• Home
  • /Archive by category ' Uncategorized '

Archive For: Uncategorized

Språkteknologi för nybörjare

 

Flygvapenmuseum, Verktyg i verktygslåda, Fotografi: Hedvall, Stina, licens: CC BY.

Flygvapenmuseum, Verktyg i verktygslåda. Fotografi: Stina Hedvall, CC-BY

Språkteknologin har sedan lång tid utarbetat verktyg och metoder för att på olika sätt beforska språkets form. Inom Swe-Clarin (Common Language Resources and Techno­logy Infrastructure) är vi övertygade om att dessa verktyg och metoder också skulle kunna vara till nytta och glädje för den forskning som mer intres­serar sig för språkets innehåll. Med vår nya handbok vill vi erbjuda en introduktion till oprövade arbetssätt för forskare inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap. Med stegvis vägledning blir det lätt att sätta sig in i hur man kan dra nytta av språkteknologins verktyg, utan att själv behöva koda eller programmera.

Språkteknologin ger forskaren möjlighet att arbeta med vedertagna metoder, men i betydligt högre tempo. Kanske viktigare är att den också öppnar för essentiellt nya forskningsfrågor och till exempel möjliggör bearbetning av väldiga datamängder som tidigare varit omöjliga att hantera. Swe-Clarins handbok kompletterar verktygen i Swe-Clarins verktygslåda (se presentationer från invigningen av verktygslådan här) och den hylla med textresurser som tillhandahålls av Språkbanken med flera. Exempeltexterna i vår handbok finns, förutom i de enskilda verktygen, även publikt tillgängliga i Korp, och de kommer fram­över att återkomma i flera användningsfall. På det viset kan den som är nybörjare på om­rådet få en chans att steg­vis fördjupa sig och komma tillbaka till samma källor gång på gång.

En bärande tanke är att verktygen ska gå att tillämpa på användarens egna texter, en annan att användaren själv avgör om hen vill jobba med verktygen via webbklient eller ladda hem dem till sin egen dator. Idag finns bara några få verktyg i lådan, men fler kommer att utarbetas löpande efter användarnas behov. Textresurser publiceras med öppna licenser och källkod finns fritt nedladdningsbar i öppna repositorier.

Språkteknologin kan dock inte lösa allt. Till svagheterna hör bland annat beroendet av textkällor i digital och maskinläsbar form. Inom många domäner finns fortfarande för lite material för forskningen att arbeta med, och alltför ofta saknas de öppna licenser som är en förutsättning för automatiserad bearbetning (data mining).

Språkteknologin kräver alltså av oss att vi gör mer material fritt och öppet tillgängligt för bearbetning, att vi digitaliserar mer (äldre) text och att vi skapar så effektiva arbetsflöden som möjligt. Det innebär bland annat ett öppet förhållningssätt till kolla­borativa forskningsprocesser där annoteringar och annan berikning av källtexter delas med andra forskare, som därmed kan bygga vidare på redan nedlagt arbete. På det viset kan alla gemensamt bidra till ny kunskap och vidgade perspektiv på samhällets historia och utveckling. Vi gör det tillsammans!

Johanna Berg, Swe-Clarin på Riksarkivet

 

 

 

 

Nu fortsätter vi!

 

2780164539_133bb7bfdd_z

Woman in a rowing boat, ca 1890. Collection of National Media Museum/Kodak Museum. Inga kända copyrightrestriktioner.

Digisam har vid årsskiftet bytt organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet. På samma gång har Digisam blivit en permanentad plattform för samverkan, vilket ger helt nya möjligheter till fler långsiktiga samarbeten, insatser och engagemang. Vi är väldigt glada för förtroendet och ser verkligen fram emot att, tillsammans med alla berörda, fortsätta arbetet för ett digitaliserat, tillgängligt och användbart kulturarv.

Vilka är vi?

Digisam är placerat som en enhet vid staben på Riksantikvarieämbetet, centralt på Storgatan i Stockholm. Vi är idag tre anställda – Jag själv som projektsamordnare, Catharina Ekdahl som jurist och Henrik Summanen som verksamhetsutvecklare. Två vakanta tjänster som verksamhetsledare och projektledare kommer att utlysas, och till dess att tjänsten som verksamhetsledare blivit tillsatt är stabschef Torsten Hökby också verksamhetsledare för Digisam. På Digisams hemsida hittar ni våra kontaktuppgifter. Johanna Berg, som arbetar med frågor som rör Swe-Clarin (Common Language Resources and Technology Infrastructure), är fortsatt verksam hos Riksarkivet men rapporterar till Digisams styrgrupp.

