The 1st international conference for the RICHES project – Registration is open

b2ap3_thumbnail_pisa.png

b2ap3_thumbnail_pisa.png

The tourist pose at Pisa. Photo: Suedehead CC-BY-SA

On 4-5 December this year, the conference Cultural Heritage: Recalibrating relationships will be held in the city with the Leaning Tower – Pisa. During the conference, the first results of the RICHES (Renewal, Innovation and Change: Heritage and European Society) project will be presented. RICHES is a research project funded by the European Commission, and has the following main objective according to the project’s own website:

  • Reduce the distance between people and culture.
  • Recalibrate the relationship between heritage professionals and heritage users in order to maximise cultural creativity.
  • Ensure that the whole European community can benefit from the social and economic potential of Cultural Heritage.

The conference is organised around certain themes, such as living media and co-creation, processes of innovation, legal framework for the digital economy, and more. Several key-note speakers will hold presentations around the following subjects:

  • Assessing value in cultural heritage.
  • Digital cultural heritage in China.
  • Broadcast archives as Cultural Heritage.
  • Digital humanities and theatrical culture.

Digisam will be represented at the conference – Hope to meet you there!

Read more and register here (registration deadline 2 December). Attendance to the conference is free.

Moa Ranung

Norge höll i stafettpinnen: Ny konferens om länkade öppna data i Norden (#nordlod)

b2ap3_thumbnail_5016769003_5e39ab9cb6_z.jpg

 

b2ap3_thumbnail_5016769003_5e39ab9cb6_z.jpg 

Norwegian Night, 2010. Foto: Lazslo Ilyes CC-BY.

Den 23-24 oktober samlades över hundra personer från nordiska länder i Oslo för konferensen Å sikta mot stjernene. Att konferensen handlade om att sikta mot stjärnorna beror på att Tim Berners Lee, skaparen av World Wide Web, tagit fram en femstjärnig skala för öppen data. Konferensen hade nämligen temat länkade öppna data (även kallat LOD, Linked Open Data) och var en fortsättning på konferensen Öppna kulturarvsdata i Norden som Digisam arrangerade förra året. Vi tackar Norge för att ha hållit i stafettpinnen denna gång! Det är tydligt att det händer mycket på området länkade öppna data i de nordiska länderna, och tack vare gott samarbete börjar ett nordiskt nätverk för frågorna sätta sig ordentligt. 

b2ap3_thumbnail_publik.jpg

#Nordlod konferens. Foto: Moa Ranung, CC:0

b2ap3_thumbnail_oslo.jpg

Norges riksarkivarie Inga Bolstad. Foto: Moa Ranung, CC:0

Riksarkivarien i Norge, Inga Bolstad, höll under första dagen öppningstal. Därefter följde en rad exempel på nyttan och arbetet med länkade öppna data i främst nordiska länder. Samlade tweets från konferensen finns på #nordlod och programmet, med alla talare och introduktion till presentationerna, hittar du här. Här nedan finns också en sammanfattning av vad som pågår på området länkade öppna data i de olika länderna. 

b2ap3_thumbnail_rolf_david.jpg

Rolf Källman, Digisam, och David Haskiya, Europeana. Foto: Moa Ranung, CC:0

Arrangörer av årets konferens var norska Riksarkivet i samarbete med norska Riksantikvaren, Kultur- og naturreise, norska Kulturrådet och Digisam.  

Norge 

  • Kommunal- og moderniseringsdepartementet kommer man framöver att prioritera kulturområdet i relation till länkade öppna data. 
  • Difi arbetar med digitalisering av offentlig sektor. På data.norge.no finns ett register över öppna dataset i Norge, och man går hos Difi i tankarna om att anordna ett nordiskt hack som koordinerar data mellan nordiska länder. 
  • Statens kartverk arbetar med persistenta identifierare för geografiska kännetecken, och INSPIRE handlar om att ta fram en infrastruktur för spatial information i Europa. 
  • Missa inte den ”sandlåda” för länkade öppna data, och som innehåller en mängd olika dataset, som tagits fram av norska Riksarkivet, Kulturrådet, Kartverket och Kultur- og naturreise. Under namnet Kulturminnesportalen arbetar man också med att etablera en plattform för länkade öppna kulturminnesdata. 
  • Verktyget Norvegiana är en ”öppen bassäng” med mängder av kulturdata. 
  • Deichmanske bibliotek arbetar aktivt med länkade öppna data, NRK som är det norska public service bolaget arbetar med metadata och semantik (Bouvet presenterade arbetet), och Utdanningsdirektoratet har lagt ut öppna dataset. Grep är en nationell databas för läroplaner som snart släpps som länkade öppna data. 
  • KulturNav riktar sig mot kulturarvsinstitutioner och gör det möjligt att skapa gemensamma listor, med fokus på kulturarvsinformation, som länkade öppna data. 

