• Home
  • /Posts Tagged ' upphovsrätt '

Archives

Små men betydelsefulla tillägg i upphovsrättslagen

Small things, Big things

CC-BY Sherman Geronimo-Tan

Halvårsskiftet brukar innebära en del förändringar i lagstiftningen. Det gäller i år även upphovsrättslagen. För några små tillägg och förändringar i den lagen har nämligen riksdagen klubbat igenom under våren. Vissa på kulturarvsområdet kommer att ha god nytta av dem.

Sedan tidigare får statliga och kommunala arkiv och olika typer av bibliotek som drivs av det allmänna kopiera sitt upphovsrättsligt skyddade material för bevarande, kompletterings- eller forskningsändamål. Kopieringen får ske oavsett om det skyddade materialet har offentliggjorts tidigare eller inte. Den här kopieringsmöjligheten gäller både i digital och analog form, men omfattar däremot inte datorprogram. Inskränkningen innehåller även rätt att på vissa sätt få sprida de framställda exemplaren.

Tillägget från den 1 juli riktar sig till alla övriga arkiv och bibliotek. Det innebär att även dessa från det datumet får framställa kopior av sitt skyddade material, men bara om det sker i bevarandesyfte. Någon rätt att sprida kopiorna får de däremot inte. Den här utvidgningen av kretsen arkiv och bibliotek gäller även för vilka som efter halvårsskiftet kan få ingå avtalslicensbaserade avtal, dvs. när det handlar om massanvändning av upphovsrättsligt skyddade verk och bilder. Ett exempel på ett sådant avtal är Digisams rekommenderade bildavtal.

Ytterligare en ändring i upphovsrättslagen gäller de bibliotek och organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För den här typen av institutioner och organisationer finns möjlighet att få framställa, sprida och överföra exemplar av offentliggjorda litterära, musikaliska och bildkonstverk, så länge det sker på sätt som behövs för att funktionsnedsatta personer ska kunna ta del av verken och det inte sker genom ljudupptagningar. Berörda upphovspersoner och rättighetshavare har dock rätt till ersättning. Den här paragrafen är inte ny i sig, men tidigare gällde den bara de bibliotek och organisationer som regeringen beslutat om.

/Catharina Ekdahl

 

Rättighetsmärkning av kulturarvet på nytt sätt

 b2ap3_thumbnail_RightsStatements.org.jpg

Nu finns ett nytt sätt att rättighetsmärka kulturarvsmaterial. Märkningssystemet är särskilt designat för kulturarvsinstitutioner och har sin utgångspunkt i de rättighetsfrågor som präglar kulturarvsområdet. Projektet drivs under namnet RightsStatements.org och handlar om sammanlagt 12 olika typer av märkningar. Syftet med märkningarna är att upplysa besökare och användare om vilken upphovsrättslig status det digitalt tillgängliggjorda kulturarvsmaterialet har och i så fall hur eller om vidareanvändning får ske. Bakom projektet står bl.a. Europeana och DPLA.

De 12 rättighetsmärkningar som har tagits fram i RightsStatements.org är indelade i tre huvudgrupper; 1) material med upphovsrättsligt skydd, 2) material som inte är upphovsrättsskyddat och 3) material där den upphovsrättsliga statusen är oklar. Märkningarna är i likhet med Creative Commons-licenserna maskinläsbara och kan användas över hela världen. Tanken är att märkningen sker av den kulturarvsinstitution som digitaliserar materialet, eftersom det är den som oftast känner till materialets upphovsrättsliga status och om det finns begränsningar i användningsrätten.

Vilka är då de 12 rättighetsmärkningarna? För kulturarvsmaterial som är upphovsrättsligt skyddat sker märkning med ”In copyright”, ”EU Orphan work”, ”Educational use permitted”, ”Non-commercial use permitted” eller ”Unknown rightsholder”. Kulturarvsmaterial som inte längre är skyddat av upphovsrätt eller vid tillfällen när upphovspersonen har avsagt sig delar av sin upphovsrätt märks med ”Contractual restrictions”, ”Non-commercial use only”, ”Other legal restrictions” eller ”In the United States”. I de fall den upphovsrättsliga statusen är oklar används märkningarna ”Copyright not evaluted”, ”Copyright undetermined” eller ”No known copyright”.

