Workshop om LIDO och MINT

b2ap3_thumbnail_LIDO_logo_main_240x153_bg-white_01.png

b2ap3_thumbnail_LIDO_logo_main_240x153_bg-white_01.png

Vill du lära dig mer om LIDO som är en tillämpning av CIDOC CRM och ett utbytesformat som rekommenderas av ICOM?

Inom ramen för EU-projektet ATHENAPlus kommer Digisam, Nationalmuseum och Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet att organisera en heldags workshop i Stockholm den 21 maj. Alla som är intresserade är varmt välkomna för att under förmiddagen få en introduktion i LIDO av Regine Stein från Bildarchiv Foto Marburg och Gordon McKenna från Collections Trust. Under eftermiddagen kommer det finnas möjlighet att prova på och att lära sig mappa metadata i LIDO genom den webbaserade plattformen MINT tillsammans med Nikos Simou från Atens tekniska universitet.

Mötet i Stockholm har arrangerats med kort varsel. För att ordna med lokaler etc. behöver vi så fort som möjligt veta om Du har möjlighet att delta.

Svara till moa.ranung@riksarkivet.se senast den 5 maj kl. 12.00.

Vi återkommer med information om tid och plats.

LIDO är en tillämpning av CIDOC CRM och ett utbytesformat som används vid aggregering i samband med de flesta EU-projekt där leveranser av metadata till Europeana ingår. Oavsett vilken standard som finns i museernas databaser/system kan metadata oftast aggregeras i LIDO på ett sätt som medför att en hög andel av informationen från det ursprungliga formatet kan bibehållas.

MINT är en webbaserad plattform som har utformats och utvecklats för att underlätta aggregering av metadata från europeiska institutioner. I bl.a. Linked Heritage, Carare, Europeana Fashion, Partage Plus, Athena Plus, har metadata aggregerats till Europeana genom MINT. Med MINT kan man i en och samma webbmiljö ladda upp, mappa, validera och leverera metadata som därifrån kan skördas direkt av Europeana. Under tiden som Athena Plus löper har du möjlighet att via MINT publicera data och bilder i Europeana.

LIDO och MINT utvecklades inom ramen för det tidigare projektet ATHENA och är en standard som rekommenderas av ICOM och UNESCO.

Sanja Halling

Alla är på Wikipedia!

b2ap3_thumbnail_Checking_the_List.jpg

b2ap3_thumbnail_Checking_the_List.jpg
Checking the list. 1878. Public domain

En kulturinstitution som vill nå ut brett med sina resurser gör klokt i att möta potentiella användare där de befinner sig. Därför har Digisam tillsammans med Wikimedia Sverige utarbetat en checklista som är tänkt att göra det enklare för den som vill ladda upp material till Wikimedia Commons, så att det kan komma till mer, snabbare och bättre nytta.

Frågor, synpunkter och tillägg är som vanligt välkomna – till mig på adress johanna.berg@riksarkivet.se eller direkt på bloggen som kommentarer.

Och du som kanske missat att vi tidigare har tagit fram en checklista även för prioritering av kulturarvsmaterial för digitalisering, du kan hämta den här.

Johanna Berg

 

 

Delta i ENUMERATE Core Survey 3 – För viktig statistik från kulturarvsinstitutioner i hela Europa och möjlighet att jämföra resultat

b2ap3_thumbnail_enumerate_logo_20150227-133618_1.jpg

b2ap3_thumbnail_enumerate_logo_20150227-133618_1.jpg

Projektet ENUMERATE är idag en del av Europeana, och har som mål att ta fram en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering. Enkäten Core Survey 3 är en uppföljare till enkäterna Core Survey 1 och 2 som skickades ut 2012 respektive 2013 till kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Digisam är även i år nationell koordinator för enkäten.

Förra året deltog 125 institutioner från Sverige, vilket gör att Sverige var ett av fyra länder med högst svarsfrekvens – Ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på enkäten! Resultaten gör det bland annat enklare att visa på behovet av framtida investeringar i vår sektor.

Vi vill nu uppmuntra din myndighet/institution att besvara årets enkät. Detta oavsett om ni besvarat en eller flera tidigare enkäter. Enkäten är öppen för alla kulturarvsinstitutioner och riktar sig både till de som idag har digitaliseringsverksamhet och de som inte har det.