Finland

  • Söktjänsten Finna gör det möjligt att söka i finska arkiv, bibliotek och museum. Finto är en service för publicering av bland annat vokabulärer och ontologier. 
  • Linked Data Finland arbetar intensivt med länkade öppna data, se till exempel deras 7-stjärniga modell för länkade öppna data, och i FinnOnto projektet tar man fram en semantisk infrastruktur. Finland hade kick-off möte för semantik redan 2001! Se också KOKO, som samlar finska ontologier. 

 Danmark

  • Kulturstyrelsen i Danmark tar man i projektet SARA fram en ny IT-infrastruktur för museer.

Sverige

  • Vinnova finansierar forsknings- och innovationsprojekt, bland annat i relation till området länkade öppna data. På Digitalasverige.se och PSI-Datakollen går det att följa hur det går för svensk digitalisering. 
  • I Digisam-projektet DISKA publicerades information från kulturarvsmyndigheter som länkade öppna data. 
  • Metasolutions har arbetat med information om Nobelpriset som länkade öppna data.

Europa

Vill du sätta igång med länkade öppna data?

Du som är ny på området kan titta på Europeanas förklarande video eller lära mer om hur du kan göra länkade öppna data tillgängliga här

Moa Ranung

Vilket samlingssystem ska jag välja?

b2ap3_thumbnail_cans.jpg

b2ap3_thumbnail_cans.jpg
Foto: Matthew Kraus CC-BY-NC

Collections Trust har tagit fram ett stöd för dig som funderar över vilket samlingssystem (Collections Management System – CMS) du ska välja utifrån befintliga behov.

Stödet innehåller över 40 kriterier av slaget:
•    Är systemet lokalt baserat eller webbaserat?
•    Vilken hårdvara behövs?
•    Vad kostar systemet att använda?
•    Finns det teknisk support för systemet?
•    Vilka organisationer finns som referenser?
•    Vilka olika standarder och format stödjer systemet?
•    …Med mera!

Det finns möjlighet att titta på ett system i taget eller jämföra flera system. De system som är kompatibla med standarden SPECTRUM är markerade med bokstäverna ”SC”. Man kan också se om systemet erbjuder stöd för alla processer i SPECTRUM eller endast en del av dem. (SPECTRUM-manualen översätts för övrigt just nu till svenska förhållanden genom ett samarbete inlett av Riksantikvarieämbetet och Digisam – läs mer om arbetet här.)

Stödet baseras på de uppdaterade resultaten från Collections Trusts CMS-enkät (2014-2015).

Moa Ranung

Medborgarvecka för digital delaktighet

b2ap3_thumbnail_HREF_20141003-074235_1.png

b2ap3_thumbnail_HREF_20141003-074235_1.png

Den 6-12 oktober är det dags för Digidels medborgarvecka. Vi har därför hört oss för med Linda Sandberg, nationell projektledare för medborgarveckan, om vad som händer då och på vilket sätt det är relevant för ABM-sektorn. 

Vad vill Digidel och vilken är målgruppen?

Ungefär en miljon svenskar står idag utanför nätet. Nätverket Digidel är ett icke-hierarkiskt, obundet och demokratiskt nätverk som arbetar för ökad digital delaktighet i Sverige. Alla som inte känner sig digitalt delaktiga är vår målgrupp.  

Vilka är de viktigaste frågorna framöver?

För att bli delaktig i det svenska samhället måste en också bli digitalt delaktig. Det handlar om att klara av sin vardag, det handlar om demokrati. Att kunna ställa sitt barn i barnomsorgskön och betala sina räkningar, att veta hur en söker jobb och tar del av sina vårdjournaler, men också om att kunna göra sin röst hörd på nätet.

