• Home
  • /Posts Tagged ' workshop '

Archives

SWE-CLARIN och det talade språket

Hur digitaliserar man bäst teckenspråksfilmer?

Vad kan forskningen få ut av en språkfrågelåda?

Och skulle man kanske kunna bygga talsyntes på texter från Wikipedia?

b2ap3_thumbnail_IMG_4967.jpg

Susanna Karlsson rapporterar från sin arbetsgrupp, med teckentolk i bakgrunden. Foto: Johanna Berg (CC:BY)

Den 16 november höll vi SWE-CLARIN-workshop på KTH i Stockholm, för att söka svar på bland annat sådana frågor. Arrangörer var SWE-CLARINs taldatagrupp och tanken att under en eftermiddag söka fördjupa några case som på sikt kan leda vidare till mer formaliserade projekt och förhoppningsvis ny forskningsfinansiering. Inbjudna till dagen var samlingsförvaltare, språk/tal-teknologer och forskare från hum/sam-området och när vi skildes åt mot kvällen hade vi alla lärt oss en hel del om varandras forskningsfrågor och intresseområden. Det var bra!

Johanna Berg

 

CIDOC CRM-workshop i Oxford

Under två intensiva dagar förra veckan deltog jag i en workshop i Oxford om hur man kan hantera kulturarvsinformation i CIDOC CRM-modellen.

Workshopen arrangerades av British Museums-projektet Research Space och leddes av Dominic Oldman, Head of ResearchSpace, och Maria Theodoridou, R & D engineer vid Foundation for Research and Technology FORTH.

Dominic

Dominic Oldman. Foto: Sanja Halling CC-0

Dagarna bjöd på många intressanta diskussioner och modelleringar av kulturarvsinformation i CIDOC CRM med kollegor från bl a Ashmolean Museum of Art and Archeology, Bodleian Libraries, Peabody Museum of Archaeology and Ethnology at Harvard University, Pori Art Museum, Yale University, etc.

Verktyget som användes under kursen var 3M, ett verktyg med öppen källkod som är särskilt utformat för att stödja semantiska mappningar till rikare ontologier och CIDOC Conceptual Reference Model utan att det är nödvändigt att förstå alla tekniska element. I 3M kan man, utan alltför avancerade tekniska förkunskaper, mappa kulturarvsinformation till CIDOC CRM och i samarbete med andra även skapa länkbara data och semantiskt integrera information med andra datakällor. På så sätt harmoniserar man kulturarvsinformation och gör den relevant och användbar för en bredare publik.

Tavla

Mappning pågår. Foto: Sanja Halling CC-0

Varför mappa informationen överhuvudtaget – räcker det inte att bara lägga ut all rådata som länkbar? Utifrån ett antal konkreta exempel blev det tydligt att ”digital argument requires context”, dvs vi behöver vara överens om vad vi menar med vissa begrepp, och för att enas om betydelsen är kontexten nödvändigt. Vad betyder det t ex när ett löst begrepp som ”type” är definitionen på en metadatapost som beskriver ett museiföremål? För att veta vad som avses behövs en utvecklad modell samt dokumentation som man kan gå till när man är osäker på hur man ska göra. Annars kan ”typen” av information bli allt från beskrivning av databärare till bilden av objektet, ämnesbeskrivning, m m.

Vi fick också testa själva att beskriva informationen i CIDOC CRM på ett antal praktiska exempel från bland annat British Museum samt på vårt eget material.

Allt som allt var det två spännande och konstruktiva dagar med nya initiativ som togs på många områden. Det kommer att bli mycket spännande att se hur resultatet av dessa projekt blir.

Riksarkivet medverkar också i initiativet CultureBroker, delfinansierat av Kulturrådet och Länsstyrelsen i Västernorrland som under hösten 2015, i en testbädd, kommer att undersöka om en harmonisering av arkivinformation och CIDOC CRM-modellen är möjlig och hur förutsättningarna för detta ser ut.