Vad händer nu?

I lagrådsremissen Kulturarvspolitik gör regeringen bland annat bedömningen att ansvaret för museifrågor bör samlas hos Riksantikvarieämbetet, som också bör driva en centrumfunktion för utveckling av kulturarvsarbetet där kunskaper och metoder för ett mer tillgängligt kulturarv utvecklas. Huvuddelen av Riksutställningars uppgifter ska tas över av Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar upphöra som myndighet redan till sommaren. I korthet händer mycket på Riksantikvarieämbetet som behöver ta form i relation till Digisam, så att alla olika delar samspelar på bästa sätt för störst effekt.

I slutet av januari kommer Digisams styrgrupp att ha årets första möte för dialog kring Digisams fortsatta inriktning, och parallellt pågår intensivt tankearbete hos oss på sekretariatet kring hur vi bäst lägger upp arbetet framöver. I närtid kommer vi bland annat diskutera hur vi tar hand om resultaten från det pilotprojekt om lagring för långsiktigt användbarhet som avslutades före jul, och hur vi startar upp det pilotprojekt kring aggregering och länkad öppen data som beslutades av styrgruppen före verksamhetsövergången.

I lagrådsremissen gör regeringen bedömningen att Digisam bör få ett tydligare ansvar för att arbeta med stöd i juridiska frågeställningar. På det juridiska området kommer vi till att börja med att göra en utvärdering och uppföljning kring resultatet av den framförhandlade rekommendationen om avtalslicens för bilder som gör det möjligt för våra medverkande myndigheter och institutioner att teckna enskilda bildavtal med Bildupphovsrätt. Vi fortsätter också den dialog som påbörjats kring en avtalslicensbaserad lösning på området text.

Självklart är vi alltid öppna för era tankar, synpunkter och inspel, så tveka inte att höra av er.

Digisamfika den 27 januari

Vi fortsätter med det vinnande konceptet Digisamfika, dit alla är välkomna för att träffa oss och varandra och mingla loss kring frågor om digitalt kulturarv. Årets första fika blir fredagen den 27 januari. Vi ses som vanligt på Espresso House i Konserthuset kl. 8.00-9.30. Välkommen!

Moa Ranung

 

Lagring för långsiktig användbarhet

 

Sedan våren 2015 har vi på Digisam drivit ett pilotprojekt om lagring för långsiktig användbarhet. Projektet har varit en del i arbetet med att ta fram modell för en skalbar och flexibel infrastruktur i samverkan med Sunet.

Pilotprojektet har nu avslutats och resulterat i ett förslag till övergripande modell för lagring med långsiktig användbarhet, inklusive bevarande av digital kulturarvsinformation. I projektet undersöktes möjligheterna till gemensam lagring och möjliga fördelar med detta. Testerna och utvärderingen av Sunets lagringstjänst har utförts tillsammans med sju kulturarvsinstitutioner/-myndigheter utifrån respektive organisations situation vad gäller digital lagring och framtida behov av digitalt bevarande. Jämförelser har gjorts mellan lagringskostnaderna för respektive organisation idag och de kostnader som Sunets gemensamma molntjänst för lagring, så som den ser ut idag, innebär. En översiktlig juridisk analys av de integritetsskyddsrättsliga och upphovsrättsliga aspekterna har också gjorts.

xkcd.com/1683, licens: CC-BY-NC 2.5.

xkcd.com/1683, licens: CC-BY-NC 2.5.

Kulturarvsinstitutioner/-myndigheter som ingick i pilotprojektet var följande:

  • Riksarkivet
  • Kungliga Biblioteket
  • Riksantikvarieämbetet
  • Statens museer för världskultur
  • Nordiska museet
  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Institutet för språk och folkminnen

Pilotprojektets resultat visar på att det finns en stor potential i att samverka kring infrastrukturella tjänster. Vår bedömning är att detta är inledningen på ett konkret samarbete kring en mer effektiv infrastruktur för gemensam lagring och gemensamma tjänster som kan skapa högre användbarhet av digital kulturarvsinformation, både idag och i framtiden.

Projektrapporten kommer i dagarna att överlämnas till Digisams beredningsgrupp inför beslut av styrgruppen.

