Remiss kring förändringar inom upphovsrätten

I dagarna gick den så kallade departementspromorian om förändringar inom upphovsrätten ut på remiss. I remissen föreslås nya inskränkningar i upphovsrättslagen för syften som rör text- och datautvinning, undervisning och bevarande av kulturarvsinstitutionernas samlingar.

Departementspromorian är, med bilagor, på över 400 sidor. Den lyfter flera olika förslag, bland annat föreslås nya inskränkningar som rör text- och datautvinning samt förslag på en ny avtalslicens som ska underlätta för kulturarvsinstitutioner att digitalisera och tillgängliggöra verk som finns i deras samlingar (men som inte finns i handeln).

Remissen i sin helhet.

Evenemang

Under hösten planerar Digisams sekretariat för ett webbinarium om remissen. Datum och tid för evenemanget är i nuläget inte spikat, men så fort detaljer börjar falla på plats kan du läsa om dem på hemsidan och i Digisams sociala mediekanaler. Digisam finns på Facebook, Linkedin och Twitter.

Bakgrund till remissen och lagförändring

I april 2019 antog EU ett nytt direktiv som hade i syfte att anpassa EU:s regelverk kring upphovsrätt till den senaste tekniska utvecklingen. Innan direktivet kan implementeras i svensk lag ska ett antal myndigheter och organisationer lämna synpunkter på departementspromorian. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Förslag på storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet i Återstart för kulturen

Idag släpptes utredningen Återstart för kulturen. I utredningen lyfts en storskalig satsning på digitaliseringen av kulturarvet fram som ett av förslagen för kulturens återstart och utveckling till följd av Covid-19 pandemin.

Utredningen föreslår att regeringen under 2022 avsätter 150 miljoner kronor samt 325 miljoner kronor under 2023 och 2024 för att digitalisera samlingar inom arkiv, bibliotek och museer. Riksantikvarieämbetet rekommenderas som huvudansvarig för formerna och genomförandet, där även Riksarkivet och Kungliga biblioteket involveras.

Satsningen bör omfatta hela kulturarvssektorn, från stora statliga institutioner till mindre enskilda museer och arkiv. Satsningarna skulle, enligt utredningen, generera hundratals arbetstillfällen samtidigt som kulturarvet skulle bli mer tillgängligt för allmänheten och andra sektorer i samhället, som exempelvis forskningen.

Återstart för kulturen – presskonferens.

Återstart för kulturen – utredningen.

Seminarium om forskningsinitierad digitalisering av samlingar och arkiv

”Konsten att utgrunda andra människors tankar” av Johan Petter Marquard. Foto: Håkan Färje, National Library of Sweden (CC BY)

Är du forskare och planerar ett projekt där digitalisering av arkivmaterial ingår? Eller jobbar du som arkivarier, bibliotekarier eller antikvarier och vill utveckla samarbetet mellan kulturarvsinstitutioner och forskarvärlden? 

Den 25 november arrangerar Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket seminariet Forskningsinitierad digitalisering av kulturarvssamlingar. Seminariet vill bidra till att skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan forskare och aktörer som arbetar med digitalisering av kulturarvssamlingar.

  • När: 25 november 9.00 – 10.00
  • Var: digitalt via Zoom

Programmet

  • Digitalisering av arkivmaterial – vad innebär det?
  • FAIR-principerna och datahantering för forskare.
  • Råd och tips för forskningsansökningar.
  • Allmän frågestund.

Anmälan

Anmäl dig här. 

Höstens första digitala Digisamfika

Den 24 september är det dags för höstens första Digisamfika. Denna gång har vi det stora nöjet att gästas av Magnus Johansson från Statens museer för världskultur. Magnus ska under fikat berätta om världskulturmuseernas projekt kring Johan Gunnar Anderssons korrespondens och hur de jobbat med metadata i det 13 000 sidor stora materialet. 

  • När: 24 september 9.00 -10.00
  • Var: digitalt via Teams
  • Anmälan: skicka epost till digisam@raa.se senast den 22 september (länk till fikat skickas den 23 september).

Under hösten har vi flera spännande gäster – så blocka gärna din kalender den sista fredagen varje månad mellan nio och tio. Förutom den 24 september så kör vi den 29 oktober och den 26 november – samtliga gånger digitalt.

Varmt välkomna!

Save the date – seminarium om forskning och kulturarv 25 november

 

Foto: Kerstin Holmstedt, Göteborgs Naturhistoriska Museum (CCBY)

Är du forskare eller arbetar du med digitalisering av kulturarvet? I såna fall kan seminariet ”Att digitalisera och beforska samlingar och arkiv – seminarium om förbättrade förutsättningar för digitalisering för forskning” vara något för dig.

Seminariet arrangeras av Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet – alla tre medverkande och aktiva i Digisam.

