Digisam var på Nordiske Museumsmøtet i Hamar den 11 september

Domkirkeodden

Domkirkeodden

Domkirkeodden i Hamar. Källa: Norges Museumsforbund.

Den 11 september deltog Digisam på Nordiske Museumsmøtet i Hamar, Norge. Huvudtemat för konferensen var ”Frihet/Freedom”. Den parallellsession som Digisam fick i uppdrag att inleda på förmiddagen bar rubriken ”Begrenset frihet? Åndsverkslov og digitalt tilgengelig kulturarv”. Inledningen bestod av en genomgång av den konflikt som ofta upplevs mellan kulturarvinstitutionernas uppdrag att bereda allmänheten tillgång till sina samlingar och arkiv och upphovsrättens utformning.

Efterföljande talare var Ida Otterstad, jurist på norska bildupphovsrättsorganisationen BONO. Hon pekade på att lösningen för museerna att enkelt få använda bilder digitalt ligger i en generell avtalslicens som kan erbjudas enligt den norska lagstiftningen. I Sverige finns motsvarande lagstiftning och den ligger redan till grund för de bildavtalsförhandlingar som pågår mellan Digisam och Bildupphovsrätt i Sverige.

Upphovsrättssessionen i Hamar avslutades med korta inlägg från företrädare från tre olika norska museer, Nasjonalmuseet for kunst, Norsk Folkmuseum och Rockheim. De redogjorde alla för upphovsrättens begränsande effekt för deras verksamheter. Moderator för sessionen var Gaute Øvereng från Ivar Aasen-tunet. Ivar Aasen-tunet är för övrigt basen för Nynorsk kultursentrum som utsågs till Årets museum under konferensen.

Catharina Ekdahl

Bidra till Europeanas undersökning om kostnader för upphovsrättigheter

Eurocent

 Eurocent
Eurocent. Foto: Willi Heildelbach. CC BY-ND

Europeana behöver få information om vilka kostnader som kulturarvsinstitutioner har för att få använda olika typer av upphovsrättsligt skyddat material. Tanken är att Europeana sedan ska sammanställa informationen för att kunna presentera för berörda lagstiftare och andra parter inom EU. Sammanställningen hoppas Europeana bland annat kommer att visa att det behövs en övergripande reform av upphovsrättslagstiftningen.

Vill du bidra med information om vilka kostnader för upphovsrättigheter som din kulturarvsinstitution har? Gå då in på denna webbenkät: https://www.surveymonkey.com/r/costofrightsclearance.

OBS! Svarstiden för enkäten har förlängts till den 18 september.
 
Catharina Ekdahl

Digisam tycker till om kollektiv förvaltning på upphovsrättsområdet

b2ap3_thumbnail_bee.png

b2ap3_thumbnail_bee.png
Beez-ness av Fitz Crittle. CC BY-NC

I början av 2014 kom EU-direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. En månad senare påbörjade den svenska utredningen sitt arbete. Nu i maj la utredningen fram sitt förslag om hur den kollektiva rättighetsförvaltningen på upphovsrättens område ska bedrivas framöver.

Utredningen föreslår att det ska införas en lag som reglerar olika typer av kollektiva rättighetsförvaltare, vilka krav deras verksamheter ska uppfylla och hur förhållandet mellan förvaltningsorganisationerna och olika användare av skyddade verk och prestationer ska se ut. Det finns även ett förslag om att Patent- och registeringsverket ska utöva viss tillsyn över förvaltningsorganisationernas verksamhet så att lagen följs. Se förslaget i sin helhet här.

Digisam har i dagarna lämnat in sitt svar på betänkandet. Vi är positiva till utredningens förslag och tror att lagförslaget kan innebära en effektivare och mer digitalt anpassad rättighetsförvaltning. Vi anser även att lagförslaget kan leda till en större respekt för kollektiv rättighetsförvaltning och bättre avtalsmarknad på upphovsrättsområdet. Digisam tycker däremot att den tillsyn som föreslås även ska omfatta bestämmelserna om förhållandet mellan rättighetsförvaltarna och användarna. Digisam har också pekat på svårigheterna för kulturarvsinstitutioner att detaljerat rapportera vilka skyddade verk man använder när det är fråga om storskaligt nyttjande.

