Statskontorets utvärdering av Digisam

b2ap3_thumbnail_5103013282_c22a142875_z.jpg

b2ap3_thumbnail_5103013282_c22a142875_z.jpg

Man standing with measuring ruler by Sumac Sorghum planted March 23, 1911. State Library and Archives of Florida. Inga kända copyrightrestriktioner.

Nu har Statskontorets utvärdering av Digisam kommit. Statskontoret presenterade utvärderingen för Kulturdepartementet idag. Enligt Statskontoret: ”Statskontorets utvärdering av verksamheten vid Digisam visar att det har lett till ökad samordning och samsyn vad gäller digitaliseringsfrågor inom kulturarvssektorn och också bidrar till ett effektivare utnyttjande av statens resurser.” Du kan läsa rapporten här.

BitCurator workshop – För dig som arbetar med arkiv

b2ap3_thumbnail_hmta.png

b2ap3_thumbnail_hmta.png

CC: BY-NC-ND, Welcome Library

Den 23-24 juni i Stockholm kan du delta i en workshop om digitala personarkiv och digital forensics. Workshopen vänder sig till dig som är arkivarie eller tekniker på ett arkiv eller bibliotek, eller som arbetar med arkiv i någon form. Arrangörer är Göteborg och Umeå universitetsbibliotek, i samarbete med Kungliga biblioteket och Riksarkivet.

Syftet med workshopen är att du ska få ökade kunskaper om hur digitalt födda arkivresurser bör hanteras. Under workshopen kommer BitCurator, som är en plattform med fria verktyg, att presenteras. Som deltagare kommer du också att få arbeta praktiskt med egna samlingar och använda verktygen i BitCurator.

Läs mer om workshopen och hur du anmäler dig här. Att delta är kostnadsfritt. Sista anmälningsdatum är 15 juni.

Workshopdagar om digitalt bevarande 3 och 4 juni

b2ap3_thumbnail_4546092248_35030d4425_b.jpg

b2ap3_thumbnail_4546092248_35030d4425_b.jpg

Foto: New Mexico. Mrs Fidel Romero proudly exhibits her canned food. 1946. The US National Archives. Inga kända copyrightrestriktioner.

Den 3-4 juni har du chansen att delta under en eller två workshopdagar om digitalt bevarande på Riksarkivet i Stockholm (Marieberg). Målgrupp för dessa dagar är alla som arbetar på en kulturarvs- eller forskningsinstitution, och/eller som arbetar med eller har intresse för digitalt bevarande. Båda workshopdagarna hålls på engelska.

Den första workshopdagen (3 juni) riktar sig särskilt till dig som arbetar på en kulturarvsinstitution. Under dagen lyfts digitalt bevarande ur flera perspektiv, bland annat:
• DCH-RP-projektet som handlar om att ta fram en roadmap för digitalt bevarande,
• EUDAT-projektet som handlar om att ta fram en gemensam datainfrastruktur för forskningsdata,
 Digisams bevarandeförstudie,
• utförda tester inom digitalt bevarande,
• ”state of the art” inom digitalt bevarande,
• och mer därtill.

Den andra workshopdagen (4 juni) handlar främst om att fördjupa de diskussioner som förs i projekten, men är öppen för alla. Under workshopen presenteras tre olika exempel från institutioner som bevarar digitalt data, och diskussioner kommer att föras kring vilka behov som finns vad gäller digitalt bevarande.

För anmälan och mer information, kontakta linn.andren@riksarkivet.seSista svarsdatum har förlängts till och med den 26 maj. Workshopparna är öppna för alla, och det finns fortfarande platser kvar. Uppge i din anmälan vilket eller vilka datum du är intresserad av att delta. Att delta är kostnadsfritt.

Det preliminära programmet hittar du här.

Moa Ranung

Europeana går in i en ny fas

b2ap3_thumbnail_Europeana-BP2014.jpg

b2ap3_thumbnail_Europeana-BP2014.jpg

Europeana CC-BY-SA

Europeana är ett EU-finansierat projekt som arbetar med att göra kulturarvet digitalt tillgängligt, så att alla kan ta del av det och engagera sig i det. Projektet har bland annat tagit fram en webbportal där vem som helst kan söka bland olika poster som rör kulturarvet. Detta tack vare att arkiv, bibliotek och museer i 29 länder bidrar med data. Europeana arbetar också för kulturarvssektorn genom att bland annat sprida och överföra kunskap, ta fram tjänster och opinionsbilda. Kulturarvssektorn, tillsammans med experter inom bland annat teknik och juridik, ingår i projektets nätverk.

