• Home
  • /Posts Tagged ' omvärldsbevakning '

Archives

#hack4no

I helgen som var skedde årets #hack4no (Hack4Norway)  på Campus Ringerike i Hønefoss. Hacket samlade över 500 deltagare, och 200 av dem som deltog var barn som deltog i ett junior-hackathon. Arrangörer av hacket var Kartverket och Difi, i brett samarbete med flera andra organisationer.

Deltagarna under #hack4no skapade utifrån tre olika teman: geodata, transport och kultur. Totalt var det 32 lag som deltog i vuxen-hackathonhet, och här  kan du se (i alla fall nästan) alla projekten. Vinnare i kulturspåret blev Skjult  (som betyder ”dolda” på svenska). Laget tog fram en lösning som samlar olika väsen och historier, från folktro, i en digital karta. Målgruppen är främst barnfamiljer och turister som vill lära mer om de väsen och historier som är knutna till de platser de besöker. Laget kommer nu att utveckla sin lösning med stöd av innovationsexperter för att pitcha den under start-up eventet Slush . Samma gäller vinnarna av Hack4Heritage  som tog fram lösningen myMuseum , samt vinnare från #hack4fi  och #hack4dk.

skjult

Vinnarna Skjult CC BY

Andra vinnare från #hack4no är Savemyreindeer , en lösning som meddelar om det finns renar på järnvägen, Farligt godt  som samlar recept för svartlistade arter så att fler kan hjälpa till att äta upp dem, och Askeladden  som är en Chatbot i Facebook som skickar dig omedelbara svar på frågor du har om din resa. Priset för ’beste digitale fortelling’, där jag själv satt med i juryn, gick till Påvei  som gör bilturen till mindre av en transportsträcka genom att spela upp intressanta anekdoter om den omgivning du passerar igenom.

Nu ser vi fram emot Slush och fortsatta diskussioner om hur det nordiska samarbete Digisam ingår i, och som resulterat i hackathon som ökat användningen av öppet digitalt kulturarv, kan fortsätta ge ringar på vattnet.

Moa Ranung

 

Kulturarv genom tid och framför allt rum

b2ap3_thumbnail_rom_map.jpg

Inzoomad bild från Digital atlas of the Roman Empire.

Idag utvecklas allt fler applikationer som ger oss information om kulturarvsinstitutionernas samlingar genom kartvisning. Geokodad kulturarvsinformation ger oss möjligheter att utforska information genom tid och rum. Följ med på resan!

Applikationer och projekt – Aktuella exempel

  • Karttjänsten och forskningsportalen Digital Atlas of the Roman Empire, utvecklad vid Lunds Universitet, bygger på länkade öppna data. Den är kopplad till det internationella projektet Pelagios och samarbetet Pelagios Commons.
  • Regnum Francorum Online visar tidigmedeltida digitaliserat källmaterial.
  • Projektet ARIADNE sammanför distribuerade arkeologiska uppgifter i en datainfrastruktur för forskning. Projektet har tagit fram en kartapplikation som gör det möjligt att söka i deras portal.
  • Nordiska museets Tidskikaren visar förändringarna i landskapet kring Julita gård under fyra sekel.
  • På Riksantikvarieämbetets söktjänst Aktuell Arkeologi kan man få överblick över var i landet arkeologiska utgrävningar pågår.
  • Platsr kan man utforska och skapa berättelser om olika platser och samlingar.
  • Inom TORA-projektet samarbetar Riksarkivet med Institutet för språk och folkminnen, SLU, Stockholms universitet och Uppsala universitet med att koordinera olika rumsligt relaterade databaser genom ett koordinatregister som bygger på historiska bebyggelseenheter.
  • Inom LoCloud-projektet LoCloud-projektet finns både Geolocation Enrichment Tools och Historical Placenames Service.
  • Sammanlänkning av maskinläsbar data med fokus på “geospatial properties of the linked entities” sker i verktyget FAGI-gis.
  • Projektet Digitising the Patterns of Power använder kartvisning för att utforska utveckling av makt under medeltiden i en geografisk kontext. Kartvisningen kommer att bygga på databastjänsten OpenAtlas med öppen källkod, samt CIDOC-CRM-modellen.
  • Projektet ARCHES har utvecklat en plattform för hantering av kulturarvsinformation – geodata-anpassad och med öppen källkod. Exempel på implementeringar av plattformen visas här.
  • GeoKnow-projektet Making the web an exploratory place for geospatial data utforskar geodata utifrån länkad data-perspektiv och har tagit fram en rad olika tjänster.
  • Kultur- og naturreise är ett norsk projekt där Kartverket, Kulturrådet, Riksantikvaren och Riksarkivet i Norge samarbetar för att öka tillgången till och användning av offentlig information och lokal kunskap om kultur och natur. Projektet har utvecklat en kartapplikation där man visar olika tematiska exempel.