Läs Digisams remissvar här.

Sista dag för att yttra sig över betänkandet är den 12 augusti.

Catharina Ekdahl

EU-kommissionen avslöjar sin strategiska plan för upphovsrätten

b2ap3_thumbnail_c.jpg

b2ap3_thumbnail_c.jpgFoto: Horia Varlan. CC-BY.

Den 6 maj överlämnade EU-kommissionen sin digitala strategiplan för den inre marknaden till EU-parlamentet med flera. I dokumentet framgår bland annat vilka planer EU-kommissionen har för upphovsrätten.

Redan i inledningen skriver ordföranden Jean-Claude Juncker: ”I believe that we must make much better use of the great opportunities offered by digital technologies, which know no borders. To do so, we will need to have the courage to break down national silos in telecoms regulation, in copyright and data protection legislation, in the management of radio waves and in the application of competition law.”

I den digitala strategin framgår att EU-kommissionen vill uppdatera den upphovsrättsliga lagstiftningen genom att öka EU-medborgarnas tillgång till kulturellt innehåll på nätet. Målet är att främja den kulturella mångfalden samtidigt som det är tänkt att skapa nya möjligheter för upphovspersoner och innehållsindustrin. Konkret innebär det att EU-kommissionen bland annat kommer att arbeta fram förslag om harmoniserade lagstiftade undantag för geografiskt gränsöverskridande tillgång till upphovsrättsligt skyddat innehåll för forsknings- och utbildningsändamål och så kallad text- och datamining.

Vad som också nämns är att konsumenter som abonnerar på tjänster för film, musik eller tidningsartiklar hemma även ska kunna ta del av dem under resor till andra EU-länder. EU-kommissionen vill alltså förbjuda eller starkt begränsa så kallad geoblockering. Geoblockering innebär att man som svensk användare eller med ett svenskt abonnemang inte kan ta del av vissa typer av innehåll på sin digitala enhet när man är utomlands. Att använda sig av geoblockering är ett sätt att begränsa territoriell åtkomst till upphovsrättsligt skyddat material. Konsekvensen av EU-kommissionens förslag kan bli att rättighetshavarna till film, TV och annat material framöver inte får använda sig av geoblockning om den anses obefogad.

EU-kommissionens digitala strategiplan hittar du här.

Catharina Ekdahl

Rapport från en fullspäckad och välbesökt dag om bildanvändning

b2ap3_thumbnail_bildupph1.jpg

b2ap3_thumbnail_bildupph1.jpg

Foto: Rolf Källman. CC-0

Torsdagen den 23 april gick seminariet ”En dag om bilder, sociala medier och tredje mans användning” av stapeln i en fullsatt föreläsningssal hos Riksarkivet i Marieberg. Seminariet arrangerades av Digisam och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Främsta anledningen till bildseminariet var för att rapportera från de långt framskridna förhandlingarna om ett mallavtal för kulturarvsinstitutionernas digitala bildanvändning. Förhandlingarna förs mellan Digisams förhandlingsdelegation under ledning av Jan Olov Westerberg, verksamhetschef på Naturhistoriska Riksmuseet, och Bildupphovsrätt och har pågått sedan januari 2015.

Digisams juridiska arbete

Det juridiska arbetet på Digisam har pågått sedan senvintern 2013. Genom de två arbetsgrupper som praktiskt har arbetat med de juridiska frågorna har bl.a. Grundvillkor för bildanvändning tagits fram. Dessutom finns det sedan början av 2015 en juridisk vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning.