Nyligen publicerades Europeanas årliga affärsplan. Europeana går nu in i en ny fas, och vi sammanfattar de viktigaste förändringarna:

  • ’Från portal till plattform’ – Hittills har fokus främst legat på att användare ska besöka och söka i portalen. Framöver kommer mer fokus att läggas på att skapa communities som använder den information som redan finns där. Till exempel kommer servicen Europeana Labs att skapas, som gör det möjligt för utvecklare att göra nya tjänster av informationen. Inom Europeana Cloud tas en prototyp för en moln-infrastruktur fram, som i sin tur ska göra det enklare för samarbetspartners att dela data och verktyg med varandra.
  • Mer fokus kommer att läggas på att öka datakvaliteten. Målet är att all data ska ha relevanta beskrivningar, kunna förhandsvisas, ha korrekt information om geografisk placering för objekten, tydliga rättighetsbeskrivningar och direktlänkar till själva objekten. Europeana kommer också att arbeta med copyrightfrågan så att så mycket som möjligt ska vara möjligt att återanvända.
  • Mer fokus kommer att läggas på nätverken. Detta innebär till exempel att man bjuder in samarbetspartners till arbetsgrupper på temat standardisering och interoperabilitet, så att deras data kan bli än mer synlig, eller att man anordnar större event och nationella möten.  
  • Fokus kommer också att ligga på att skapa långsiktig hållbarhet, bland annat ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom att odla och använda det stora nätverk som Europeana med tiden har blivit, ska nyttan med tillgängliggörandet av kultur lyftas upp. Europeana kommer också att stärka relationerna med nyckelaktörer, såsom beslutsfattare och intressenter, som kan bidra till hållbarheten. Från år 2015 får Europeana ekonomiskt stöd genom Connecting Europe Facility (CEF), vilket också kräver att man visar på hållbarheten.

Moa Ranung

PSI-utredningen

b2ap3_thumbnail_lawroom.jpg

b2ap3_thumbnail_lawroom.jpg

Law library, Osgoode Hall, Toronto.
Date: [ca. 1911]. No know copyright restrictions.

PSI-utredningen har lagt sitt betänkande Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar och föreslagit ändringar i PSI-lagen (lagen om vidareutnyttjande av handlingar från offentlig förvaltning) och åtgärder som kan bidra till att vidareutnyttjandet av offentliga handlingar ökar. Grunden till utredningen är att Europaparlamentets och rådets direktiv, PSI-direktivet, har genomgått ändringar vilket gör att PSI-lagen ska ändras.

Utredningen poängterar värdet i att offentlig information används på nya sätt, som vid skapandet av nya tjänster eller produkter, och att medborgarna får bättre insyn i den offentliga verksamheten. Här är en kort sammanfattning av de största punkterna i utredningen.

Generella förslag i utredningen:

  • En allmän princip införs (i PSI-lagen), som säger att de handlingar som lagen omfattar och som en myndighet tillhandahåller får vidareutnyttjas. Lagstiftningen om handlingsoffentlighet, sekretess, integritetsskydd och upphovsrätt gäller dock fortfarande.
  • En ny huvudregel införs för hur höga avgifter som får tas ut när myndigheterna ger tillgång till handlingarna. Avgifterna får inte vara högre än vad det kostar att tillhandahålla, reproducera och sprida handlingarna.

Förslag som berör ABM-sektorn:

  • Även arkiv, bibliotek (även högskolebibliotek) och museer bör omfattas av PSI-lagen, vilket de inte gör idag. De bör omfattas med bakgrund av den större öppenheten, den ökade digitaliseringen av kulturarvet och att samlingar kommer att bli allt mer värdefulla för vidareutnyttjande.

Förslag som berör Riksarkivet:

  • Riksarkivet får i uppdrag att inrätta och förvalta en gemensam portal för myndigheternas information, och att ta fram föreskrifter om hur myndigheterna ska informera om de handlingar som kan vidareutnyttjas och förutsättningarna för detta.
  • Datainspektionen tar, i samråd med Riksarkivet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, fram en checklista för hur databaser kan tas fram med hänsyn till integritets- och säkerhetsaspekter. En sådan checklista kan underlätta för myndigheterna i deras arbete med databaser.

Skrivet om Digisam:

  • Enligt utredningen kan Digisam vara ett värdefullt forum för ABM-sektorn i frågan om vidareutnyttjande av handlingar, när lagförändringarna blir verklighet. Därför kan det finnas anledning att låta verksamheten fortsätta i någon form under en övergångsperiod, med fokus på denna fråga.

Vi på Digisam ser fram emot att ta del av kommande remiss kring frågorna, särskilt eftersom den i hög grad kommer att beröra alla de kulturarvsmyndigheter som vi arbetar med och för.

Moa Ranung

 

’Roadmap’ för långsiktigt bevarande tas fram

b2ap3_thumbnail_4322470103_3707cb61c8.jpg

b2ap3_thumbnail_4322470103_3707cb61c8.jpg

Foto: Guides Alma Wegen and Fairman B. Lee with a climbing party on Nisqually Glacier, Mount Rainier National Park, 1919. Fotograf: Frank A. Jacobs. University of Washington Libraries Digital Collections. No known copyright restrictions.

Mängden digital kulturarvsinformation blir större för varje dag, men idag saknas en ’roadmap’ för hur man bör gå tillväga för att bevara digital kulturarvsinformation på lång sikt. Därför deltar Digisam i det EU-finansierade projektet DCH-RP, som handlar om att skapa en sådan roadmap och att titta på möjligheter för långsiktigt bevarande genom en samlad digital infrastruktur. Förhoppningen är att den roadmap som tas fram i projektet kommer att kunna implementeras på nationell nivå.