Läs mer om vad samtliga märkningar från RightsStatements.org betyder här.

Europeanas professionella nätverk har tidigare tagit fram egna rättighetsmärkningar med utgångspunkt i CC-licenserna. Licenserna har kompletterats med olika typer av märkningar. Europeanas Rights Statements håller nu på att anpassas till det märkningssystem som har lanserats av RightsStatements.org. Läs blogginlägget om märkningssystemet som publicerats på Europeana Pro. Europeanas faktablad om de nya rättighetsmärkningarna hittar du här.

Catharina Ekdahl

 

Panoramafrihetens vara eller icke vara – var med och påverka!

arkitektur

Architecture Maria Eklind CC BY-SA

De senaste veckorna har präglats av en livlig debatt om fotografering och publicering av offentliga konstverk. Orsaken är det prejudicerande beslutet från Högsta domstolen den 4 april i tvisten mellan Wikimedia Sverige och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt (tidigare BUS). Vårt blogginlägg om HDs beslut och konsekvenserna av det hittar du här.

Ungefär samtidigt som debatten om offentliga konstverk nu har förts i Sverige, har EU-kommissionen öppnat ett nytt offentligt samråd. Den här gången vill de bland annat få in synpunkter på den s.k. panoramafriheten. Panoramafriheten handlar om just möjligheten att få fotografera upphovsrättsligt skyddade offentliga konstverk och byggnader, utan att det innebär intrång i de berörda konstnärernas och arkitekternas rättigheter. I Sverige har vi genom HDs beslut fått veta att fotografering, eller ”avbildning” av offentliga konstverk får ske enligt den bestämmelse som finns, men att den inte omfattar när bilderna sedan görs tillgängliga i en öppen databas som Wikimedia Sveriges webbsida offentligkonst.se. Bildupphovsrätt har därefter meddelat att privatpersoner i vart fall inte ska behöver oroa sig för att publicera den typen av bilder i sociala medier, se här.

Under sommaren 2015 uppmärksammades panoramafriheten i samband med att ett förslag om begränsning av den dök upp i EU-parlamentet. Begränsningen handlade om att möjligheten att avbilda skyddade byggnader och offentliga konstverk endast skulle gälla för icke-kommersiella sammanhang. Förslaget röstades ner i parlamentet. Även ett tilläggsförslag om att alla EU-länder skulle få panoramafrihet inskriven i lagstiftningen röstades ner. I ett flertal andra EU-länder är nämligen panoramafriheten mycket mer begränsad än i Sverige. I Danmark och Norge får avbildning av offentliga konstverk inte ske, om konstverket i sig är huvudmotivet i bilden. I Frankrike, Italien, Grekland och ett par länder till har man gått ett steg längre. Där är det förbjudet att avbilda skyddade byggnader och offentliga konstverk utan tillstånd från berörda upphovspersoner.

I EU-kommissionens aktuella offentliga samråd ställs sammanlagt sju frågor om panoramafriheten. EU-kommissionen vill få reda på hur situationen ser ut i dagsläget, om en generell panoramafrihet ska gälla för alla EU-medlemsländer och i så fall på vilket sätt. EU-kommissionens enkät ger ännu en gång möjlighet för bl.a. organisationer, myndigheter, institutioner och enskilda personer att tycka till om den nuvarande och framtida lagstiftningen på upphovsrättens område. Ta chansen att låta EU-kommissionen få ta del av just dina synpunkter! Det finns gott om tid. Sista dag för att besvara enkäten är den 15 juni.

Catharina Ekdahl

 

Vilka konsekvenser får Högsta domstolens tolkning av upphovsrättslagen?

bild
Golden Lady Justice Foto: Emmanuel Huybrechts CC-BY

Få har vid det här laget missat gårdagens beslut från Högsta domstolen om Wikimedia Sveriges öppna databas offentligkonst.se. HD konstaterar att webbsidan innebär en otillåten överföring till allmänheten av bilder på skyddade offentliga konstverk, eftersom det inte anses rymmas inom den inskränkning som finns i upphovsrättslagen. HD menar att den här typen av användning av konstverken typiskt sett inte kan anses ha ett obetydligt kommersiellt värde för databasägaren eller den som gör databasen tillgänglig för allmänheten, även om de inte har något kommersiellt syfte. HD anser att ett kommersiellt värde ska förbehållas upphovspersonerna och att de har rätt till ersättning för sådan exploatering. HD bedömer även att den användning som Wikimedias öppna databas ger möjlighet till innebär en betydligt större inskränkning i upphovspersonernas ensamrätt än vad lagstiftaren hade tänkt sig.

