sanja Halling