• Home
  • /Posts Tagged ' Pilotprojekt '

Archives

Koppla ihop kulturarvet

 

3939591508_49c58b6522_o

Foto: Chains and life. Henrique Pinto. CC0.

Hur kan man åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, bibliotek- eller museisektorn? Vilka är de gemensamma nämnarna? Och går det att länka ihop informationen så att en slutanvändare, som söker efter en viss slags information, enklare kan komma åt den och hitta relevant information på samma tema över domängränserna? Det är exempel på frågor som ställs i Digisams pilotprojekt om aggregering och länkad data, som nu är i full gång. Pilotprojektet beslutades av Digisams styrgrupp redan innan årsskiftet, då Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, och vi ser fram emot resultaten. Marie Gustafsson Friberger, PhD i datavetenskap, håller som konsult i projektet.

I veckan hade vi en första workshop med representanter från ABMK-sektorn för att kartlägga modeller och vokabulär som finns idag, och vad dessa faktiskt beskriver. Som förväntat finns det en bred flora modeller. Vi diskuterade också möjligheten att använda modellen CIDOC CRM RDF som gemensam ontologi för kulturarvsinformation, eftersom den skapar förutsättningar för semantiska länkar. Genom CIDOC-CRM, som också är en ISO-standard, strukturas information utifrån händelser och relationer. Till exempel kan en konferens som har gått av stapeln ses som en händelse. Likaså kan skapandet av ett specifikt dokument under konferensen ses som en händelse. Och kopplat till dessa händelser kan man skapa relationer mellan händelserna och annan information, till exempel att en viss person ’deltog under’ konferensen eller att konferensen ’skedde på’ en specifik plats. På så sätt kan en större helhet skapas. För dig som vill fördjupa dig finns en handledning på engelska till standarden här.

img_0022

Några av de modeller som används idag. Foto: Moa Ranung, CC0.

Ett axplock av diskussionerna handlade om att en analys av användarnas behov och användning av informationen bör komma före eventuella försök att låta modellen styra arbetet framåt i olika domäner (arkiv, bibliotek, museer etc.). Samtidigt ses idén om att kunna aggregera allt i ett och samma format som väldigt intressant, liksom att hitta gemensamma nämnare och kanske besluta om gemensamma förhållningsregler vid strukturering av information för hela ABMK-området. Diskussionerna handlade också i hög grad om hur man idag väljer att strukturera information inom olika domäner. Till exempel kan viss arkivinformation vara svår att koppla till en specifik händelse rent praktiskt. Vikten av infrastruktur togs upp, eftersom sådan är grundläggande för framtida länkningar, liksom frågan om information som inte är tillräckligt gammal och därför hamnar under personuppgiftslagen och sekretesslagen.

I nästa steg kommer tester av öppna verktyg för strukturering av information att göras, och i steg tre diskuterar vi för- och nackdelar med en gemensam API eller SPARQL-endpoint för sökning av distribuerade länkbara data. Projektet kommer att pågå fram till slutet av året, då en slutrapport ska vara färdig.

Moa Ranung

 

Lagring för långsiktig användbarhet

 

Sedan våren 2015 har vi på Digisam drivit ett pilotprojekt om lagring för långsiktig användbarhet. Projektet har varit en del i arbetet med att ta fram modell för en skalbar och flexibel infrastruktur i samverkan med Sunet.

Pilotprojektet har nu avslutats och resulterat i ett förslag till övergripande modell för lagring med långsiktig användbarhet, inklusive bevarande av digital kulturarvsinformation. I projektet undersöktes möjligheterna till gemensam lagring och möjliga fördelar med detta. Testerna och utvärderingen av Sunets lagringstjänst har utförts tillsammans med sju kulturarvsinstitutioner/-myndigheter utifrån respektive organisations situation vad gäller digital lagring och framtida behov av digitalt bevarande. Jämförelser har gjorts mellan lagringskostnaderna för respektive organisation idag och de kostnader som Sunets gemensamma molntjänst för lagring, så som den ser ut idag, innebär. En översiktlig juridisk analys av de integritetsskyddsrättsliga och upphovsrättsliga aspekterna har också gjorts.

xkcd.com/1683, licens: CC-BY-NC 2.5.

xkcd.com/1683, licens: CC-BY-NC 2.5.

Kulturarvsinstitutioner/-myndigheter som ingick i pilotprojektet var följande:

  • Riksarkivet
  • Kungliga Biblioteket
  • Riksantikvarieämbetet
  • Statens museer för världskultur
  • Nordiska museet
  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Institutet för språk och folkminnen

Pilotprojektets resultat visar på att det finns en stor potential i att samverka kring infrastrukturella tjänster. Vår bedömning är att detta är inledningen på ett konkret samarbete kring en mer effektiv infrastruktur för gemensam lagring och gemensamma tjänster som kan skapa högre användbarhet av digital kulturarvsinformation, både idag och i framtiden.

Projektrapporten kommer i dagarna att överlämnas till Digisams beredningsgrupp inför beslut av styrgruppen.

Vi vill passa på att tacka alla som har varit involverade i projektet på olika sätt och alla andra som har bidragit på olika sätt med synpunkter och kommentarer.

Jag vill också passa på att tacka för mig då jag efter årsskiftet börjar på en ny tjänst.

Sanja Halling, utredare på Digisam och projektledare