Nu förändras samverkansformerna kring digitalisering av kulturarvet i syfte att öka takten i den digitala utvecklingen och öka kulturarvets relevans i samhällsutvecklingen.
För att åstadkomma en nödvändig ambitionshöjning för digitalisering av kulturarvet krävs ett tydligare och mer kraftfullt agerande inom arkiv, bibliotek och museer, och en djupare samverkan mellan institutionerna.
Samverkan har under tio års tid skett inom ramen för Digisam. Den plattform där statliga aktörer tillsammans har skapat gemensamma lösningar för ett digitaliserat och användbart kulturarv. Digisam har haft 22 institutioner som deltagare.
Digisam har spelat en viktig roll i framtagandet av principer och vägledningar för digitaliseringen av kulturarvet. När tempot nu ökar hos de olika deltagarna behöver samverkan också utvecklas.
Därför ersätts nu Digisam med samverkan i olika konstellationer, där ansvariga myndigheter möts och skapar en helhet för arkiv, bibliotek och museer med tydliga mål för varje projekt.
En enig styrgrupp för Digisam, med representanter från Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Centralmuseerna, har nu pekat ut en ny inriktning för samverkan i frågor som rör digitalisering av kulturarvet.
– Jag är väldigt glad för att vi nu hittar bättre former för arbetet med det digitala kulturarvet. Det handlar i grunden om demokrati och delaktighet. Kulturarvet tillhör oss alla och alla ska därför också ha samma möjligheter att ta del av och bidra till detta kulturarv. Nu kan vi kraftsamla tillsammans för att verkligen åstadkomma resultat, säger riksantikvarie Joakim Malmström, Riksantikvarieämbetet.
De nationella myndigheterna tar ett tydligare ansvar och etablerar återkommande överläggningar mellan Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Det finns en rad frågor som kräver koordinering; bland annat länkning av data mellan områdena, forskningsfrågor och resurser för digitisering.
Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet kommer att fortsätta att bjuda in till diskussion och samverkan kring aktuella frågor inom digitaliseringsområdet.
– Arbetet inom Digisam har varit värdefullt och lett till en rad vägledningar, handledningar och nätverk. Nu är dags att ta nästa steg för samverkan för ökad tillgänglighet till vårt kulturarv. Arkiven innehåller stora mängder samhällsviktig information som vi arbetar för att göra digitalt tillgängliga för medborgarna, säger riksarkivarien Karin Åström Iko, Riksarkivet.
De principer och vägledningar som finns framtagna av Digisam kommer framöver att förvaltas av Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet utifrån sina ordinarie ansvarsområden. Ett förslag framåt är att länka samman produkterna NAD, K-Samsök och Libris.
– Digisam har varit ett viktigt samarbete för att lyfta våra gemensamma möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av kulturarvet. Nu går vi in i en ny fas där formerna för vårt samarbete utvecklas. Jag ser fram emot en kraftsamling i digitaliseringsfrågorna inom ABM-sektorn, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall, Kungliga biblioteket.
Många museer har varit deltagare i Digisam. Riksantikvarieämbetet har ett särskilt ansvar för museiområdet i och med det museiansvar myndigheten fick för ett par år sedan.
– Digitalisering är en ödesfråga för alla museer. Centralmuseerna har gemensamt tagit fram en vision och målbild för museernas digitaliseringsarbete. En vision som är skalbar till att kunna omfatta samtliga landets museer. Tillsammans med Riksantikvarieämbetet tar vi nu en ledande roll i att omsätta visionen, säger Ann Follin, ordförande för Centralmuseernas samarbetsråd.
Kontakt och intervjuförfrågningar
Lotta Serning, kommunikationschef, Kungliga biblioteket, 070-007 33 21, lotta.serning@kb.se
Jonas Thunberg, pressansvarig Riksantikvarieämbetet, 08-5191 80 07, jonas.thunberg@raa.se
Helena Långström, kommunikationschef, Riksarkivet, 076-779 81 10, helena.langstrom@riksarkivet.se