Vi vill passa på att tacka alla som har varit involverade i projektet på olika sätt och alla andra som har bidragit på olika sätt med synpunkter och kommentarer.

Jag vill också passa på att tacka för mig då jag efter årsskiftet börjar på en ny tjänst.

Sanja Halling, utredare på Digisam och projektledare

 

Digisam – en permanentad plattform för samverkan

Eftermiddagen igår ägnade vi på Digisam till att läsa lagrådsremissen Kulturarvspolitik som presenterades av kulturminister Alice Bah Kuhnke vid en pressträff på Skansen.

Och det var en uppmuntrande läsning . I rapporten ”Ett digitalare kulturarv – Digisams verksamhet 2011-2015” presenterade vi bedömningar och förslag inom tio olika områden. Vi är glada för att se att dessa har fått ett stort genomslag i lagrådsremissen.

Föreslå nationella riktlinjer för arbetet med digitalt kulturarv var ett av de centrala uppdragen Digisam fick av regeringen år 2011. Regeringens bedömning är att de presenterade riktlinjerna är ett viktigt resultat av det hittillsvarande arbetet och att de bör förvaltas och utvecklas för att vara en utgångspunkt vid statligt finansierad digitalisering av kulturarvsmaterial.

3

Remix: Susanne Danelius, från Stockholm stadsmuseum: ”Mäster Samuelsgatan 3, Speceriaffär. ”Svenska hem, 1906”, CC-BY.

Samverkan med Vetenskapsrådets enhet Sunet kring kostnadseffektiva, gemensamma lösningar för en infrastruktur för digital kulturarvsinformation har under de senaste åren varit ett prioriterat arbete för Digisam. I ett första skede har fokus legat på tjänster för lagring och bevarande. Resultatet av samverkan ges ett positivt omdöme. Det värmer att läsa att en koppling också görs till den nyligen presenterade forskningspropositionen, där bedömningen görs att Vetenskapsrådets anslag bör förstärkas för vidareutveckling av Sunets roll avseende samordnade och kostnadseffektiva it-tjänster.

Mediakonverteringscentrum blir en nationell resurs för digitalisering av det kulturarv som förvaltas av de statliga kulturarvsinstitutionerna. Finansiering för detta finns i form av de 11 miljoner som Riksarkivet har föreslagit kan användas av myndighetens anslag i och med att den omfattande digitaliseringen av bouppteckningar håller på att avslutas. Även här finns en koppling till den forskningspolitiska propositionen. Med medel i form av projektbidrag från Vetenskapsrådet inom ramen för regeringens satsning på ökad digitalisering av forskningsinformation skulle resurserna för digitalisering av kulturarvsmaterial kunna ökas.

Behoven av en arkivstatistik, att den fortsatta koordineringsverksamheten bör ges ett tydligare ansvar för att arbeta med stöd i juridiska frågeställningar, samt att Kungliga biblioteket och Stiftelsen Svenska Filminstitutet bör ges i uppdrag utreda och lämna förslag i syfte att öka samverkan kring digitaliseringen av audiovisuellt material, är andra bedömningar som bygger på de förslag som Digisam utarbetat.

Hack4Heritage - ett i raden av många konferenser, möten, workshoppar m.m. i Digisams regi. Rolf Källman, CC-BY.

Hack4Heritage – ett i raden av många konferenser, möten, workshoppar m.m. i Digisams regi. Rolf Källman, CC-BY.

Men kanske det främsta målet vi satte upp, när verksamheten startade hösten 2011, var att en koordinerad samverkan på digitaliseringsområdet skulle bli permanentad. När vi inledningsvis träffade ledningarna för våra 24 medverkande myndigheter och institutioner var en av de vanligaste kommentarerna att ”se till att verksamheten blir permanent för vi vill inte börja om från början igen”. När verksamheten från och årsskiftet blir permanent som en del av Riksantikvarieämbetets utökade ansvar inom kulturarvsområdet har det målet uppfyllts.

Tillfälligheterna har gjort så att flera av oss på Digisam nu går vidare mot nya mål. Men vi ser alla fram mot att i nya roller fortsatt samverka på den plattform som byggts upp. Ett stort tack alla er som medverkat i arbetet!

Vi önskar Riksantikvarieämbetet varmt lycka till i det fortsatta arbetet.