  • När: 25 november 9.00-12.00
  • Var: Digitalt via Zoom

Informationen och diskussionerna under seminariet är applicerbara på alla samlingar och arkiv inom kulturarvssektorn. Seminariet riktar sig därmed till alla som forskar på eller som arbetar med digitalisering av kulturarv, inte enkom till forskare som arbetar med arrangörernas samlingar.

Syftet med seminariet är att skapa en transparent och öppen dialog mellan forskare och kulturarvsinstitutionerna som förvaltar samlingar och arkiv inför kommande utlysningar av forskningsmedel. Det handlar dels om kulturarvsinstitutionernas möjligheter och begränsningar med digitalisering och varför det är viktigt att en dialog förs redan inledningsvis inför en ansökan. Därtill önskar arrangören även öppna upp för en dialog om vilka behov forskningen har och hur stöd kan utvecklas och förbättras. Förhoppningen är att seminariet är starten för en öppen och prestigelös samverkan som i förlängningen kommer att leda till starka forskningsansökningar och ett mer digitalt tillgängligt kulturarv.

Länk till anmälan samt program kommer att presenteras längre fram.

För frågor kontakta:

Kungliga biblioteket: Christopher Natzén
E-mail: Christopher.natzen@kb.se
Telefon: 010-709 31 55

Riksantikvarieämbetet: Åsa M Larsson
E-mail: Asa.larsson@raa.se
Telefon: 08-5191 82 41

Riksarkivet: Kim von Hackwitz
E-mail: Kim.vonhackwitz@riksarkivet.se
Telefon: 010-476 84 24

Satsningar på att digitalisera kulturarvet lyftes under årets Almedalsvecka

Digitaliseringsfrågorna har, inte oväntat, uppmärksammats på flera håll under årets Almedalsvecka. Vi vill passa på att tipsa om de här två programpunkterna som lyfter frågan om digitalisering av kulturarvet.

Museipanelen

 

Centralmuseernas samarbetsråd

Juridiskt stöd på digisam.se

Det finns många juridiska aspekter att förhålla sig till i arbetet med att digitalisera kulturarvet. För att underlätta för dig som arbetar inom området har vi nu samlat vårt digitala juridiska stöd till en samlingssida som ligger under Stöd och verktyg.

Digisams upphovsrättsskola

Upphovsrätt är något vi alla måste kunna och som vi måste förhålla oss till i arbetet, inte minst när vi vill tillgängliggöra kulturarvet digitalt. För att stötta dig som är ny inom området finns Digisams upphovsrättsskola – ett antal filmer som går igenom grunderna inom upphovsrätten.

Digisams vägledning om upphovsrätt

Vägledningen förklarar upphovsrätten och angränsande lagstiftning mer utförligt än Digisams upphovsrättsskola. Till vägledningen finns även ett antal avtalsmallar framtagna.

Rättsfall

Digisams juridiska råd har tittat närmare på ett antal nyare rättsfall som berör oss som arbetar med digitalisering av kulturarvet. Vi har sammanfattat och förklarat rättsfallen med förhoppningen att man därigenom snabbt och enkelt ska kunna ta till sig det som händer inom rättsutvecklingen.

Här hittar du samlingssidan om juridik.


Text och bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Dom i mål om offentlig upphandling

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål den 10 juni 2021, mål 4998-20. Det handlar om Umeå universitet som hade begärt överprövning av en upphandling som Socialstyrelsen gjort. Eftersom det alltså handlar om två statliga subjekt och lagen om offentlig upphandling så bör den vara intressant för många inom Digisam att titta närmare på.

Här hittar du mer information om domen. 

Sex års arbete på sex månader – artificiell intelligens innebär stora möjligheter för arkiven

Fotograf: Olof Karsvall

Hur fungerar egentligen texttolkning av handskrivet material? Har tekniken kommit tillräckligt långt – eller blir resultatet snarare felstavningar som gör sig bäst i humorsammanhang? Digisams kommunikatör stämde digital träff med Olof Karsvall, forskningsledare på Riksarkivet, som under de senaste två åren varit med och drivit ett projekt där Riksarkivet, genom artificiell intelligens, tolkat 22 000 sidor äldre handskrifter.

Genom finansiering av Vinnova kunde Riksarkivet 2020 starta projektet. Materialet man valde att transkribera var polisrapporter från Göteborg under perioden 1862-1902. Under slutet av 1800-talet fördubblades befolkningen i Göteborg, samtidigt passerade hundratusentals svenskar staden under den stora emigrationsvågen. Ett spännande material, vilket många forskare hade påtalat. Att materialet i sig även var väldigt lämpligt för texttolkning – renskrivna sidor där texten löper från vänster till höger, uppifrån och nedåt – var en faktor som bidrog till beslutet.

Bättre information om arkivets material

Av Riksarkivets totala handlingar är ungefär fem procent digitiserade, det vill säga omgjorda från analog till digital form. Fem procent kan låta som en låg siffra, men om man tar i beaktan att Riksarkivet totalt har 180 hyllmil arkivhandlingar, så pratar vi om ungefär 230 miljoner skannade bilder.