Pågående förhandlingsarbete

Bildseminariets första programpunkt var en presentation av undertecknad om det pågående förhandlingsarbetet och en genomgång av upphovsrätten. Frågan om varför kulturarvsinstitutionerna behöver ett bildavtal besvarades utifrån följande tre anledningar:

  • Om kulturarvinstitutionen inte har förvärvat nödvändiga bildrättigheter krävs troligen tillstånd för bildanvändning enligt upphovsrättslagen.
  • Ett bra bildavtal innebär att institutionen slipper fundera på rättighetsfrågorna och administrationen kring dem.
  • Ett bildavtal är en förutsättning för att kulturarvsinstitutionen ska kunna uppfylla sitt uppdrag till 100% och kunna göra hela sitt bildarkiv digitalt tillgängligt för allmänheten.

Läs mer i Catharina Ekdahls presentation.

Åsa Anesäter från Bildupphovsrätt berättade sedan att bildavtalet kommer att innehålla en rätt att få tillgängliggöra sitt bildarkiv och sina bildsamlingar digitalt för allmänheten samt att använda bilder ur bildarkiven på sina egna webbsidor och i sociala medier. Bildavtalet utgår från Grundvillkoren och är avtalslicensbaserat. Det innebär att det inte bara omfattar Bildupphovsrätts egna medlemmar, utan alla de konstnärer och fotografer vars verk används av institutionerna.

Åsa Anesäters presentation.

Jan Olov Westerberg avslutade programpunkten genom att berätta om hur den prismodell som nu förhandlas fram kommer att se ut och vilket bildmaterial som kommer att ingå. Han menade att den kostnad som ett bildavtal kommer att innebära för institutionerna vägs upp av minskade arbetskostnader för granskning av bildmaterialet och möjligheten att få uppfylla det egna verksamhetsuppdraget. Målbilden är att det aktuella mallavtalet för kulturarvsinstitutionernas digitala bildanvändning kommer att vara färdigförhandlat under maj månad. Om den tidsplanen håller kommer mallavtalet i sig att undertecknas i juni av riksarkivarie Björn Jordell som Digisams ordförande. Varje kulturarvsinstitution väljer sedan själv om det finns behov av att teckna bildavtalet med Bildupphovsrätt eller ej. Dessa individuella bildavtal kommer att kunna tecknas tidigast från i början av hösten.

Jan Olov Westerbergs presentation.

Förmiddagen avslutades med en frågestund där många frågor om bildavtalet och förhandlingen ställdes från de 18 kulturarvsinstitutioner som hade anmält sig till seminariedagen. I svarspanelen deltog Mats Lindberg och Åsa Anesäter från Bildupphovsrätt och Jan Olov Westerberg samt undertecknad från Digisams förhandlingsdelegation. Samtalet leddes av Digisams verksamhetschef Rolf Källman.

panelenFoto: Moa Ranung. CC-0

Kulturarvsinstitutionernas användning av sociala medier och CC-licenser

Efter lunchen var det dags att få inblick i kulturarvsinstitutionernas behov och nytta av sociala medier. Eftermiddagen inleddes av Åsa Anesäter och Paul Vestergren från Bildupphovsrätt som berättade om de problem som användarvillkoren för sociala medier skapar ur ett upphovsmannaperspektiv.

Åsa Anesäters och Paul Vestergrens presentation.

Under hösten 2014 och våren 2015 har två pilotprojekt genomförts inom ramen för Digisams juridiska arbete. Syftet för båda pilotprojekten har varit att få reda på vilka konkreta behov av bildrättigheter som kulturarvsinstitutionerna kan ha. I det första projektet som handlade om institutionernas önskade digitala bildanvändning deltog Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Det andra projektet inriktades på frågeställningar om sociala medier och tredje mans användning av bilder som tillgängliggörs digitalt av institutionen. Även i detta projekt deltog Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum, men kompletterades av stiftelsen Nordiska museet. Projekten och de tankar som dykt upp under projektens gång presenterades av Maria Ljungkvist från Nationalmuseum och Emma Grimlund från Riksantikvarieämbetet.

Maria Ljungkvists och Emma Grimlunds presentation.