Genom att besvara enkäten får ni möjlighet att se var er institution står jämfört med andra kulturarvsinstitutioner nationellt och internationellt (här kan du se exempel på detta), och få en överblick över era egna insatser på området digitalt kulturarv. Enkäten gör det också möjligt att jämföra resultat över tid.

Vi hoppas att ni vill vara med, som en del av det långsiktiga arbetet med att digitalisera kulturarvet.

Sista datum att fylla i enkäten har förlängts till den 20 april på denna länk (enkäten kan fyllas i av valfri person inom organisationen – observera att inbjudan redan kan ha gått ut till chefen på din institution): ENUMERATE Core Survey 3.

All data samlas in anonymt och den insamlade informationen kommer inte att kunna spåras till er institution.

Läs gärna mer om ENUMERATE projektet eller ta del av vår tidigare bloggpost om resultaten från förra enkäten.

Vid frågor är du välkommen att kontakta moa.ranung@riksarkivet.se.

 

 

Checklista för beständiga identifierare – Vad ska jag tänka på?

Medaljer

Medaljer

Medaljer. Marinmuseum Karlskrona. Ett urval av medaljer från ur Marinmuseums samlingar. CC-BY-NC.

Kopplat till Digisams pågående arbete med att ta fram förslag till nationella riktlinjer för hur en samordnad digital informationshantering kan ske hos statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation, tar vi just nu även fram olika checklistor. Dessa är tänkta att fungera som ett stöd för kulturarvsinstitutionerna i arbetet med olika digitaliseringsmoment. I detta blogginlägg ligger en checklista som handlar om beständiga identifierare i fokus.

Mängden kulturarvsinformation på webben ökar ständigt, och länkad öppen data öppnar möjligheterna att sammanföra information från olika kulturarvsinstitutioner. Samtidigt innebär webbens dynamiska karaktär att den information man söker efter ibland har flyttat och att den inte går att finna trots att den fortfarande finns på webben. Så hur kan man se till att den digitala kulturarvsinformation man publicerar blir så beständig som möjligt?

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om beständiga identifierare, som är unika kodsträngar kopplade till digitala poster. Själva utformningen av identifierarna för olika objekt och begrepp påverkar om de kommer att vara unika och beständiga. Därför har vi nu tagit fram ett utkast till en checklista för vad man kan tänka på vad gäller beständiga identifierare. Är det någonting du saknar i checklistan? Vi är mycket tacksamma för dina kommentarer och synpunkter på checklistan, antingen direkt som bloggkommentarer eller per mail till sanja.halling@riksarkivet.se (obs! senast den 11 mars). Vi räknar med att dokumentet därefter redigeras och publiceras på vår webbsida.

Sanja Halling

Halvvägs till Spectrum på svenska

Photograph of First Archivist

Photograph of First Archivist

Photograph of First Archivist of the United States R.D.W. Connor Receiving Film ”Gone With The Wind” from senator George of Georgia and Loew’s Eastern Division Manager Carter Barron, 1941. The U.S. National Archives. No known copyright restrictions.

Som vi tidigare berättat har vi under det gångna året tillsammans med Riksantikvarieämbetet arbetat med en översättning av den internationella museistandarden Spectrum till svenska.

Våra arbetsgrupper har gjort fantastiska insatser i processen, och vi har nu tillsammans avslutat bearbetningen av de 21 rutiner som utgör själva kärnan i Spectrum 4.0. Nu återstår en del arbete med ordförklaringar och appendix innan resultatet granskas av referensgrupp och kan vara klart att lansera någon gång i slutet av hösten 2015. Riksantikvarieämbetet kommer att långsiktigt förvalta den svenska versionen, och under 2016 bl a arrangera utbildningsdagar och andra insatser för att få materialet brett implementerat i Sverige.

Riksantikvarieämbetet kommer också att ansvara för framtida uppdateringar och eventuella tillägg i standarden. Collections Trust och CIDOC-CRM har t ex helt nyligen inlett ett strategiskt samarbete för att koppla samman sina respektive standarder och stärka arbetet med semantisk webb i museisektorn. Vi ser fram emot att ta del av den fortsatta utvecklingen, tackar alla som hittills tagit del i arbetet, och önskar Riksantikvarieämbetet lycka till i den fortsatta processen!