Sanja Halling

 

LIDO och MINT – Vad är det och hur fungerar det?

b2ap3_thumbnail_riverpitts.jpgMynt. Pitt-Rivers Museum, Oxford. Foto: Liza. CC BY. Bilden beskuren.

Den 21 maj organiserade Digisam, tillsammans med Nationalmuseum och Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, en heldags-workshop på Skeppsholmen i Stockholm inom ramen för EU-projektet AthenaPlus. Ett 40-tal deltagare från både Sverige och övriga Europa samlades då för att lära mer om och diskutera LIDO och MINT.

Vad är LIDO och MINT?

LIDO (Lightweight Information Describing Objects) är en tillämpning av CIDOC CRM och rekommenderas av ICOM. Oavsett vilken standard som finns i museernas databaser eller system kan metadata oftast aggregeras i LIDO på ett sätt som behåller mycket mer strukturerad information från det ursprungliga formatet än vad andra format kan göra. LIDO-formatet främjar interoperabilitet för aggregering av museidata på europeisk nivå och används i de flesta EU-finansierade projekt som levererar data till Europeana.

MINT är en webbaserad plattform som har utvecklats för att underlätta aggregering av metadata från europeiska institutioner. Med MINT kan man ladda upp, validera och leverera metadata som sedan kan skördas direkt av Europeana.

Presentationer

Under förmiddagen presenterades LIDO av Regine Stein från Bildarchiv Foto Marburg och Gordon McKenna från Collections Trust. Presentationen hittar du här.

Därefter fortsatte Regine Stein med att berätta vilka krav som ställs vid bl.a. indexering av innehåll. Den presentationen finns här.

Under eftermiddagen visade Nikolaos Simou från Atens tekniska universitet hur man kan mappa metadata i LIDO genom MINT. Presentationen hittar du här.

Sanja Halling

 

Rapport från workshop om det digitala verktyget Movio

Den 18 november hölls en workshop i det digitala verktyget Movio på Riksarkivet i Stockholm. Movio är ett verktyg i vilket det går att skapa digitala utställningar, och det utvecklas just nu inom ramen för EU projektet Athena Plus. Syftet med workshopen var att presentera en pilotutställning som Nationalmuseum och Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet gemensamt har tagit fram i Movio, och att låta deltagarna prova på verktyget och tycka till om dess form och funktioner.

Rolf Källman och Sanja Halling från Digisam inledde med att berätta om Athena Plus projektet. Tack vare det samarbete som pågår i projektet har det varit möjligt för kulturarvsinstitutioner från hela Europa att ta fram pilotutställningar i Movio. I projektet tar man också fram en best practices handbok för digitala utställningar, och har en arbetsgrupp som arbetar med frågorna. Athena Plus projektet arbetar även med en rad andra frågor som berör europeiska kulturarvsinstitutioner – läs mer här. Rolf och Sanja berättade även om Digisams EU-nätverk, dit vi välkomnar fler deltagare och där bland annat Athena Plus projektet finns representerat.

b2ap3_thumbnail_movio1.jpg
Därefter presenterade Karin Glasemann från Nationalmuseum och Linnéa Karlberg från Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet sin pilotutställning om drottning Kristina. De lyfte bland annat fördelen med att skapa en digital utställning gemensamt, eftersom båda museer har material som handlar om samma teman. Att samarbeta genom att ta fram en digital utställning kan också vara betydligt enklare än att göra en fysisk utställning tillsammans. Karin Glasemann och Linnéa Karlberg visade sedan olika funktioner i verktyget (så som storyteller, tankekarta, livslinje, geografisk resväg, med mera) och hjälpte deltagarna att på egen hand prova på, navigera i och tycka till om dito. Vi tackar för alla synpunkter och förslag!

b2ap3_thumbnail_movio2.jpgHistorisk resväg.

Slutligen presenterades tilläggsmodulen CityQuest som gör det möjligt att skapa guidade stads- och/eller museiturer med hjälp av bland annat QR koder.

