• Home
  • /Posts Tagged ' samlingar '

Archives

Projekt för att tillgängliggöra historiska inspelningar

b2ap3_thumbnail_inspelning.jpg

Bilden dokumenterar en av de många intervjuer som på 1960-talet gjordes med utvandrade svenskar i Chicago (arkivuppteckning ULMA Sv-Am 1962:1:77)

Vi på Digisam är glada att få vara en del av projektet ”TillTal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal”. Tillsammans med ISOF och KTH ska vi undersöka nya metoder och verktyg för att orientera i och bearbeta större mängder historiska talinspelningar.

Texten nedan har tidigare publicerats på www.sprakochfolkminnen.se

 —

I institutets samlingar finns tiotusentals timmar inspelat tal. Projektet TillTal har nu fått anslag på 9,7 miljoner för att utreda hur man med talteknologins hjälp kan göra den stora arkivskatten mer tillgänglig för forskning.

9,7 miljoner i anslag

Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att ge 9,7 miljoner kronor i anslag till projektet ”TillTal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal” som är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, Kungliga Tekniska högskolan och Digisam. Tanken är att utgå från det stora talmaterial som finns i institutets arkiv och undersöka hur taltaknologiska metoder kan göra inspelningarna mer tillgängliga för forskare. Projektet startar 2017 och pågår till och med 2020.

Tiotusentals timmar tal

Den stora arkivskatten med ljudande material innehåller mängder av godbitar för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning men är ändå dåligt utnyttjad.

”Det är svårt att forska i eftersom det inte går att söka i materialet. Är man intresserad av ett ord eller fenomen är det hopplöst att leta igenom. Bara i våra samlingar finns ungefär 13 000 timmar talinspelningar som är digitaliserade och att lyssna igenom alltihop en enda gång, åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan skulle ta mer än sex år”, berättar projektledaren Rickard Domeij.

Syftet med projektet TillTal är att hitta metoder och verktyg för att kunna hantera och bearbeta stora mängder historiska talinspelningar.

Utmaning med historiskt material

Nyckeln till att kunna hantera och analysera stora mängder talinspelningar finns i talteknologin. Det är ett område som fått stort genomslag på senare år, taligenkänning finns till exempel i de flesta moderna mobiltelefoner. Även inom forskningen har talteknologin utvecklats som metod.

”De talteknologiska metoder som finns bygger på analyser och statistik om hur talet ser ut idag. I projektet vill vi undersöka hur man skulle kunna använda talteknologi för att forska i historiskt material. Med ett sådant forskningsverktyg skulle man kunna ta fram mycket spännande material ur väldigt stora mängder data”, säger Rickard Domeij.

Utmaningarna med det historiska talmaterialet är att både inspelningskvaliteten och dialekter, ord och uttryck skiljer sig från de moderna inspelningar som ligger till grund för dagens talteknologiska metoder. Viktigt med samarbete

En viktig del i projektet är att språkteknologer och forskare arbetar tillsammans. Från institutet deltar förutom språkteknologer även forskare i dialekter och i folkminnen. ”Det användarcentrerade arbetet är viktigt och därför ska språkteknologerna och forskarna tillsammans undersöka behoven och utveckla metoder som passar”, säger Rickard Domeij.

Linn Kierkegaard, Institutet för språk och folkminnen

Länkar

Mer om Språkteknologi

Riksbankens jubileumsfond: Forskning på samlingar i arkiv, bibliotek och museer får 38 miljoner kronor

Riksbankens jubileumsfond: TillTal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal

 

Kulturarv genom tid och framför allt rum

b2ap3_thumbnail_rom_map.jpg

Inzoomad bild från Digital atlas of the Roman Empire.

Idag utvecklas allt fler applikationer som ger oss information om kulturarvsinstitutionernas samlingar genom kartvisning. Geokodad kulturarvsinformation ger oss möjligheter att utforska information genom tid och rum. Följ med på resan!

Applikationer och projekt – Aktuella exempel

  • Karttjänsten och forskningsportalen Digital Atlas of the Roman Empire, utvecklad vid Lunds Universitet, bygger på länkade öppna data. Den är kopplad till det internationella projektet Pelagios och samarbetet Pelagios Commons.
  • Regnum Francorum Online visar tidigmedeltida digitaliserat källmaterial.
  • Projektet ARIADNE sammanför distribuerade arkeologiska uppgifter i en datainfrastruktur för forskning. Projektet har tagit fram en kartapplikation som gör det möjligt att söka i deras portal.
  • Nordiska museets Tidskikaren visar förändringarna i landskapet kring Julita gård under fyra sekel.
  • På Riksantikvarieämbetets söktjänst Aktuell Arkeologi kan man få överblick över var i landet arkeologiska utgrävningar pågår.
  • Platsr kan man utforska och skapa berättelser om olika platser och samlingar.
  • Inom TORA-projektet samarbetar Riksarkivet med Institutet för språk och folkminnen, SLU, Stockholms universitet och Uppsala universitet med att koordinera olika rumsligt relaterade databaser genom ett koordinatregister som bygger på historiska bebyggelseenheter.
  • Inom LoCloud-projektet LoCloud-projektet finns både Geolocation Enrichment Tools och Historical Placenames Service.
  • Sammanlänkning av maskinläsbar data med fokus på “geospatial properties of the linked entities” sker i verktyget FAGI-gis.
  • Projektet Digitising the Patterns of Power använder kartvisning för att utforska utveckling av makt under medeltiden i en geografisk kontext. Kartvisningen kommer att bygga på databastjänsten OpenAtlas med öppen källkod, samt CIDOC-CRM-modellen.
  • Projektet ARCHES har utvecklat en plattform för hantering av kulturarvsinformation – geodata-anpassad och med öppen källkod. Exempel på implementeringar av plattformen visas här.
  • GeoKnow-projektet Making the web an exploratory place for geospatial data utforskar geodata utifrån länkad data-perspektiv och har tagit fram en rad olika tjänster.
  • Kultur- og naturreise är ett norsk projekt där Kartverket, Kulturrådet, Riksantikvaren och Riksarkivet i Norge samarbetar för att öka tillgången till och användning av offentlig information och lokal kunskap om kultur och natur. Projektet har utvecklat en kartapplikation där man visar olika tematiska exempel.