Som praktiska exempel på den stora nytta som kulturarvsinstitutioner har av sociala medier deltog Karin Nilsson från LSH, Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, och Kajsa Hartig från Nordiska museet. De visade båda på ett engagerat och inspirerande sätt hur just deras institutioner använder sociala medier, olika kulturarvsportaler och Creative Commons-licenser för att nå ut till den breda allmänheten med sina samlingar.

Karin Nilssons presentation och Kajsa Hartigs presentation.

Som sista programpunkt deltog Kristina Alexanderson från Creative Commons Sverige. Hon berättade för deltagarna om historiken bakom CC-licenserna och det svenska arbetet med 4.0-licenserna som nu ligger ute på nätet för kommentarer från användarna. Kristina Alexanderson förde även fram de viktiga budskapen att fritt inte nödvändigtvis betyder gratis och att metadata för maskinläsbarheten är en förutsättning för att det ska fungera.

Kristina Alexandersons presentation.

Slutord

Seminariedagen avslutades på samma sätt som den inleddes, med reflektioner från Rolf Källman från Digisam, Jan Olov Westerberg från Naturhistoriska Riksmuseet och ordförande för Digisams förhandlingsdelegation och Mats Lindberg från Bildupphovsrätt. Mats Lindberg nämnde att Bildupphovsrätt ser bildavtalet mer som ett samarbete med den kulturarvsinstitution som väljer att teckna det än som ett vanligt avtalsförhållande. De frågor som uppstår under avtalstiden kommer att lösas genom samtal mellan parterna. De önskemål från deltagarna som kom under dagen handlade om behovet av återkommande information om juridiken och att sådan information även når fram till myndighetscheferna. Digisam fortsätter att löpande rapportera om det pågående arbetet.

Catharina Ekdahl
juridisk utredare

En späckad dag om kulturarvets texter

penna och papper

penna och papper

Penna och papper. Nationaal Archief, Nederländerna. Inga kända copyright-restriktioner.

Tisdagen den 3 mars arrangerade Digisam en seminariedag om kulturarvets texter i Riksarkivets hörsal i Marieberg. Det var närmare trettio deltagare från flera av de 24 berörda myndigheterna som hade anmält sig för att bland annat lära sig mer om vad ett upphovsrättsligt skyddat litterärt verk kan vara och vad som gäller enligt upphovsrättslagen. En timme innan lunch berättade den inbjudna upphovsrättsorganisationen Alis om vilka de är och hur Alis skulle kunna licensiera de rättigheter till skyddade texter som kulturarvsinstitutionerna kan behöva för att få sprida dem till allmänheten och använda dem på andra sätt.

En presentation av Digisams vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning och Digisams juridiska arbete i övrigt inledde eftermiddagens pass. Arbetet kommer under våren att inrikta sig på textområdet och tanken är att upplägget kommer att likna det som har gällt för bildområdet under 2014.

Johanna presenterar SWE-CLARIN

Dagen sista programpunkt och en av de mest uppskattade handlade om ett nytt projekt kallat SWE-CLARIN som Digisam kommer att delta i genom Johanna Berg. Projektet handlar om språkteknologi och att tillgängliggöra texter för forskare på fler sätt än tidigare. Vetenskapsrådet stödjer projektet under en period om fem år. Önskemålet är att kulturarvsinstitutionerna ska bidra med text, brev, utgivna böcker m m som kan vara av intresse för forskare. Ljudinspelningar och film välkomnas också. Det krav som ställs är att textmaterialet ska vara nedladdningsbart som data. Deltagarna på Digisams seminariedag uppmanades att bidra till insamlingen av textmaterial till SWE-CLARIN.

Catharina Ekdahl

Bidra med dina synpunkter på översättningen av Creative Commons-licenserna 4.0

b2ap3_thumbnail_7267380132_0c662f5c10_z.jpg

b2ap3_thumbnail_7267380132_0c662f5c10_z.jpg

Bild: Creative-Commons-Web. Kristina Alexanderson. CC-BY.