Hur stor del av Riksarkivets material som utgör handskrivet material är svårt att avgöra, men troligen rör det sig om ungefär en femtedel av det totala materialet. Att nu kunna transkribera genom artificiell intelligens skapar nya möjligheter.

– Genom transkribering kan vi göra materialet mer tillgängligt för användaren. Dels handlar det om möjligheten att lättare kunna läsa handlingarna, äldre handskrifter är inte helt enkla för den ovane. Dels handlar det om att transkribering skapar helt nya möjligheter för oss som arkiv. Vi kan få fram metadata på en ny nivå, vilket innebär att forskare och den intresserade allmänheten kan söka i arkiven på ett helt nytt sätt.

Lyckat projekt med låg felmarginal

Målbilden med transkriberingen av polisrapporterna var att eftersträva så låg felmarginal som möjligt.

– Efter att materialet hade hanteras av programvaran så nådde vi 97 % korrekthet. En hög träffsäkerhet. Och vi skulle absolut kunna nöja oss med det resultatet, men det gjorde vi inte, utan med hjälp av volontärer har vi sedan valt att rätta de sista felen.

Felen i sig handlar ofta inte om att maskinen tolkat tecknen fel, utan det beror snarare på att vissa delar i materialet inte är tillräckligt tydligt, exempelvis att de handskrivna orden inte syns tillräckligt bra.

Behöver det texttolkade materialet alltid överensstämma till hundra procent med originalhandlingen? Olof menar att det beror på vad som är syftet med transkriberingen:

– Vill man först och främst söka i handlingarna och skapa annan form av metadata så behövs inte så hög korrekthet som var fallet med vårt material. Är syftet däremot att läsa texterna så är det ju självklart trevligt med så få fel som möjligt, men samtidigt så tror jag att man uppskattar att det finns en texttolkning med en del fel, än ingen texttolkning alls.

Vad krävs då för att korrektheten ska bli så pass hög som var fallet med polisrapporterna? Dels handlar det om hur materialet är uppbyggt, om det är prydliga handskrifter där orden intar liknande positioner på sidorna. Sedan spelar den träningsdata som man skapar modellen stor roll. Olof förklarar:

– Efter att materialet hade skannats in transkriberade volontärerna manuellt 470 sidor, vilket sedan är vad som ligger till grund för den modell vi använde. Ska man få ett bra resultat så bör modellen byggas på 400-500 sidor manuella transkriberingar. Resultatet blir okej med färre transkriberade sidor, men för att få ett hyfsat bra resultat så bör man använda sig av minst 100 sidor. Ju fler sidor desto bättre modell, men överstiger det 500 sidor så ger det inte längre så stor utväxling.

Texttolkade genom Transkribus

Riksarkivet valde att göra transkriberingarna genom Transkribus, en programvara men även en plattform för texttolkning. Olof ser flera fördelar med verktyget.

– Dels är den enkel att använda, dels behövs inte allt för stora tekniska kunskaper, vilket innebär att tröskeln är låg. Sedan behöver man inte bygga egna modeller, utan kan använda de som andra skapat.

Vad kan då nedsidan vara? Att en annan aktör hanterar ens data och att servrarna ligger i Österrike innebär att man inte kan transkribera allt material genom Transkribus.

– Vi hanterar ju känsligt material som går under sekretess. Dessutom måste vi förhålla oss till GDPR. Vi har så smått börjat att bygga egna HTR-modeller, vilket innebär att Riksarkivet kan göra tolkningarna på hemmaplan och därmed hantera känsligt material.

Det totala material som man texttolkade var på 22 000 sidor, vilket i sig tog ca sex månader. Skulle en människa manuellt göra arbetet skulle det ta cirka 6 år. En stor tidsbesparing.

Vad skulle du säga att texttolkning kommer innebära för användaren av arkiven i framtiden?

– Framförallt blir det ett nytt informationslager som vi adderar till det nuvarande. Genom en ny form av metadata kan användaren söka mer på innehåll än vad som är möjligt nu. Handskrivet materialet blir läs- och sökbart, vilket skapar helt nya möjligheter för datadriven forskning.

För dig som vill ta del av mer av Riksarkivets arbete så har de tagit fram en film som berättar om projektet. Vill du botanisera bland rapporterna så hittar du dem här.

Vårens sista Digisamfika

Den 11 juni är det dags för vårens sista Digisamfika. Denna gång kommer vi framförallt summera våren som varit och socialisera innan sommaren på allvar tar vid. 

  • När: 11 juni 9.00 – 10.00
  • Var: digitalt via Teams.

Anmäl dig genom att mejla digisam@raa.se senast den 9 juni. Länken till fikat skickas ut den 10 juni.

Varmt välkomna!