Vad tänker ni om den digitala utvecklingen hos ABM-sektorn?

Det måste byggas bättre tjänster, som är så intuitiva att de kan användas utan att användaren upplever sig vara på internet och arbeta med en digital kanal. Många tjänster är inte anpassade för alla. Vi måste börja tänka för alla på riktigt.

Hur kan ABM-sektorn stödja kampanjen Digidel?

Biblioteken är en av de mest drivande krafterna inom Digidel. De ligger helt klart i framkant. Om arkiv och museer arbetar tätare med biblioteken, eller även andra aktörer inom Digidelnätverket, skulle de kunna lära sig massor och utveckla tillsammans.

Vad händer under medborgarveckan?

Under medborgarveckan kommer 125 olika aktörer göra insatser för digital delaktighet över hela landet. Det är första gången vi kör en medborgarvecka och vårt mål i piloten var att få med oss minst 30 aktörer. Att så många valt att haka på visar på vilken kraft det är i Digidelnätverket och att det behövs insatser för digital delaktighet över hela landet. Under veckan kan vem som helst få lära sig mer om nätet och om e-tjänster. Det kommer bli utbildningar, workshops och events. 

Var går det att följa vad som händer under medborgarveckan?

En kan hålla utkik på Twitter på #Digidel men även kika på vår Facebooksida. Om en är intresserad av vad som händer i närheten av där en bor skulle jag rekommendera att en kollar på listan med aktörer och hör av sig till dem direkt och frågar.

Den 20 oktober är det också nätverksträff i Göteborg. Då har en chans att möta digidelare och ta del av erfarenheterna.

Digidelnätverket stöds ekonomiskt av bland annat .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), regeringen, Folkbildningsrådet och Folkbildningsförbundet.

Våga prova – Hur kan museer sprida sina bildsamlingar på Wikimedia Commons?

b2ap3_thumbnail_ryttare_livrust.jpg

b2ap3_thumbnail_ryttare_livrust.jpgBakbomsplåt i detalj, sadelbeslag från 1618. Livrustkammaren. CC-0

Igår, den 16 september, samlades museirepresentanter på Livrustkammaren för att lära sig mer om detta. LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) publicerade i oktober förra året omkring 20 000 bilder på Wikimedia Commons, bilder som är helt fria att använda. Med detta i ryggen berättade representanter från LSH och Wikimedia Sverige hur arbetet hade gått till och vilka lärdomar som dragits. Genom att LSH:s bilder har inkluderats i Wikimedia Commons har dessa bland annat kunnat nå en mycket större och internationell publik. Och Wikipedia-användare har varit snabba med att bidra till arbetet; till exempel översatte användare i Frankrike snabbt de texter LSH lagt upp på engelska till franska.

Vilka är tipsen till andra museer som vill sätta igång?

  • Våga prova! Det är inte så mycket som kan hända, utan prova er fram.
  • Ledningen och hela organisationen behöver vara med på tåget.
  • Planera noggrant i början. Bestäm till exempel hur mycket metadata som ska läggas in. Ett råd är att hålla hög nivå på metadata.
  • Börja någonstans, alla steg behöver inte göras på en gång. Börja till exempel med att tillgängliggöra en samling som är väldigt uniform och enklare att hantera.

Hur kan ett första steg se ut?

  • Wikipedias projektsida för GLAM (Galleries, Libraries, Archives, Museums) är det fritt fram för exempelvis museer att skapa en egen undersida. Via samma sida går det också att fråga andra som jobbar med GLAM på Wikipedia om hjälp.
  • På sidan Samarbete kring innehållspridning finns en slags checklista med punkter som din institution behöver svara JA på för att kunna starta arbetet med att tillgängliggöra material.
  • Titta också närmare på GLAMwikiToolset, ett verktyg som gör det enklare för institutioner att göra digitalt material tillgängligt för fler. Verktyget gör det möjligt att ladda upp stora kvantiteter digitalt material till Wikimedia Commons.

Några saker att tänka på

  • Material som ska in på Wikimedia måste ha fri licens, och varje post behöver en licensmärkning.
  • Bilderna behöver kategoriseras, till exempel ”Bilder från Skoklosters slott”. LSH valde att börja med väldigt breda kategorier för sitt digitala material, för att så många som möjligt ska kunna hitta bilderna.
  • En viss mängd metadata krävs för tillgängliggörandet av bilderna.