För frågor om Kristina-utställningen eller plattformar för att testa Movio-verktyget är du välkommen att kontakta Karin Glasemann på karin.glasemann@nationalmuseum.se eller Linnéa Karlberg på linnea.karlberg@lsh.se

Moa Ranung

 

Länkad öppen data-workshop på Riksarkivet

Förra veckan (21 – 25 januari) hölls en workshop på temat öppen länkad data på Riksarkivet i Marieberg. Det hela sparkades igång på måndagen med att riksarkivarie Björn Jordell hälsade alla välkomna. Öppen data-evangelisten Peter Krantz berättade för en fullsatt hörsal vad öppen länkad data är och varför det är bra (Peters presentation finns här).

Peter Krantz visar den femstjärniga modellen för öppen data.

Personal från Kungliga biblioteket, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet arbetade tillsammans under veckan med att öppna och länka samman dataset som är av stort intresse också för många aktörer utanför de tre myndigheterna. Det dataset som det fokuserades mest på var auktoritetsposter (uppgifter om personer och organsiationer) från Riksarkivets NAD och ARKIS.

Arbetet tog avstamp från de poster som fanns både hos KB, RAÄ och RA. Man fokuserade på personposter eftersom dessa ofta är lättare att matcha mot varandra än t ex platser. ”Sven Hedin” på Riksarkivet kan enkelt matchas och identifieras som samma person som KBs ”Sven Hedin”.

Rent praktiskt innebar det bl a att några aukoritetsposter för kända personer länkades till så kallade URIer. En URI är en kodsträng som identifierar en unik resurs. Två stora URI-källor är VIAF och DBPedia. Om vi fortsätter med exemplet ”Sven Hedin” så är NADs post om Sven numera länkad till DBPedias Sven Hedin-URI. Till DBPedia pekar redan ett stort antal länkar från andra öppna datakluster. Genom DBPedia är man säker på att det är samma ”Sven Hedin” som andra som länkat till posten avser.

Under veckan så identifierade man också vilka olika typer av auktoriteter som Riksarkivet har, och man tilldelade dessa typer lämpliga kodspråk, s k ontologier. För auktoritetstypen personer använde man ontologin FOAF (Friend Of A Friend – beskriver personer, deras aktiviteter, och hur de förhåller sig till andra personer och objekt). Förutom FOAF användes SKOS för att beskriva ämnesord och hierarkier, Dublin Core för allmänna bibliografiska begrepp, samt DBPedias egen ontologi för att med dess generella klasser och begrepp beskriva ytterligare detaljer, såsom födelseår och platser.

Matchning av RAs auktoritetstyper med lämpliga ontologier.

Det sattes även upp SPARQL-endpoints till den länkade data från RA som skapats under veckan, samt till RAÄs redan publicerade öppna data. En SPARQL-endpoint låter andra få åtkomst till datat så att t ex samsökningar i många datalager går att göra utan att först behöva importera/aggregera allt till en och samma databas.

Veckan avslutades på fredagen inför en åter smockfull åhörarsal med att Martin Malmsten presenterade vad som hade åstadkommits. Riksarkivarien och riksbibliotekarien var på plats, riksantikvarien hade representation närvarande. Alla tre var eniga om att öppen länkad data är bra och något som ska jobbas med i framtiden. Nu kommer Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet att gå vidare i arbetet med att publicera länkad öppen data till nytta för användare, informationsförvaltare och samhället i stort.

/Susanne

 

Workshop om Europas digitala kulturarv

Foto: Caspar Almelander





Den 23 maj 2012 organiserade Digisam tillsammans med EU-projektet Linked Heritage en workshop på Riksarkivet i Stockholm på temat “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web”. Workshopen samlade ett 70-tal deltagare från över 20 länder.