Rolf Källman

 

 

 

”Show us what you’ve got!” – Europeana AGM 2016

För två veckor sedan, den 8-9 november, var det dags för Europeanas stora årsmöte. Mötet tog rum i Lettlands Nationalbibliotek och under de två dagarna belystes Europeana Network Associations arbete under 2016 i fem olika spår. Keynote-presentationer med inspirerande talare varvades med korta ”ignite talks” på tre minuter där deltagarna fick tillfälle att presentera olika projekt eller idéer.

National Library of Latvia, CC-BY

National Library of Latvia, CC-BY

Effekter och hållbarhet
Simon Tanner från King’s College London berättade om sitt arbete inom Europeana 1914-1918, där bland annat en impact assessment case study genomfördes för att mäta projektets effekter och sessionen omfattade även en del interaktiva övningar där publiken fick delta.

Operation direct – förändringar i Europeanas aggregeringsstruktur
Ett tema på årsmötet var den tekniska utvecklingen och förändringen inom Europeanas aggregeringsstruktur. Den nya pilotstudien ”Operation Direct” presenterades av Pavel Kats och Saso Zagoranski. Inom Europeana tittar man nu på möjligheterna till enklare och snabbare publicering av institutionernas metadata och pilotstudien har gjorts för att undersöka effekterna av den typen av aggregering. Syftet var att se vilka möjligheter som finns för att effektivisera aggregeringen genom att utveckla en programvara som kan skapa direkta kopplingar till samlingssystemet eller den nationella/domänsspecifika aggregeringstjänsten. Det innebär att det i framtiden kan bli mycket enklare att bidra med material och publicera den direkt i Europeana.

Digitalisering bidrar till häftiga saker
Mia Ridge hade den avslutande keynote-presentationen där hon gav tjugo anledningar i tjugo bilder till varför digitalisering är viktigt. ”Cool things happen” var en av anledningar.

Mia Ridge, Europeana AGM 2016. Licens: CC-BY

Mia Ridge, Europeana AGM 2016. Licens: CC-BY

Transkribering
Europeanas transkriberingsverktyg för 1914-1918-projektet lanserades under konferensen. Med verktyget kan man både transkribera och geotagga brev.

Om vi skulle göra om det – hur skulle vi göra då?
“What if we had to do it all over again?” – var David Haskiyas ledande fråga i en panelsession som diskuterade den tekniska utvecklingen inom Europeana, innovativa projekt och kvalitet kontra kvantitet.

Detta var endast ett urval av alla fantastiska presenationer och inslag. Alla presentationer finns att ta del av via Europeanas Slideshare.

 

Jill Cousins, Europeana AGM 2016. Foto: Sanja Halling, CC-BY

Jill Cousins, Europeana AGM 2016. Foto: Sanja Halling, CC-BY

Det var intressant och inspirerande att ta del av Europeanas arbete och se hur mycket som har åstadkommits under detta år. Under mötet presenterades även kandidaterna för Europeanas Members Council och igår kom resultatet om vilka som blir de nya representanterna. Undertecknad finns med som en av dem som kommer att ta del av arbetet och driva bland annat frågor om öppna data.

Sanja Halling

 

 

#hack4no

I helgen som var skedde årets #hack4no (Hack4Norway)  på Campus Ringerike i Hønefoss. Hacket samlade över 500 deltagare, och 200 av dem som deltog var barn som deltog i ett junior-hackathon. Arrangörer av hacket var Kartverket och Difi, i brett samarbete med flera andra organisationer.

Deltagarna under #hack4no skapade utifrån tre olika teman: geodata, transport och kultur. Totalt var det 32 lag som deltog i vuxen-hackathonhet, och här  kan du se (i alla fall nästan) alla projekten. Vinnare i kulturspåret blev Skjult  (som betyder ”dolda” på svenska). Laget tog fram en lösning som samlar olika väsen och historier, från folktro, i en digital karta. Målgruppen är främst barnfamiljer och turister som vill lära mer om de väsen och historier som är knutna till de platser de besöker. Laget kommer nu att utveckla sin lösning med stöd av innovationsexperter för att pitcha den under start-up eventet Slush . Samma gäller vinnarna av Hack4Heritage  som tog fram lösningen myMuseum , samt vinnare från #hack4fi  och #hack4dk.

skjult

Vinnarna Skjult CC BY

Andra vinnare från #hack4no är Savemyreindeer , en lösning som meddelar om det finns renar på järnvägen, Farligt godt  som samlar recept för svartlistade arter så att fler kan hjälpa till att äta upp dem, och Askeladden  som är en Chatbot i Facebook som skickar dig omedelbara svar på frågor du har om din resa. Priset för ’beste digitale fortelling’, där jag själv satt med i juryn, gick till Påvei  som gör bilturen till mindre av en transportsträcka genom att spela upp intressanta anekdoter om den omgivning du passerar igenom.