Läs mer om LSH:s projekt på Wikimedia Commons eller i denna blogg .

Moa Ranung

Hur ska nätverket Europeana se ut i framtiden?

b2ap3_thumbnail_11307100356_f969339214_z.jpg

b2ap3_thumbnail_11307100356_f969339214_z.jpg

Image taken from page 30 of ’Illustrated Poems and Songs for Young People. Edited by mrs. Sale Barker’, 1885. The British Library. No known copyright restrictions.

Europeana vill ha din hjälp att göra nätverket så demokratiskt och representativt som möjligt. Under sommaren utkom Europeanas strategi för åren 2015-2020 och rekommendationer som handlar om hur arbetet bör drivas. Rekommendationerna lyfter bland annat hur styrningsstrukturen bör revideras och hur fler representanter från olika nivåer bör tas in för ökad demokrati i nätverket.

Genom att fylla i en enkät kan du tycka till om rekommendationerna och påverka hur det framtida nätverket kommer att se ut. Sista svarsdag är den 24 augusti. Enkäten hittar du här.

Moa Ranung

Roadmap för digitalt bevarande – Varsågod och tyck till!

b2ap3_thumbnail_2178286587_fc15165e3a_z.jpg

b2ap3_thumbnail_2178286587_fc15165e3a_z.jpg

Road cut into the barren hills which lead into Emmett, Idaho. July 1941. Photographer Lee Russell. The Library of Congress. No known copyright restrictions.

I dagsläget finns inga specifika rutiner och processer för långtidsbevarande av digitalt material i kulturarvssektorn. Behovet av sådana rutiner och processer är däremot stort, särskilt eftersom mängden digital kulturarvsinformation ständigt ökar.

I EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation) utvecklar man just nu en roadmap för digitalt bevarande, för att komma framåt i frågorna. Denna roadmap tar upp en rad aspekter att resonera kring och ta ställning till för alla kulturarvsinstitutioner som har, eller har för avsikt att ta fram, egna planer för digitalt bevarande.

Du har nu möjlighet att tycka till om den senaste versionen av roadmapen, så att slutversionen kan överensstämma så bra som möjligt med de prioriteringar som kulturarvsinstitutionerna har. Detta gör du genom att svara på en kortare enkät med frågor av slaget: Hur viktigt är det att frågor om samverkan, ledarskap och styrning tas upp, utöver mer tekniska aspekter? Hur viktigt är det att rättighetsfrågor tas upp vid råd kring framtida bevarandeplaner? Hur viktigt är det att råd ges kring utbildning/träning inom digitalt bevarande?

Sista datum att tycka till är den 31 augusti och du kan göra det här.

Digisam’s guiding principles – Now translated into English

 

Digisam works, in collaboration with other actors involved in the field of cultural heritage, towards a vision where:

  • Cultural heritage is digitised, accessible and usable for everyone.
  • There is a coordinated, cost-effective infrastructure to support digitisation, use and preservation of high quality.

In order to move towards this vision, and enable effective cooperation between a large number of actors regarding digitisation and its related processes, fourteen principles for digitisation, preservation and digital access to cultural heritage have been formulated by Digisam. The principles are intended to support align strategic decisions and to help coordinate digital information in an efficient manner.

Since the principles should be used over the long-term, the ways to adapt the principles will vary over time. We hope that the principles will lead to a discussion about the need for more detailed support in the form of guidelines and instructions.

The principles are following the TOGAF model and are divided based on the following four areas: Govern, Produce, Use and Preserve.

Download the guiding principles here.

Digitalt bevarande – Hur ser läget ut? Vad behövs i framtiden?

b2ap3_thumbnail_freezer.jpg

b2ap3_thumbnail_freezer.jpg

Rent a freezer locker! OSU Special collections ca 1940. Inga kända copyrightrestriktioner.

Digisam har i uppdrag att ta fram förslag om nationella riktlinjer för hur ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv kan ske hos kulturarvsinstitutionerna. För att komma framåt i frågan har Digisam genomfört en förstudie om digitalt bevarande mellan april 2013 och mars 2014.

Förstudien bestod av intervjuer med ett urval av våra medverkande myndigheter och institutioner, en workshop, utfört arbete i en arbetsgrupp och en expertgrupp, och en jämförande analys av hur det digitala bevarandet ser ut på nationell och europeisk nivå.