Johanna Berg

Var inte blyga nu!

b2ap3_thumbnail_3960299073_1faa1d18d2_z.jpg

b2ap3_thumbnail_3960299073_1faa1d18d2_z.jpg

Serving tea at the community kitchen at Bardon, October 1942. Unidentified photographer. State Library of Queensland. No known copyright restrictions.

Före jul publicerade vi en bloggpost om hur digitala kulturarvsmaterial faktiskt kommer till användning, Varsågoda att ta för er! Den blev flitigt tweetad så intresset är tydligen stort, men trots att jag särskilt bett om det har jag hittills fått få förslag på kompletteringar. Här är ändå en handfull uppföljande exempel att inspireras av, fler är mycket välkomna!

  • Big Data for Dead People: Digital Readings and the Conundrums of Positivism (Tim Hitchcock, Sussex university) illustrerar de mikro-historiska möjligheterna i det som brukar kallas big data.
  • Tangible Things Online: A MOOC about the Study of Stuff (Sarah Anne Carter från Chipstone Foundation) beskriver hur Harvard university med hjälp av museiresurser undersöker hur digitala verktyg kan väcka människors intresse för att titta närmare på fysiska objekt.
  • Musik som inte spelats på länge kan få nytt liv via webben. ”Come Take a Trip in my Airship” från 1904 återpublicerades av Public Domain Review och genast var det någon (Parker Higgins aka @xor) som spelade in sången på nytt – ackompanjerad av ukulele.
  • British Library nämndes redan i den förra posten, och här finns en fylligare sammanställning över hur deras rika samling av fria bilder på Flickr blivit använda på olika sätt.
  • Konferenspresentationen Open Access: the experience at Te Papa på Nya Zeeland (Adrian Kingston & Philip Edgar) beskriver bl a vad folk vill använda nedladdade bilder till. Tre av fyra vet inte riktigt, men de helt fria resurserna dominerar stort.
  • Musikkort med inbyggda mästerverk är ju alltid en möjlighet, och här finns gör-det–själv-tips från en workshop, Redesign your cultural heritage, på Mozilla-festivalen i London i oktober 2014.
  • Melissa Terras är professor i digital humanities på University College London och vet precis vad hon vill. Men även för henne visar det sig vara svårt att hitta kulturarvsmaterial som hon både vill, får och kan använda. Terras har berättat om sitt sökande i en serie bloggposter som ger en del fina vinkar till kulturarvsinstitutioner som vill att de resurser de förvaltar ska komma till nytta och glädje även utanför huset.

Johanna Berg

PREFORMA håller i tävling – För att information ska kunna läsas av i framtiden

Golden Future

Golden Future

Golden Future Foto: Wen Nag. CC BY-NC-SA

Idag lagras ofantliga mängder information på filer med olika format, till exempel PDF-format för texter eller TIFF-format för bilder. Även om dessa format, i de flesta fall, följer dagens standarder, har du kanske ändå ställt dig frågan: Är filformaten som finns idag tillräckligt bra för att informationen ska kunna läsas av i framtiden, eller riskerar informationen att gå förlorad? Med andra ord: Hur blir det med långtidsbevarandet?

I EU-projektet PREFORMA http://www.preforma-project.eu/ (PREservation FORMAts for culture information/e-archives) arbetar man med frågor av detta slag och lägger fokus på att ge kulturarvsinstitutioner bättre möjligheter att bevara information på lång sikt. Organisationer vill kunna implementera standardiserade filformat som har hög kvalitet, men idag är detta en utmaning. Trots att standarder följs är detta inte alltid tillräckligt för att informationen ska kunna avläsas i framtiden. Att standarden tillämpas och implementeras på rätt sätt, så att den till exempel inte innehåller onödig eller bristfällig information, är en förutsättning.

Därför har man i PREFORMA-projektet utlyst en tävling, där företag i Europa tävlar i att ta fram så kallad kontrollprogramvara. Denna programvara ska kunna kontrollera om filer i ett visst format kan valideras för långtidsbevarande i olika arkiv eller om de ska stoppas för att de inte kommer att vara läsbara i framtiden. Programvaran ska också byggas på öppen källkod.

Från och med november i år arbetar sex utvalda aktörer med att ta fram förslag på programvara. Den slutliga vinnaren av tävlingen kommer att få ta fram slutprodukten. 