Nu ser vi fram emot Slush och fortsatta diskussioner om hur det nordiska samarbete Digisam ingår i, och som resulterat i hackathon som ökat användningen av öppet digitalt kulturarv, kan fortsätta ge ringar på vattnet.

Moa Ranung

 

Hack4Heritage – Vårt varmaste tack!

Deltagare i Hack4Heritage. Foto: Fredrik Enoksson, CC BY-SA

Deltagare i Hack4Heritage. Foto:Fredrik Enoksson CC BY Se fler bilder från hacket här.

Den 14-16 oktober skedde Hack4Heritage, ett kreativt event och hack med fokus på öppna kulturarvsdata. Hack4Heritage arrangerades av Digisam i samarbete med Stockholms stadsarkiv och ägde rum i Stadsarkivets lokaler på Kungsklippan. Cirka 60 deltagare lade under helgen fram sammanlagt 13 väldigt spännande och kreativa projekt baserade på öppna kulturarvsdata. Uppdatering: Se projektpitcharna här. Hela 17 svenska organisationer bidrog med kulturarvsdata och deltog i hög grad under hacket, och för det är vi enormt tacksamma. Hack4Heritage är också en del av ett större nordiskt samarbete kring öppna kulturarvsdata, med stöd av Nordic Innovation, så även nordiska och baltiska data kopplades till eventet. Ett särskilt tack till de representanter från estniska kulturarvsorganisationer som valde att ta sig hela vägen till Hack4Heritage!

Öppna data från kulturarvssamlingar gör det möjligt att skapa nya sorters innovativa och oväntade applikationer, lösningar och kreationer. Syftet med Hack4Heritage var att öka tillgången till öppna kulturarvsdata och föra samman en bred samling aktörer för kreativ användning av det, liksom att skapa en plattform för fortsatta samarbeten på nationell och internationell nivå. Under de tre dagarna arbetade deltagarna tillsammans utifrån tre teman: kod, kreation och koncept. De olika teamen hade ett imponerande fokus när de bland annat skissade på idéer, kodade och tog fram prototyper med hjälp av slöjdmaterial. Deltagarna hade också möjlighet att dela under visningar av Stadsarkivet och lära mer om bland annat crowdsourcing, Wikimedia, API:er och CC-licenser.

bollar_horis

På söndagkvällen presenterades vinnarna i Hack4Heritage:

Publikens pris i kategorin ”Kreation” gick till The Voice of Technical Heritage – En lösning baserad på ljud som förhöjer upplevelsen för museibesökare.

Publikens pris i kategorin ”Koncept” gick till Museum Go – Ett spel där användaren får lösa uppdrag i ett museum och samla medaljer. Se prototypen här

Publikens pris i kategorin ”Kod” gick till ChurchSearch – En webbaserad app som visar kyrkor genom geolokalisering. Se demo här

Juryn under Hack4Heritage, bestående av Karin Nelsson, Teo Zetterman och Björn Hagström, valde ut vinnarna av det Nordiska Slush-priset som delades ut i regi av Nordic Innovation. Priset gick till MyMuseum – En lösning bestående av en personaliserad guide till museer. Se video här. Vinnarna kommer nu att få utveckla sin idé med stöd av innovationsexperter för att sedan delta och pitcha sin lösning under start-up eventet Slush i Helsingfors. Vi följer detta med spänning.

Nästa steg består i att vi på Digisam undersöker hur vi kan fånga upp alla resultat från Hack4Heritage på bästa sätt, och diskuterar hur en eventuell fortsättning på det nordiska samarbetet generellt och Hack4Heritage specifikt skulle kunna se ut, vare sig det skulle kunna vara i form av ett hack eller ett annat format. Vi välkomnar självklart alla synpunkter!

Vi på Digisam vill framföra vårt varmaste tack till alla som deltog i och bidrog till Hack4Heritage: Deltagarna, dataleverantörerna, processledarna, Stockholms stadsarkiv, samarbetspartners och sponsorer, juryn, vår eventkoordinator och alla timanställda – Tack för allt ert engagemang och för att ni gjorde dessa dagar till en fantastisk och minnesvärd händelse!