Resultaten från förstudien finns samlade i en nypublicerad rapport. Rapporten visar hur läget ser ut hos de intervjuade kulturarvsinstitutionerna vad gäller digitalt bevarande, vilka behov som finns på området och hur ’state of the art’ (dagens högsta nivå inom ett område) kan nås. Rapporten innehåller också information om hur Digisam bör arbeta vidare med frågan.

Myndigheterna och institutionerna som deltog i förstudien är:

  • Riksarkivet
  • Arkitektur- och designcentrum
  • Institutet för språk och folkminnen
  • Kungliga biblioteket
  • Tekniska museet
  • Riksantikvarieämbetet
  • Statens historiska museer
  • Statens maritima museer

Europeiskt samarbete banar väg för bevarande

b2ap3_thumbnail_dillo.jpg

b2ap3_thumbnail_dillo.jpg

Foto: Ingrid Dillo från DANS. Moa Ranung, CC:0

Den 3-4 juni var det dags för workshoppar om digitalt bevarande på Riksarkivet, där deltagare från kulturarvs- och forskningssidan möttes för kunskapsutbyte och diskussioner. Arrangörer var EU-projekten DCH-RP och EUDAT i samarbete med Riksarkivet.

Under dessa dagar hölls en rad presentationer om digitalt bevarande ur flera perspektiv. Det blev tydligt att det pågående samarbetet i EU-projekten gör att vi kommer framåt i bevarandefrågan på ett sätt som är svårt att klara på egen hand. Den kunskap och de lärdomar som kommer utav projekten kommer bland annat Digisam att ta med in i arbetet som rör en nationell infrastruktur för kulturarvsinformation, där bevarandet av kulturarvsinformationen är en viktig del.

Roadmap för digitalt bevarande
I projektet DCH-RP tar man just nu fram en roadmap för hur det digitala kulturarvet kan bevaras genom samverkande digitala infrastrukturer. I och med detta ser man närmare på hur man skulle kunna dra nytta av de infrastrukturer för forskningsinformation som finns idag. Det digitala bevarandet bör komma in tidigt i processen för att informationen ska kunna säkras för framtiden. Bevarande genom samverkande digitala infrastrukturer kan minska digitaliseringskostnaderna och samtidigt göra det möjligt att lättare koppla samman kulturarvs- och forskningsinformation, vilket i sin tur kan ge oanade möjligheter.

b2ap3_thumbnail_fresa.jpg

Foto: Antonella Fresa från DCH-RP. Sanja Halling, CC:0

I projektet DCH-RP genomförs praktiska tester med data från en mängd europeiska kulturarvsinstitutioner, för att se hur väl deras material kan bevaras i olika slags digitala infrastrukturer. Även svenska kulturarvsinstitutioner bidrar med data. Projektet EUDAT (European Data Infrastructure) arbetar med att ta fram en gemensam datainfrastruktur för forskningsdata, och de tjänster som EUDAT har tagit fram används bland annat i DCH-RP projektets praktiska tester. DCH-RP-projektets handbok publiceras i slutet av september.

b2ap3_thumbnail_mingel.jpg

Foto: Pausmingel. Moa Ranung, CC:0

Trust är en kärnfråga
Frågan om trust lyftes under workshopparna som en av kärnfrågorna när det kommer till bevarande. Både kulturarvsinstitutioner, de som tillhandahåller tekniska lösningar och allmänheten behöver ha tillit till varandra och den kulturarvsinformation som tillhandahålls. Både representanter från kulturarvsinstitutioner och från forskningssidan beskrev under workshopparna sina tankar om vilka möjligheter och utmaningar som finns på området. Frågor av detta slag blev belysta: Vad händer med de trustmodeller som finns idag om vi använder oss av digitala infrastrukturer? Hur kan vi förmedla kvalitetskrav till dem som tillhandahåller tjänsterna? Hur kan vi ta hand om det värde som adderas genom crowd sourcing? Alla var överens om att det är viktigt att vi alla delar med oss av våra misstag för att vi ska kunna lära av varandra. Det är en ny och spännande värld vi bygger upp.

Du hittar alla presentationer från workshopparna här.

Moa Ranung