HDs beslut är i själva verket svar på de två frågor som tingsrätten hänsköt till HD för bedömning i det pågående målet mellan Wikimedia och BUS (numera Bildupphovsrätt i Sverige). HD har alltså tolkat den aktuella inskränkningen i 24 § 1 punkten i upphovsrättslagen, men är tämligen noga med att ange att tolkningen har skett specifikt utifrån det som är aktuellt i målet, dvs. Wikimedias databas offentligkonst.se. HD skriver i sitt beslut ”Rätten att med ny teknik exploatera verk på detta sätt ligger därför med lagens nuvarande utformning kvar hos upphovsmännen.”. HD antyder med andra ord att upphovsrättslagen är utformad på ett sådant sätt att det som Wikimedia gör inte ryms inom den bestämmelse om avbildning av offentlig konst som finns där. Ett konstaterande som lätt leder tankarna till det glapp som finns mellan upphovsrättslagen och de digitala vanor som gäller för de flesta. Med HDs tolkning som utgångspunkt har tingsrätten fått svar på sina två principiella frågor och kommer nu att kunna avgöra målet mellan Wikimedia och Bildupphovsrätt i Sverige.

Vilka konsekvenser kan HDs tolkning i övrigt få? HD har konstaterat att en öppen tillgänglig databas av det slag som Wikimedias är alltför ingripande i de berörda upphovspersonernas ensamrätt. Vad HD dock inte nämner är var gränsen går för vad som kan anses vara en databas med ”icke obetydligt kommersiellt värde”, när en databas anses ”öppen”, när den anses inkräkta på upphovspersonernas legitima intressen eller när det blir fråga om en betydligt större inskränkning i upphovspersonernas ensamrätt än vad som var lagstiftarens avsikt. Även om tingsrättens två frågor var principiella (se sidan 3 i HDs beslut) svarar HD på dem med Wikimedias databas som utgångspunkt. Det finns därför viss anledning att begränsa HDs tolkning till just den typen av databaser. För HDs tolkning utesluter egentligen inte att annan form av digital publicering av bilder på skyddade offentliga konstverk på allmän plats skulle kunna ske med hänvisning till 24 § punkt 1 i upphovsrättslagen.

För Digisams medverkande kulturarvsmyndigheter och institutioner finns sedan förra hösten möjlighet att teckna avtal med Bildupphovsrätt i Sverige enligt den rekommendation som förhandlades fram under 2015. Avbildningar av skyddade konstverk av det slag som det aktuella målet handlar om omfattas av det avtalet. Syftet med avtalet är institutionen ska kunna göra sin bilddatabas tillgänglig för allmänheten på webbplats som institutionen har bestämmanderätt över och att publicera upp till 120 enstaka bilder ur databasen för att visa exempel på vad som finns i den. Läs mer om bildavtalet här.

Catharina Ekdahl

 

Glöm inte att svara på EU-kommissionens frågor om upphovsrätten

bild på ballonger
Foto: William Murphy CC BY-SA

Den 5 februari 2016 publicerade vi ett blogginlägg om EU-kommissionens plan för upphovsrätten som kom i mitten av december förra året. Som nämns i blogginlägget pågår just nu ett offentligt samråd om hur efterlevnaden av det upphovsrättsliga regelverket ser ut i Europa. Utgångspunkten är det s.k. IPRED-direktivet från 2004 och bakom det offentliga samrådet står förstås EU-kommissionen.

Om betydelsen av att just kulturarvsinstitutioner säger vad de tycker i det offentliga samrådet hittar vi i en artikel från Paul Keller, ansvarig för intresseorganisationen Communia. Communias fokus är att verka för ett tillgängligt kulturarv och kunskapsflöde. Paul Keller tipsar i sin artikel om ett verktyg för kulturarvsinstitutionerna att besvara EU-kommissionens enkät. Läs mer om det här.