Riksarkivet koordinerar projektet. Vetandets värld i Sveriges Radio har bland annat intervjuat Börje Justrell och Christina Olsson på Riksarkivet om arbetet, och du kan lyssna på intervjun här. Du kan också läsa mer om projektet och det nätverk som vuxit fram i följande broschyr http://www.digitalmeetsculture.net/wp-content/uploads/2014/08/pfo_booklet_exe.pdf.

Moa Ranung

Roadmap för digitalt bevarande

b2ap3_thumbnail_7065755303_89417bf2cb_z.jpg

b2ap3_thumbnail_7065755303_89417bf2cb_z.jpg

Sign for roadside curio shop, 05/1972. The U.S. National Archives. Photographer: Norton, Boyd. No known copyright restrictions.

Digitalt bevarande är en av de mest angelägna frågorna för kulturarvsinstitutionerna idag. De digitala informationsmängderna växer snabbt i och med att digitaliseringsinsatserna ökar och att allt mer material skapas enbart digitalt. En av de första frågor som gäller digitalt bevarande brukar vara: ”Hur gör man för att långtidsbevara digital information?” EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for preservation) har nyligen publicerat en roadmap för digitalt bevarande som hjälp för kulturarvsinstitutionerna i arbetet med digitalt bevarande, samt en handbok som beskriver de viktigaste utmaningarna och ger en översikt av befintliga lösningar för digitalt bevarande. Handboken ger också en beskrivning av olika steg som bör tas för att säkra digital kulturarvsinformation för framtiden.

Projektet DCH-RP bygger på resultaten från projektet DC-net-projektet (Digital Cultural Heritage Network) som hade som syfte att främja samverkan mellan kulturarvssektorn och företrädarna för e-infrastrukturer för att underlätta tillgången till forskningsinformation i digital form från kulturarvsområdet. Inom projektet togs det fram förslag på prioriteringar av nya tjänster som skulle kunna förmedlas genom de digitala infrastrukturerna. Högst prioriterat blev långsiktigt digitalt bevarande. En rapport om dessa prioriteringar, kompletterad med goda exempel, har publicerats av DC-NET, ”DC-net priorities and Best Practices for Cultural heritage”.  
 
Att använda vedertagna standarder och format brukar vara det som man tänker på i första hand när man ska börja arbeta praktiskt med långsiktigt bevarande, men även samma typ av standard kan skapas på många olika sätt. Därför fokuserar man i projektet PREFORMA på implementering och validering av standarder för digitala filer, som ett steg på vägen att säkra ett långsiktigt bevarande.

Om digitalt bevarande är säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta det till sig, vad är i så fall ”digital curation”? Det handlar om det digitala objektets livscykel och definieras av Digital Curation Centre som “maintaining, preserving and adding value to digital data throughout its life-cycle”.

4C-projektet är ett projekt som fokuserar just på ”digital curation” och i synnerhet på en av de mest angelägna frågorna – hur mycket kostar det att bevara informationen? Projektet har nyligen presenterat ett första utkast till roadmap som ett stöd för institutionerna i dessa frågor.

Digitalt bevarande är viktigt och angeläget – och vill du testa ett roligt sätt att utforska dess möjligheter, varför inte prova på ”Curate Game” som har tagits fram av DigCurv-projektet för att visa på vilka frågor och utmaningar som uppstår i olika projektscenarier när institutionerna arbetar med digitalt bevarande och bevarande.

Sanja Halling

PRV samordnar registreringen av herrelösa verk

b2ap3_thumbnail_5320589756_d34020c15c_z.jpg

b2ap3_thumbnail_5320589756_d34020c15c_z.jpg

On cookbooks, orphans, and out-of-print books. Opensource.com, 2011. Created by Libby Levi for opensource.com. CC-BY-SA.

Den nya inskränkningen i upphovsrättslagen om herrelösa verk som trädde i kraft den 29 oktober har inneburit en ny uppgift för Patent- och Registreringsverket (PRV). PRV kommer nämligen fungera som nationell samordnare för den registrering av herrelösa verk som kulturarvsinstitutionerna ska göra. Av den anledningen bjöd PRV, på initiativ av bland annat Digisam, in de statliga kulturarvsmyndigheterna och institutionerna till ett informationsmöte den 3 december.

Alla kulturarvsinstitutioner som vill använda herrelösa verk som finns i de egna samlingarna i form av skrifter, filmer eller ljudupptagningar ska registrera dessa i en EU-databas. Databasen för herrelösa verk administreras av OHIM, som i dagsläget ansvarar för databasen för varumärken och design inom hela EU.