Den 19 januari meddelade Kristina Alexanderson, ansvarig för Creative Commons Sverige, att de nya CC-licenserna 4.0 översatts och gjorts tillgängliga på svenska. Publiceringen som då gjordes var samtidigt det första steget i processen att nå fram till en slutlig svensk version av licenserna. Vi på Digisam vill därför uppmana dig att bidra med dina synpunkter på denna första översättning av licenserna 4.0. Synpunkterna skickar du till kristina@creativecommons.se.

De översatta CC-licenserna 4.0 hittar du här.

Catharina Ekdahl

EU-kommissionens undersökning visar stora skillnader i inställningen till upphovsrätten

Copyright hacking-sketch inspired by Lawrence Lessigs session at internetdagarna 2012

Copyright hacking-sketch inspired by Lawrence Lessigs session at internetdagarna 2012

Copyright-hacking: Copyright hacking-sketch inspired by Lawrence Lessigs session at internetdagarna 2012 (#ind12). entapir CC-BY. 

I början av 2014 genomförde EU-kommissionen en stor undersökning om upphovsrätt. I ett omfattande frågeformulär ställdes 80 olika frågor om den upphovsrättslagstiftning som gäller. Frågarna handlade främst om huruvida det finns behov av att förändra gällande lagstiftning med anledning av den digitala värld vi lever i. Digisam publicerade i våras en rekommendation om hur frågeformuläret kunde besvaras av kulturarvsinstitutioner. 

Responsen på undersökningen blev mycket stor. Närmare 10 000 svar landade hos dåvarande kommissionen. Resultatet av undersökningen presenterades redan i somras av kommissionen och följdes upp av en öppen hearing i Bryssel i mitten av november. Du hittar även en kortare och mer grafisk sammanställning av svaren här som på ett tydligt sätt visar resultatet.

En enkel sammanfattning är att det finns stora skillnader i inställningen till rådande upphovsrättslagstiftning mellan å ena sidan upphovsrättsorganisationer och rättighetshavare och å andra sidan allmänheten, institutionerna och andra typer av slutanvändare. En tredje kategori som också har deltagit i enkäten är telekombolagen eller så kallade ISP (Internet Service Providers). Deras svar visar att de anser att gällande lagstiftning är oklar, men inte så oklar att några förändringar behövs.

På det stora hela råder det delade meningar om det mesta i enkäten. De mest påtagliga skillnaderna handlar bland annat om huruvida länkning till upphovsrättsligt skyddat material ska ligga inom upphovsmannens ensamrätt och därför kräva tillstånd. Rättighetshavarsidan anser att det borde vara så, vilket inte delas av användarna. En annan fråga gäller om de inskränkningar och undantag som finns i upphovsrättslagen erbjuder tillräckliga möjligheter för användning av skyddade verk i just digitala medier. Användarna tycker inte det, medan upphovsrättsorganisationerna och utgivarna anser nuvarande lagstiftning tillräcklig. Frågan om skyddstiderna är en annan klar skiljelinje mellan dessa två grupper där rättighetshavarsidan förespråkar längre skyddstider och användarna kortare.

Vad som konkret kan komma ut av enkätsvaren är ännu oklart. Nuvarande EU-kommission har enligt uppgift ännu inte lagt fram något förslag till åtgärder, men ryktet säger att ett så kallat White Paper om upphovsrätt är på gång.

Catharina Ekdahl

 

Dags för förhandlingar om kostnaden för avtal om bildanvändning

b2ap3_thumbnail_3282998302_b3b7de2413_z.jpg

b2ap3_thumbnail_3282998302_b3b7de2413_z.jpg

Handlar om pengar. Foto: Henrik Ström CC-BY-SA

Under hösten och vintern kommer förhandlingar om bland annat kostnaden för avtalen om bildanvändning på kulturarvsinstitutionerna att påbörjas. Förhandlingsarbetet tar vid efter det att de avtalslicensbaserade grundvillkoren för storskalig bildanvändning fastställts av Digisams styrgrupp i mitten av september. De framtagna grundvillkoren ligger till grund för de enskilda avtal som kommer att kunna tecknas mellan varje kulturarvsinstitution och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Grundvillkoren finner du här.