Sista datum för att besvara EU-kommissionens enkät är den 15 april 2016.

Catharina Ekdahl

 

Många frågor om upphovsrätt på ABM-seminarium i Gävle

Gävle visade sig från sin allra finaste höstsida när Digisams medarbetare Johanna Berg och Catharina Ekdahl deltog på en temadag om upphovsrätt den 12 oktober. Temadagen arrangerades av ABM-nätverket i Gävle. Åhörare från Länsmuseet Gävleborg, Sveriges Fängelsemuseum, Arkiv GävleborgGävle stadsarkiv, Gävle stadsbibliotek, biblioteket på Högskolan i Gävle och Sveriges Järnvägsmuseum/Järnvägsmusei Vänner fyllde Furusalen på Gävle Konstcentrum Silvanum.

gavle

Johanna Berg beskriver kulturarvsinstitutionernas verklighet

Dagen inleddes med Catharinas genomgång av upphovsrättslagen med särskilt fokus på bilder. Därefter berättade Johanna om vilka upphovsrättsliga problem kulturarvsinstitutionerna möter i dagens digitala miljöer och hur fria licenser fungerar. Innan lunch fick åhörarna även en dragning om personuppgiftslagen, mönsterskydd och Digisams juridiska vägledning och vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv.

Utifrån ett antal praktiska frågeställningar ägnades eftermiddagens workshop åt institutionernas erfarenhet av upphovsrätt och hantering av personuppgifter. Frågorna hade institutionerna sammanställt i förväg och de kompletterades av flera på plats.

Catharina Ekdahl

 

Hur går det med registreringen av herrelösa verk på PRV?

PRV
PRV på Valhallavägen i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard. CC BY-SA.

I början av hösten publicerade vi en gästblogg skriven av Cathrin Pettersson på Svenska Filminsitutet. Detta efter hennes besök på OHIM i Alicante i juli och utbildning om deras databas för herrelösa verk.

Bestämmelserna om herrelösa verk hittar man i upphovsrättslagen. Sedan den 29 oktober 2014 finns det en särskild inskränkning i upphovspersonens ensamrätt som gäller för herrelösa skrifter, film och ljudupptagningar. Läs mer om bestämmelserna här.

Den 16 september i år följde Patent- och Registreringsverket (PRV) upp sommarens utbildning med ett nytt möte med inbjudna kulturarvsinstitutioner. Ett inledande möte om herrelösa verk arrangerade PRV redan i december förra året. På detta andra möte med PRV diskuterades hur informationen om herrelösa verk bör se ut på PRVs hemsida. Även frågan om vilka krav som ställs på det som i lagen kallas för ”omsorgsfull efterforskning” togs upp och stämdes av med de möjligheter som kulturarvsinstitutionerna har att uppfylla dessa. Det konstaterades att någon registrering av svenska herrelösa verk ännu inte skett. Det förklarades främst med att registreringsförfarandet först nu fungerar tillfredsställande. För att kulturarvsinstitutionerna ska komma igång med registreringen kommer PRV att anordna en utbildningsdag i början av 2016.

En ytterligare fråga som diskuterades på mötet var hur avtalslicensmodellen och inskränkningen om herrelösa verk fungerar i praktiken. Av PRV fick vi veta att den brittiska patent- och upphovsrättsmyndigheten IPO erbjuder sina kulturarvsinstitutioner en sjuårig avtalslicensliknande licensering. I den licensen står IPO för ansvaret inför de upphovspersoner eller rättighetshavare till registrerade herrelösa verk som eventuellt ger sig till känna. Någon motsvarande tjänst kommer svenska PRV inte att kunna erbjuda. I sammanhanget nämndes att det däremot kan finnas behov från kulturarvsinstitutionerna att kunna lagra dokumentationen av en efterforskning hos PRV.

Catharina Ekdahl

 

Digisam var på Nordiske Museumsmøtet i Hamar den 11 september

Domkirkeodden

Domkirkeodden i Hamar. Källa: Norges Museumsforbund.