Som nationell samordnare har PRV till uppgift att ta emot registreringarna av herrelösa verk och skicka dem vidare till EU-databasen hos OHIM. Varken PRV eller OHIM har någon bedömande funktion och avgör därför inte heller om ett verk anses vara herrelöst eller ej. Istället är det varje institution som själva ska dokumentera den eftersökning som har skett innan registrering sker. De källor som kan användas vid sådan eftersökning kommer att sammanställas av PRV.

Om det skulle visa sig att ett verk felaktigt har registrerats som herrelöst är det PRV som kommer att ta emot upphovsmannens eller rättighetshavarens invändning i Sverige och informera OHIM om att en avklassificering ur databasen ska ske.

Under hösten har EU-databasen testats av bland annat nationella bibliotek från Storbritannien, Tyskland, Estland, Spanien, Ungern, Slovakien och Malta. Det har resulterat i totalt ett femtiotal registrerade herrelösa verk.

I början av 2015 kommer e-registreringstjänsten till databasen hos OHIM att lanseras med ett nytt gränssnitt. Då kommer även PRV att återkomma med mer information. När väl registreringstjänsten fungerar är PRV intresserade av att de kulturarvsinstitutioner som har tänkt registrera herrelösa verk hör av sig till PRV.

Det finns ännu många obesvarade frågor om hur registreringssystemet är tänkt att fungera i praktiken. Vad som kan vara viktigt att känna till är att EU-kommissionen har i uppdrag att under 2015 avgöra om fotografier och bilder ska läggas in som ytterligare kategorier i inskränkningen om herrelösa verk. Bedömningen kommer sannolikt att hänga samman med hur väl använd EU-databasen hos OHIM kommer att vara av kulturarvsinstitutionerna under året.

Catharina Ekdahl

 

Rapport från workshop om det digitala verktyget Movio

b2ap3_thumbnail_movio1.jpg

Den 18 november hölls en workshop i det digitala verktyget Movio på Riksarkivet i Stockholm. Movio är ett verktyg i vilket det går att skapa digitala utställningar, och det utvecklas just nu inom ramen för EU projektet Athena Plus. Syftet med workshopen var att presentera en pilotutställning som Nationalmuseum och Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet gemensamt har tagit fram i Movio, och att låta deltagarna prova på verktyget och tycka till om dess form och funktioner.

Rolf Källman och Sanja Halling från Digisam inledde med att berätta om Athena Plus projektet. Tack vare det samarbete som pågår i projektet har det varit möjligt för kulturarvsinstitutioner från hela Europa att ta fram pilotutställningar i Movio. I projektet tar man också fram en best practices handbok för digitala utställningar, och har en arbetsgrupp som arbetar med frågorna. Athena Plus projektet arbetar även med en rad andra frågor som berör europeiska kulturarvsinstitutioner – läs mer här. Rolf och Sanja berättade även om Digisams EU-nätverk, dit vi välkomnar fler deltagare och där bland annat Athena Plus projektet finns representerat.

b2ap3_thumbnail_movio1.jpg
Därefter presenterade Karin Glasemann från Nationalmuseum och Linnéa Karlberg från Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet sin pilotutställning om drottning Kristina. De lyfte bland annat fördelen med att skapa en digital utställning gemensamt, eftersom båda museer har material som handlar om samma teman. Att samarbeta genom att ta fram en digital utställning kan också vara betydligt enklare än att göra en fysisk utställning tillsammans. Karin Glasemann och Linnéa Karlberg visade sedan olika funktioner i verktyget (så som storyteller, tankekarta, livslinje, geografisk resväg, med mera) och hjälpte deltagarna att på egen hand prova på, navigera i och tycka till om dito. Vi tackar för alla synpunkter och förslag!

b2ap3_thumbnail_movio2.jpgHistorisk resväg.

Slutligen presenterades tilläggsmodulen CityQuest som gör det möjligt att skapa guidade stads- och/eller museiturer med hjälp av bland annat QR koder.

För frågor om Kristina-utställningen eller plattformar för att testa Movio-verktyget är du välkommen att kontakta Karin Glasemann på karin.glasemann@nationalmuseum.se eller Linnéa Karlberg på linnea.karlberg@lsh.se

Moa Ranung