Hur går man då tillväga när man ska publicera kulturarvsinformation från samlingar i en kartapplikation?

Europeiska samarbeten och eCultureMap

Under senare år har Digisam deltagit i projekten Linked Heritage och Athena Plus. Båda projekten har tittat på hur kulturarvsinstitutionernas material kan presenteras på ett användarvänligt sätt med hjälp av geografisk information.

karta

eCultureMap

Inom Athena Plus utvecklades en GIS-kartapplikation, eCultureMap som kan användas som ett alternativt användargränssnitt för sökportaler och som möjliggör sökningar baserade på geografiska platser eller GPS-positionering. På Digisam.se har vi lagt in kartan här.

Riktlinjer för användning av eCultureMap kan du ta del av här. För att läsa mer om hur du kan göra rent praktiskt för att använda dig av tjänsten, lägga till material eller återanvända plattformen/källkoden, klicka här.

I Linked Heritage-projektet har man tidigare tagit fram publikationen Geocoded Digital Cultural Content. Där beskrivs det hur proveniens, nuvarande placering och relaterade händelser kan knytas samman med hjälp av geografisk information. Projektets arbete grundas i Athena-projektets tidigare riktlinjer Guidelines for Geographic Information.

Geodata på webben – rekommendationer

Utvecklingen går framåt – i och med ökad tillgång till olika tekniska tjänster och verktyg hoppas vi att samarbeten kring kulturarvsinformation genom interaktiva kartor kommer att öka!

Sanja Halling

 

Checklista för samlingssystem färdig

 b2ap3_thumbnail_5616197052_74471a4674_z.jpg

Coloured Stones (Minerals). Foto: Michael Coghlan. CC BY-SA.

Vi har tidigare publicerat ett utkast till en checklista för samlingssystem. Checklistan har nu redigerats klart i samverkan med ett antal experter och är tänkt att fungera som ett stöd för kulturarvsinstitutionerna i valet av samlingssystem.

Stort tack till alla er som har skickat oss synpunkter och kommentarer! Listan finns publicerad här.

Sanja Halling

 

Utkast till checklista för samlingssystem

A place for everything

A Place for Everything. Orin Zebest. CC BY.

Att välja ett samlingssystem innebär ofta många ställningstaganden. Nya funktionella och tekniska krav ställs idag på systemen, bland annat stöd för öppna standarder, vedertagna metadatastandarder och maskinläsbara format.

På Digisam har vi nu tagit fram ett utkast till en checklista för samlingssystem som är tänkt som ett stöd för institutionerna i valet av samlingssystem. Det finns ofta specifika behov vid olika institutioner vad gäller informationshantering och verksamhetens processer. Denna checklista tar i första hand upp de saker som är inriktade mot det gemensamma och främjar interoperabilitet och harmonisering av informationen som finns i de olika systemen.

Vi är mycket tacksamma för dina kommentarer och synpunkter på checklistan, antingen direkt som bloggkommentarer eller per mail till sanja.halling@riksarkivet.se (obs! senast den 3 september). Dokumentet kommer därefter att redigeras och publiceras på vår webbsida. Ladda ned checklistan här.

Sanja Halling

 

Vilket samlingssystem ska jag välja?

b2ap3_thumbnail_cans.jpg
Foto: Matthew Kraus CC-BY-NC

Collections Trust har tagit fram ett stöd för dig som funderar över vilket samlingssystem (Collections Management System – CMS) du ska välja utifrån befintliga behov.

Stödet innehåller över 40 kriterier av slaget:
•    Är systemet lokalt baserat eller webbaserat?
•    Vilken hårdvara behövs?
•    Vad kostar systemet att använda?
•    Finns det teknisk support för systemet?
•    Vilka organisationer finns som referenser?
•    Vilka olika standarder och format stödjer systemet?
•    …Med mera!

Det finns möjlighet att titta på ett system i taget eller jämföra flera system. De system som är kompatibla med standarden SPECTRUM är markerade med bokstäverna ”SC”. Man kan också se om systemet erbjuder stöd för alla processer i SPECTRUM eller endast en del av dem. (SPECTRUM-manualen översätts för övrigt just nu till svenska förhållanden genom ett samarbete inlett av Riksantikvarieämbetet och Digisam – läs mer om arbetet här.)

Stödet baseras på de uppdaterade resultaten från Collections Trusts CMS-enkät (2014-2015).

Moa Ranung