Workshopen inleddes med ett välkomsttal av Börje Justrell, avdelningschef på IT-avdelningen på Riksarkivet som är den svenska partnerinstitutionen i Linked Heritage-projektet. Börje gjorde en kortare presentation av projektet som har som huvuduppdrag att tillföra den flerspråkiga och tvärsektoriella kulturarvsportalen Europeana nytt material från både offentlig och privat sektor, att höja kvaliteten på den metadata som finns i Europeana och att förbättra sökning, åtkomst och användning av innehållet i Europeana.


Breandán Knowlton, programme manager vid Europeana Foundation, gjorde därpå en presentation av Europeana projektet, som är EU-kommissionens initiativ, och som de flesta idag känner till just genom Europeana, deras snabbt växande sökportal till Europas digitaliserade kulturarv. Breandán fäste uppmärksamheten på vikten av länkad öppen data, vilket förutsätter att de digitala filerna som levereras till Europeana får publiceras med licensiering för fri användning.

Därefter berättade Rolf Källman om Digisam och vårt arbete med samordning av digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet.

Christophe Dessaux från det franska Kulturministeriet illustrerade aggregeringen av kulturarvsdata till sökportalen Europeana genom exempel från olika europeiska projekt, i synnerhet Linked Heritage-projektet. Exempel på hur data från Sveriges kulturarvsinstitutioner levereras till Europeana gavs av Henrik Summanen från Riksantikvarieämbetet, som berättade om deras K-samsök initiativ, och Peder Andrén från Riksarkivet, som rapporterade om EU-projektet APE-net och den portal för arkivens metadata (Archives Portal Europe) som nu byggs upp för att bl a fungera som aggregator till Europeana.

Diskussionen handlade mycket om användningen av standarder, i första hand LIDO-standarden, som idag anses vara en av de mest använda metadatastandarder bland europeiska museer. LIDO presenterades detaljerat av Regine Stein från German Documentation Center for Art History.

Under workshopens andra tema, semantiska webben, diskuterades det hur sökmöjligheterna till den kulturarvsinformation som idag presenteras via olika söktjänster kan optimeras. Gordon McKenna från CollectionsTrust talade om det arbete med länkad öppen data som man bedriver inom Linked Heritage, och som på sikt kommer att göra det enklare att koppla digitala filer så man lättare får fram relevanta sökresultat vilket underlättar både användningen och återanvändningen av digitalt material. Marie-Véronique Leroi, från det franska Kulturministeriet, berättade om Linked Heritage projektets arbete med terminologier och flerspråkighet för kulturarvssektorn. Samarbetet med Wikipedia diskuterades och Jakob Hammarbäck gjorde en presentation av Wikimedia Sverige.

Alla presentationer från workshopen finns på följande länk.

Workshopen om Europas digitala kulturarv följdes av en mindre workshop kring virtuella utställningar, som anordnades av MICHAEL Culture Foundation working group on innovative services. Där presenterades exempel på virtuella utställningar och hur man arbetar med dessa inom kulturarvssektorn i Europa. Mer information finns på denna länk: workshop om virtuella utställningar.

 

Vi försöker sortera…

Postsorteringen, New York ca 1910-15. Fotograf: okänd. Library of Congress. No known copyright restrictions.

Vi på Digisam har regeringens uppdrag att i samverkan med minnessektorn arbeta med frågor kring digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet. Vi möter många som tycker att det är en bra idé, men får också många frågor om vad de där begreppen står för – egentligen.

Vi har sett att orden förstås på olika sätt inom arkiv, bibliotek och museer. Man använder samma ord för helt olika saker, eller olika ord när man menar samma sak. Ibland när man säger ”digitalisering” menar man alla slags IT-stödda processer, ibland får samma begrepp stå för något vi uppfattar som en mindre delprocess (scanning t ex). På det viset tar det tid att förstå varandra. Det kan bli svårt att lösa problem när man inte har en gemensam förståelse för vad de består i, och risken finns att man blir både oense och överens på helt fel grunder.
Därför prioriterar vi på Digisam en gemensam Begreppsmodellering för området ”Digitalt kulturarv”. Experterna i vår styrgrupp – Martin Bjersby (Riksarkivet), Göran Konstenius (KB), Lars Lundqvist (RAÄ) och Sven Rentzhog (Nordiska museet) – har hjälpt oss att ta fram en generell och övergripande konceptuell modell som ska förstås icke-kronologiskt och täcka in alla aspekter av ”digitalt kulturarv” så som det definieras i våra uppdrag.
Obs! Klicka för större bild.