Moa Ranung, projektledare för #Hack4Heritage

 

Digitala infrastrukturer – vad är det och vilka infrastrukturer finns det?

Digital infrastruktur för kulturarv är ett begrepp som idag används i bred bemärkelse. Oftast relaterar det till hantering av digitalt kulturarvsmaterial i databaser och system för samlingsförvaltning, men kan även användas för internetuppkoppling, datalagring, e-infrastrukturer, med mera.

Ibland avses datainfrastrukturer som etableras när metadata från flera olika institutioner aggregeras och tillgängliggörs, genom t.ex. EuropeanaK-samsök eller den Nationella ArkivDatabasen (NAD). Datainfrastrukturer bygger oftast på processer som har utvecklats internt på institutionerna eller i samverkan med olika typer av aggregeringstjänster som harmoniserar information. Dessa tjänster kan liknas vid tåg som transporterar informationen över de tekniska infrastrukturerna, som fungerar som räls.

St. Margrethen - Switzerland, Complex rail switch in the railway station. Flickr, photo by Kecko, CC-BY 2.0.

St. Margrethen – Switzerland, Complex rail switch in the railway station. Flickr, photo by Kecko, CC-BY 2.0.

Tekniska infrastrukturer som, bl.a. genom uppkopplingskapacitet, stödjer datainfrastrukturer och aktiviteter kopplade till aggregering kallas för e-infrastrukturer. E-infrastrukturer är verktyg för elek­tronisk kommunikation, visualisering, modellering, lagring, nätverk för dataöverföring, bearbetning och tillgång till storskaliga beräkningar och avancerat användarstöd. E-infrastrukturer kan på så sätt vara till nytta både för forskare och datagenererande kulturarvsinstitutioner och är ofta implementerade inom forskningsinfrastrukturer.

I Digisams rapport ”Digital informationshantering och infrastruktur för kulturarvet” presenteras hur den nuvarande hanteringen av digital kulturarvsinformation ser ut, från strukturering i institutionernas verksamhetssystem till aggregering och tillgängliggörande.

Under arbetet med digitala infrastrukturer blev det tydligt att det finns behov av en handbok som kan ge institutionerna stöd i valet av digitala infrastrukturer och IT-lösningar för kulturarvsinformation. Som ett första steg i detta har Digisam nu tagit fram en översikt som beskriver vad digitala infrastrukturer är och vilka olika typer av infrastrukturer som finns.

Kulturarvets datainfrastrukturer med digitaliserad kulturarvsinformation rymmer digitaliserade samlingar men även digital forskningsinformation som förvaltas av kulturarvsinstitutionerna. Samlat utgör denna information en betydande resurs för forskning men även för bred publik användning och återanvändning. Mycket kan idag vinnas genom användning av digitala infrastrukturer, som e-infrastrukturer och forskningsinfrastrukturer. Genom att använda digitala infrastrukturer kan kulturarvsinstitutioner enklare skapa en ökad tillgång till information vilket sannolikt leder även till ökad forskning.

Sanja Halling

 

Checklista för digitala utställningar

I några tidigare blogginlägg  har jag skrivit om arbetet jag är involverad i inom en internationell arbetsgrupp som inriktar sig på området digitala utställningar.

Digisam har nu tillsammans med experter i Sverige redigerat klart och publicerat en checklista för digitala utställningar som är baserad på översättningen av checklistan ”Things to consider before creating a Digital Exhibition” som har tagits fram av denna arbetsgrupp. Checklistan består av vägledande frågor för att planera och genomföra en digital utställning. Frågorna är uppdelade utifrån fem projektfaser för att stödja strukturering av arbetsprocessen; koncept-, resursplanerings-, populariserings-, genomförande- och utvärderingsfasen.

GIF IT UP 2015 entry from Eleanor Lutz in Seattle, Washington. This GIF is made available under a CC-BY 3.0 Licence.

GIF IT UP 2015 entry from Eleanor Lutz in Seattle, Washington. This GIF is made available under a CC-BY 3.0 Licence.

Checklistan utgår ifrån definitionen av en digital utställning som har tidigare tagits fram i arbetsgruppen.

”A Digital Exhibition is based on a clear concept and is well curated. It assembles, interlinks and disseminates digital multimedia objects in order to deliver innovative presentations of a theme, or series of themes, allowing user interaction to a great extent.”

Vi hoppas att den här checklistan kommer att göra det lättare att komma i gång med att skapa utställningar!

Sanja Halling