Den 11 september deltog Digisam på Nordiske Museumsmøtet i Hamar, Norge. Huvudtemat för konferensen var ”Frihet/Freedom”. Den parallellsession som Digisam fick i uppdrag att inleda på förmiddagen bar rubriken ”Begrenset frihet? Åndsverkslov og digitalt tilgengelig kulturarv”. Inledningen bestod av en genomgång av den konflikt som ofta upplevs mellan kulturarvinstitutionernas uppdrag att bereda allmänheten tillgång till sina samlingar och arkiv och upphovsrättens utformning.

Efterföljande talare var Ida Otterstad, jurist på norska bildupphovsrättsorganisationen BONO. Hon pekade på att lösningen för museerna att enkelt få använda bilder digitalt ligger i en generell avtalslicens som kan erbjudas enligt den norska lagstiftningen. I Sverige finns motsvarande lagstiftning och den ligger redan till grund för de bildavtalsförhandlingar som pågår mellan Digisam och Bildupphovsrätt i Sverige.

Upphovsrättssessionen i Hamar avslutades med korta inlägg från företrädare från tre olika norska museer, Nasjonalmuseet for kunst, Norsk Folkmuseum och Rockheim. De redogjorde alla för upphovsrättens begränsande effekt för deras verksamheter. Moderator för sessionen var Gaute Øvereng från Ivar Aasen-tunet. Ivar Aasen-tunet är för övrigt basen för Nynorsk kultursentrum som utsågs till Årets museum under konferensen.

Catharina Ekdahl

 

Bidra till Europeanas undersökning om kostnader för upphovsrättigheter

 Eurocent
Eurocent. Foto: Willi Heildelbach. CC BY-ND

Europeana behöver få information om vilka kostnader som kulturarvsinstitutioner har för att få använda olika typer av upphovsrättsligt skyddat material. Tanken är att Europeana sedan ska sammanställa informationen för att kunna presentera för berörda lagstiftare och andra parter inom EU. Sammanställningen hoppas Europeana bland annat kommer att visa att det behövs en övergripande reform av upphovsrättslagstiftningen.

Vill du bidra med information om vilka kostnader för upphovsrättigheter som din kulturarvsinstitution har? Gå då in på denna webbenkät: https://www.surveymonkey.com/r/costofrightsclearance.

OBS! Svarstiden för enkäten har förlängts till den 18 september.
 
Catharina Ekdahl

 

Digisam tycker till om kollektiv förvaltning på upphovsrättsområdet

b2ap3_thumbnail_bee.png
Beez-ness av Fitz Crittle. CC BY-NC

I början av 2014 kom EU-direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. En månad senare påbörjade den svenska utredningen sitt arbete. Nu i maj la utredningen fram sitt förslag om hur den kollektiva rättighetsförvaltningen på upphovsrättens område ska bedrivas framöver.

Utredningen föreslår att det ska införas en lag som reglerar olika typer av kollektiva rättighetsförvaltare, vilka krav deras verksamheter ska uppfylla och hur förhållandet mellan förvaltningsorganisationerna och olika användare av skyddade verk och prestationer ska se ut. Det finns även ett förslag om att Patent- och registeringsverket ska utöva viss tillsyn över förvaltningsorganisationernas verksamhet så att lagen följs. Se förslaget i sin helhet här.

Digisam har i dagarna lämnat in sitt svar på betänkandet. Vi är positiva till utredningens förslag och tror att lagförslaget kan innebära en effektivare och mer digitalt anpassad rättighetsförvaltning. Vi anser även att lagförslaget kan leda till en större respekt för kollektiv rättighetsförvaltning och bättre avtalsmarknad på upphovsrättsområdet. Digisam tycker däremot att den tillsyn som föreslås även ska omfatta bestämmelserna om förhållandet mellan rättighetsförvaltarna och användarna. Digisam har också pekat på svårigheterna för kulturarvsinstitutioner att detaljerat rapportera vilka skyddade verk man använder när det är fråga om storskaligt nyttjande.

Läs Digisams remissvar här.

Sista dag för att yttra sig över betänkandet är den 12 augusti.

Catharina Ekdahl