Vi hoppas att den ska hjälpa oss att ensa begreppen och skapa en gemensam förståelse för vad som är äpplen och päron. Modellen kommer vidare att ligga till grund för fortsatt modelleringsarbete, där vi stegvis bryter ned delarna i allt mindre beståndsdelar och så småningom når fram till mer specifika och konkreta frågor om t ex olika bärare och materialtyper. När vi väl fått ordning på begreppen blir det lättare att utforma sektorsövergripande råd och stöd för vardaglig problemlösning inom området, något som efterfrågas på många håll, inte minst inom Kulturarvslyftet.

För att komma vidare i arbetet behöver vi just nu från er som jobbar i sektorn feedback på följande punkter:

1.      Finns det något som hör hit (till digitalt kulturarv) men som INTE täcks in av överrubrikerna/ huvudprocesserna: Styra, Producera, Använda, Bevara?
2.      Finns det något under Producera som INTE täcks in av underrubrikerna/delprocesserna: Bildfångst & Metadata?
3.      Finns det något under Använda som INTE täcks in av underrubrikerna/delprocesserna: Öppen data & Paketering?
4.      Finns det något ytterligare av vikt att tillägga, stryka, flytta, ändra?
Är mycket tacksam för just dina synpunkter på just dessa frågor! Kommentera gärna här nedan eller maila mig direkt men OBS senast den 14 maj. Räkna också med att vi kommer att återkomma med ytterligare frågor längre fram i modelleringsprocessen. Vi ser fram emot att ta del av dina bidrag till en robust gemensam förståelse av vad digitalt kulturarv handlar om. Egentligen.
Johanna Berg, Digisam
 

Workshop i Stockholm: “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web”

Automatrestaurang omkr år 1905, interiör, Stockholm
Spårvägsmuseets samlingar
                 Photograph by: unknown                       
Digisam – samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet organiserar tillsammans med EU-projektet Linked Heritage workshopen “European Cultural Heritage online. Aggregation and semantic web” den 23 maj 2012 på Riksarkivet i Stockholm.

Workshopen har två huvudteman, ”Cultural Heritage Aggregation in Europe” och ”Semantic web”.

I den första delen av workshopen kommer aggregeringen av data till sökportalen Europeana att behandlas, belyst genom exempel från olika europeiska projekt som t.ex. Linked Heritage projektet,APE-net projektet (Archives Portal Europe) samt K-samsök, webbservice och den nationella aggregatorn för musei- och kulturarvsinformation. Vi kommer att diskutera dagens vägar för att lämna data till Europeana, hur man använder sig av standarder och möjligheterna att utveckla aggregeringsprocessen.
Workshopens andra tema tar upp hur kulturarvsinformationen presenteras i söktjänster och på olika portaler idag och på vilket sätt sökmöjligheterna i informationen skulle kunna optimeras. Vi kommer också att diskuterar vilka möjligheter som användningen av öppen länkad data och den semantiska webben har för kulturarvssektorn och hur Wikipedia kan fungera som en aktör i detta sammanhang

Målgruppen för workshopen är dels Linked Heritage-konsortiet och dels alla som arbetar med digitaliseringsfrågorna på kulturarvsinstitutionerna i Sverige.

Workshopen kommer att hållas på engelska.

Ett program kommer att läggas ut inom kort.

Antalet platser är begränsat. Är du intresserad av att delta i workshopen? Skicka i så fall e-post till digisam@riksarkivet.se innan den 14 maj 2012.

Sanja Halling, Digisam