Vad kan man förvänta sig av seminariet Öppet kulturarv?

Den 3 september anordnar Digisam och Riksarkivet seminariet Öppet kulturarv – en halvdag om Öppna data med fokus på kulturarvsdata. Digisams kommunikatör stämde träff med Jens Kling – initiativtagare till seminariet – för att få ett smakprov på vad man kan förvänta sig.

Öppet Kulturarv låter spännande, vad fick dig att sätta bollen i rullning och ta initiativet till seminariet?

Jens Kling är arkivarie på Riksarkivet och jobbar på Enheten för bild, ljud och elektroniska arkiv. Foto: Emre Olgun, Riksarkivet (CC BY)

– Jag såg helt enkelt ett tomrum och, inte minst för mig personligen, ett behov. Första gången jag var med på ett öppna data-event var 2017, förhållandevis nyligen alltså, då jag deltog som Riksarkivets ”dataexpert” på Hack for Sweden som då hölls i Kista. Jag tyckte det var ett fantastiskt event och blev närapå golvad av all den energi och fantasi som flödade i huset. Efter detta så engagerade jag mig mer och mer i Riksarkivets arbete i frågor om öppna data och det blev efter ett tag uppenbart för mig att vi ”led” lite av att alltid verka i sammanhang där mer dataintensiva aktörer dominerade. Vi blev så oerhört små och de frågor vi behövde lyfta och diskutera fanns inte nödvändigtvis på dagordningen. Här ska jag inte missförstås – jag anser att Riksarkivet och andra kulturarvsaktörer ska ha en plats i de större sammanhangen, Hack for Sweden är en av årets höjdpunkter för mig – men ibland kan det finnas en poäng att angripa en fråga med ”de egna”. Att ses och ställa ”dumma frågor” utan att skämmas och att få vrida och vända på frågeställningarna från vår egen horisont. Jag vet inte säkert, men jag misstänker att det finns fler aktörer som delar mina tankar och kanske även behov. Ur detta föddes idén. Min chef, Annika Tergius, tyckte att vi skulle vända oss till Digisam för att använda en redan etablerad samverkansform och jag är oerhört tacksam för att den finns och kan användas för ändamålet.

Öppna data – vad upplever du skiljer oss inom kulturarvsområdet mot andra sektorer?

– Vid deltagande i öppna data-events, som till exempel större hackatons eller konferenser, har det blivit tydligt att situationen för en kulturarvsmyndighet som till exempel Riksarkivet är väldigt olik den för de flesta ”ordinära” myndigheter. Denna skillnad tydliggörs bäst genom att belysa det faktum att en myndighet som har ett mer specifikt uppdrag, och som inom ramen för det producerar mängder rådata, publicerar just den egna datan medan den absoluta majoriteten, vi talar om minst 99,9 %, av det material som kan komma ifråga för publicering som öppen data från Riksarkivet har sitt ursprung hos andra arkivbildare. När en kulturarvsmyndighet kommer till ett hackaton med sex stycken datamängder publicerade sedan förra årets evenemang, det färskaste innehållande data från 1985, och inget innehållande ”egen data” så kanske de andra myndigheterna under det senaste året dagligen publicerat eller uppdaterat tio datamängder med på minuten färsk data. Eftersom mitt intresse för arbete med öppen data väcktes på hack for Sweden så passar det bra att ta ett exempel därifrån, bland utmaningarna här kan det siktas så högt som att ”rädda miljön” eller ”rädda liv i en krissituation”. Med handen på hjärtat så kanske jag måste erkänna att jag inte tror att Riksarkivets data kan bidra till varken det ena eller andra men att den har andra värden – och det är det vi vill utgå ifrån den 3 september. Det finns all anledning att fortsätta verka i arenor där det är blandat mellan ”vanliga” myndigheter och kulturarvsmyndigheter, men då förutsättningarna skiljer sig så rejält så finns det också anledning att även ses på egen hand.

Vad kan vi förvänta oss av seminariet?

– Nu motiverar ju fyra jätteintressanta föredrag bara i sig närvaro men jag hoppas, och tror, att det är i de mellanliggande diskussionerna som den största nyttan kommer uppstå. Jag ser framför mig att diskussionernas fokusering väger över mot möjligheter, idéer och potentiellt samarbete snarare än att det blir en probleminventering och fokus på svårigheter. Juridiska hinder och övriga stötestenar måste ju, där så är nödvändigt, få utrymme men målsättningen måste vara att vi alla ska gå därifrån med känslan av att detta med öppen data är något kul. Och värdefullt.

Vad kan du säga om de fyra talarna som kommer?

– Det är fyra riktigt vassa talare med varierade teman. Kristine Ulander kommer och berättar om den verksamhet som DIGG bedriver, det blir oerhört intressant att höra hur de startat upp. Från Wikimedia kommer vi få höra om licenser och Wikidata. Jag hade förmånen att närvara på en Wikimedia-ledd workshop om just CC-licenser i samband med Digikult i våras och det var oerhört värdefullt för mig och, tror jag, de andra deltagarna. Jag gick i alla händelser därifrån med väldigt mycket bra i bagaget. Vidare har vi förmånen att få lyssna på Björn Hagström som kommer att prata om ”Öppna data och the Internet of things”, ett oerhört spännande spår. Slutligen kommer Sofia Kullman och pratar om i EU:s nya upphovsrättsdirektiv och vad det kan innebära för oss verkande inom kulturarvsområdet. Jag är väldigt tacksam för att de tillfrågade hade möjligheten att komma, det betyder oerhört mycket.

Slutligen, vad hoppas du att man som deltagare kommer ta med sig efter seminariet?

– Jag hoppas först och främst att deltagarna är nöjda med själva innehållet men att vi alla även går därifrån med en positiv känsla och, kanske lite mer konkret, nyförvärvad eller uppdaterad kunskap nyttig inom området. Kanske kan några nya kontakter knytas och nätverk stärkas och utvidgas.

Öppet kulturarv är ett seminarium om Öppna data som anordnas av Digisam och Riksarkivet och vänder sig till Digisams 22 medverkande verksamheter. Jobbar du på en av dessa och vill lära dig mer om Öppna data – passa på att anmäla dig innan platserna tar slut.

Här hittar du program och hur du gör för att anmäla dig.