Förhandlingarna kommer att föras mellan Bildupphovsrätt i Sverige och den förhandlingsdelegation som Digisams styrgrupp har utsett och som leds av Jan Olov Westerberg, chef för Naturhistoriska riksmuseet. Övriga representanter i Digisams förhandlingsdelegation är:

Elisabeth Bill, Svenska Filminstitutet
Peter Krantz, Kungliga biblioteket
Pia Nyström, Statens musikverk
Catharina Sojde, Riksantikvarieämbetet
Erik Åström, Statens Kulturråd

Sekreterare för förhandlingsdelegationen är Catharina Ekdahl, Digisam.

En viktig källa för förhandlingarna är det pilotprojekt som har påbörjats och som är tänkt att testa de framtagna grundvillkoren för bildanvändning i praktiken. Genom pilotprojektet hoppas parterna bland annat få reda på vilken typ av bildanvändning som kommer att omfattas av avtalet, hur pass mycket tid som krävs för att administrera avtalet och om det finns en gemensam grund för kostnadsberäkning. Pilotinstitutioner är Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Pilotprojektet beräknas pågå till i början av år 2015.

Läs mer om Digisams juridiska arbete här.

Catharina Ekdahl

Nu har en ny bestämmelse om herrelösa verk börjat gälla

b2ap3_thumbnail_herrelos.jpg

b2ap3_thumbnail_herrelos.jpg
Herrelös hund. Foto: Andreas Engel CC-BY-NC-ND

Igår, den 29 oktober, började en ny inskränkning i upphovsrättslagen att gälla som handlar om herrelösa verk. De som har rätt att använda den här inskränkningen är bibliotek, utbildningsinstitutioner och museer som är tillgängliga för allmänheten, liksom arkiv och institutioner som har i uppdrag att förvalta film- eller ljudarvet. Från den 29 oktober kommer Patent- och Registreringsverket (PRV) att kunna ta emot anmälningar från kulturarvsinstitutioner som antingen vill anmäla herrelösa verk eller vill använda herrelösa verk enligt den här nya inskränkningen. PRV har nämligen utsetts som nationell samordnare av uppgifter om herrelösa verk som ska registreras i en gemensam EU-databas. Läs mer här http://www.prv.se/sv/Om-oss/Nyheter/PRV-ansvarig-nationell-myndighet-for-Herrelosa-Verk/

De herrelösa verk som kommer att kunna användas utan tillstånd i den nya inskränkningen är litterära verk i skrifter, filmverk och ljudupptagningar. Förutsättningarna för att inskränkningen ska kunna användas är vidare att verket tidigare har getts ut eller sänts ut i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsrådet eller det kan antas att en rättsinnehavare inte skulle motsätta sig att verket används. Inskränkningen gäller även bara för de verk som ingår i kulturarvsinstitutionens egna samlingar.

Även andra typer av verk eller prestationer kan omfattas av inskränkningen, men det gäller bara om det är fråga om ett verk eller en prestation som finns inbäddad i någon av de verkskategorier som räknas upp. Det innebär att om exempelvis ett herrelöst fotografi finns inbäddat i det herrelösa litterära verket, så kan det få användas enligt inskränkningen. Inskränkningen gäller däremot inte om man lyfter ut ett sådant fotografi ur texten och använder det separat. Om en sådan användning av enskilda herrelösa fotografier och bilder ska bli föremål för en motsvarande inskränkning kommer EU-kommissionen att ta ställning till under 2015.

De herrelösa verk som räknas upp och uppfyller kraven i bestämmelsen får kulturarvsinstitutionen framställa exemplar av. Institutionen får även överföra de framställda exemplaren till allmänheten så att allmänheten kan få tillgång till det från en plats och vid en tidpunkt som man själv väljer, exempelvis när institutionen har publicerat det herrelösa verket på sin webbsida.

/Catharina Ekdahl