En av arbetsuppgifterna i projektet är att genomföra praktiska bevarandetester, så kallade ’proofs of concept’, där kulturarvsinstitutioner gör konkreta experiment tillsammans med leverantörer av e-infrastrukturer. Bevarandetesterna bygger på scenarier som beskriver olika situationer relaterade till digitalt bevarande. Scenarierna kan till exempel handla om operativa utmaningar, slutanvändarens perspektiv, nya tjänster eller bevarandet av mer speciella typer av data såsom 3D-objekt.

Den första omgången tester gjordes mellan mars och september 2013. Nu börjar den andra omgången tester, som pågår fram till augusti 2014 och som kommer att omfatta data från följande kulturarvsinstitutioner:

  • Institutet för språk och folkminnen
  • Arkitektur- och designcentrum
  • Tekniska museet
  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Statens maritima museer
  • Statens museer för världskultur

Vi är väldigt glada för att institutionerna bidrar med kompetens och data!

Sanja Halling

Statskontoret utvärderar Digisam

b2ap3_thumbnail_7928917872_024c05e6c8_20140313-155831_1.jpg

b2ap3_thumbnail_7928917872_024c05e6c8_20140313-155831_1.jpg

Foto: ’Med kikare på Observatorieberget’. Fotograf: Gustaf Sandberg. Ur boken Helsingfors i ord och bild utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland. Inga kända copyrightrestriktioner.

 

Statskontoret har under våren 2014 i uppdrag att utvärdera Digisams verksamhet. Detta stod med som en punkt i det uppdrag Riksarkivet fick gällande att inrätta samordningssekretariatet (Digisam). Statskontorets arbete pågår just nu och avslutas den 16 juni i år.

I Statskontorets utvärdering ingår att:

  • beskriva och analysera Digisams verksamhet och rollfördelningen mellan Digisam och berörda institutioner,
  • bedöma uppnådda resultat i förhållande till uppdraget,
  • bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet i relation till de förhållanden som rådde innan Digisam etablerades.

Utvärderingen görs i tre steg:

  • I ett första steg genomförs intervjuer med representanter från flera av Digisams medverkande myndigheter och institutioner, samt Digisams personal och styrgrupp.
  • I ett andra steg skickas enkäter ut till Digisams medverkande myndigheter och institutioner.
  • I ett tredje steg tar Statskontoret fram en rapport, vars faktadel Digisam kommer att granska innan slutversion.

Inom ramen för Statskontorets utvärdering har Digisam bidragit med underlag för att skapa överblick över Digisams verksamhet, fokusområden, aktiviteter och nätverk. Vi ser fram emot att ta del av resultatet!

Statskontorets hemsida kan du läsa hela uppdragsbeskrivningen.

Moa Ranung

Hållbar framtid och oanade möjligheter – digitalisering av naturhistoriska samlingar

b2ap3_thumbnail_Nrm-1.jpg

Den 9 januari hölls en konferens på Naturhistoriska riksmuseet om digitalisering av naturhistoriska samlingar. Under fjorton föredrag och efterföljande diskussioner blev det tydligt att digitalisering av samlingarna är av stor vikt, och att massdigitalisering är på frammarsch av en anledning. Vi behöver framför allt informationen för vår kunskap om miljön och för att kunna sätta in rätt insatser för en hållbar framtid.

Hedvig Kjellström från KTH beskrev hur Big Data, det vill säga stora och varierande volymer data, kan användas på en rad sätt. Med tillgång till stora volymer data från naturhistoriska samlingar kan information som tidigare legat dold bli synlig och visualiseras. Matthias Obst från Göteborgs Universitet berättade hur både historisk och nutida data kring olika arter använts i en forskningsstudie för att visa hur uppsättningen arter förändrats över tid.

b2ap3_thumbnail_Nrm-1.jpg

 

I Nederländerna pågår redan idag massdigitalisering av herbarieark i regi av Naturalis Biodiversity Center. Detta i ett tempo av 35 000 ark per dag! Paris Herbarium har i sin satsning på massdigitalisering av naturhistoriska samlingar gjort det möjligt för människor från alla världens hörn att hjälpa till med märkningen av objekten, så kallad crowd sourcing. I Finland ska de viktigaste samlingarna vara digitaliserade innan år 2025.

En ansökan om medel för att massdigitalisera de omfattande samlingar av herbarieark och insekter som finns på naturhistoriska museer och institutioner i Sverige lämnas in under våren. Digisam följer och deltar i arbetet, med utgångspunkt i att främja och driva massdigitalisering som det mest kostnadseffektiva sättet att digitalisera kulturarvsinstitutionernas samlingar.

Arrangörer av konferensen var GBIF Sweden i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Digisam. GBIF är ett internationellt projekt som gör information om jordens arter tillgänglig för alla via en portal. Läs mer om konferensen på GBIF Sweden:s blogg.

Moa Ranung