Hur går man då tillväga när man ska publicera kulturarvsinformation från samlingar i en kartapplikation?

Europeiska samarbeten och eCultureMap

Under senare år har Digisam deltagit i projekten Linked Heritage och Athena Plus. Båda projekten har tittat på hur kulturarvsinstitutionernas material kan presenteras på ett användarvänligt sätt med hjälp av geografisk information.

karta

eCultureMap

Inom Athena Plus utvecklades en GIS-kartapplikation, eCultureMap som kan användas som ett alternativt användargränssnitt för sökportaler och som möjliggör sökningar baserade på geografiska platser eller GPS-positionering. På Digisam.se har vi lagt in kartan här.

Riktlinjer för användning av eCultureMap kan du ta del av här. För att läsa mer om hur du kan göra rent praktiskt för att använda dig av tjänsten, lägga till material eller återanvända plattformen/källkoden, klicka här.

I Linked Heritage-projektet har man tidigare tagit fram publikationen Geocoded Digital Cultural Content. Där beskrivs det hur proveniens, nuvarande placering och relaterade händelser kan knytas samman med hjälp av geografisk information. Projektets arbete grundas i Athena-projektets tidigare riktlinjer Guidelines for Geographic Information.

Geodata på webben – rekommendationer

Utvecklingen går framåt – i och med ökad tillgång till olika tekniska tjänster och verktyg hoppas vi att samarbeten kring kulturarvsinformation genom interaktiva kartor kommer att öka!

Sanja Halling

 

Digikult – Digitalt kulturarv i praktiken

logga-digikult

Förra veckan gick Digikult-konferensen av stapeln, för fjärde året i rad. Konferensens fokus var ”digitalt kulturarv i praktiken” och presentationerna belyste öppna data, digital humaniora, digital förmedling av kulturarvet och inte minst praktiska exempel på hur man skapar bättre tillgänglighet och användbarhet.

Från Digisam presenterade Rolf Källman vår rapport Ett digitalare kulturarv  som överlämnades till regeringen i februari. Presentationen hittar du här.

Mycket av fokus i presentationerna låg på användning av informationen. Riksarkivarien Björn Jordells presentation handlade om just detta – att kulturarvet bevaras för att användas. Björn pekade på att fokus i e-förvaltningsfrågorna under de senaste åren har gått från teknisk inriktning till återanvändning av information. Det värdefulla och centrala i digitaliseringen är just informationen. Tekniken är föränderlig men värdet i informationen består och därför är öppna data en viktig fråga – det är tekniken som ska anpassas till informationen och inte tvärtom.

Trineke Kamerling från Rijksmuseum i Amsterdam berättade om museets olika projekt och samarbeten som involverar användare på olika sätt. Med museets Rijksstudio kan museets analoga konstverk resultera i produkter där konstverk från museet får spridning genom olika vardagsföremål som legobitar, yoghurtpaket och klänningar. Ett pågående projekt tar också fram en webbaserad ”paint-sample database”. Museet är också involverat i ett samarbete kring crowdsourcing-verktyget Accurator. Trineke berättade också om samarbeten med andra museer, t.ex. med British Museums Research Space, där den semantiska webbens tekniker utforskas.

Mahendra Mahey höll en presentation om British Library Labs verksamhet och utmaningen som ligger i att skapa så stor tillgång som möjligt till den digitala informationen. Mahendra visade exempel på hur man samarbetar med användarna. Man har anordnat tävlingar som t.ex. Shakespeare Off The Map och några specifika projekt såsom Mechanical Curator, där slumpmässigt utvalda små illustrationer från 1700- till 1900-talets böcker publiceras varje timme.

Torsten

Torsten Johansson från Kungliga biblioteket. Foto: Johanna Berg CC-0

Torsten Johansson från Kungliga biblioteket berättade om digitalisering av dagstidningar, bland annat utifrån projektet DigiDaily och utifrån hur OCR-tolkning öppnar för nya typer av forskning eftersom det möjliggör fritextsökningar i textmassor.

Fredrik Skott från Institutet för språk och folkminnen pratade om tillgängliggörande och publicering av arkiv- och museisamlingar med folkminnesarkiven som exempel. Fredrik lyfte frågor kring etiska överväganden och urvalsprinciper. Hur beskrivs informationen vid olika historiska tidpunkter? Institutionerna är inte bara förvaltare av information – vi bevarar, vårdar och visar vår historia men är också med och skapar den, menar Fredrik.

Ulla Bøgvad Kejser från det Kongelige Bibliotek i Danmark pratade om kostnader för bevarande (curation) och om institutionens arbete i det europeiska projektet 4C, där bland annat verktyget Curation Costs Exchange utvecklades.

Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora vid Umeå universitet, lyfte i sin presentation intressanta frågor kring att skanna i 3D och vad det innebär för digitalt original och kopia, med exempel från historien om hur den digitala bysten av Nefertiti har tagits fram. Pelle presenterade också ett nytt projekt – Digitala Modeller: teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser.

Magnus Johansson, Statens museer för världskultur och Wilhelm Lagercrantz, Statens historiska museer, presenterade några digitala tillämpningar av utställningar som har tagits fram de senaste åren, t.ex. den digitala utställningen Magasinet. Idag finns det flera möjligheter för institutioner att utveckla gemensamma tillämpningar. Exempelvis pågår ett initiativ kring att skapa ett gemensamt administrationsgränssnitt där flera institutioner kan samarbeta kring den information som finns i K-samsök och t.ex. skapa digitala utställningar.

Ovanstående är bara en del av alla de intressanta presentationer som hölls. Hela konferensen filmades, och både filmen och presentationerna kommer framöver att publiceras på Digikults webbplats http://digikult.se.

Sanja Halling

 

Hack4FI – Hack your heritage!

 Sibelius
GIF av Olga Venger från ett foto av Santeri Levas: The morning paper arrives at Ainola. Jean Sibelius, ca 1940-1945. The Finnish Museum of Photography

En vanlig februarifredag 2016 samlas över hundra personer – utvecklare, designers, konstnärer, dataförvaltare – för att hacka kulturarvet på #hack4FI i Helsingfors. Sanna Marttila på Open Knowledge Finland har riggat dagarna och Aalto University upplåter lokaler och utrustning på Media Factory Fab Lab.

Helgen inleds med korta introduktioner till tillgängliga dataset. Framdukat att jobba med finns bl a 200 000 bilder och metadata om 9 miljoner objekt från FINNA, metadata om 47 000 konstverk från Finlands Nationalgallerier, museistatistik från Museiverket, stumfilm och ljudeffekterfrån YLE, se vidare https://docs.google.com/document/d/1JO2h0_uRVp0whHgCN4qD0d1nC7rvjTf-ybt1DNN-Csc/edit# Under inledningen presenteras också förslag på några teman (tracks) som kan vara vägledande för arbetet, som storytelling, education, visualization eller digital humanities.

Efter en kort open-mic session börjar deltagarna gruppera sig efter sina intressen, och formulera gemensamma idéer om vad de vill göra. Uppläggen listas på https://hackdash.org/dashboards/hack4fi och deltagarna uppmuntras att samarbeta, att röra sig mellan grupperna och hjälpas åt att lösa de utmaningar de ställs inför. Nu och då avbryts arbetet för mat och kaffe. Några av dataförvaltarna håller också särskilda schemalagda pass för dem som behöver hjälp med att förstå det presenterade datat. Det arbetas intensivt i nästan två dygn.

På söndag eftermiddag är det så dags att visa upp de koncept, prototyper och testapplikationer som arbetats fram under helgen. Bland tjugo fina exempel kan nämnas två bildsök – ett baserat på endast pixlar, ett på endast metadata – några spelappar och ett försök med historiska gif:ar. En deltagare har testat att streama historiska dokumentärfilmer från SLS via Periscope, och ett lag presenterar en stilig 3D-printad visualisering av metadata om offentlig konst i Danmark. Kul är också Big Dada-upplägget The Misleader som ljudsatt och slumpat samman bilder från SA-kuva (Försvarsmaktens bildarkiv) med strofer från Kalevala, och Keeping up with the Galléns som lyfter fram kvinnorna bakom de stora männen på Facebook-vis. Samt lösningar för tidsresor, bastuprofiler och Runeberg!

Nu har lagen tid på sig att fördjupa sina idéer ända fram till sista mars. Galafinal med prisutdelning blir det först den 13 april, och det ska bli spännande att se vilka som blir vinnare bland alla dessa stjärnor.
 
Johanna Berg

 

Värdet ligger i användningen

Fredagen den 2 oktober 2015 var det för fjärde året i rad dags att fara till Köpenhamn för Sharing is Caring. Endagsseminariet samlade som vanligt engagerade deltagare från flera länder, och som vanligt blev jag häpen över hur få svenskar som lyckats ta sig över sundet för att träffa kolleger och diskutera The Right to Remix. Som tur är kan alla som missade eventet ändå få del av innehållet här.

Melissa

Melissa Terrass och Maarten Zeinstra. Foto: J. Berg. CC 0.

Bland flera spännande talare kan nämnas Melissa Terrass från UCL (UK) som berättade om sina vidunderliga äventyr i maker-världen, och gav nya perspektiv på hur kulturarvs-institutioner (inte) gör sina material användbara för utomstående. Cedric Manara från Google talade om de rent kognitiva problemen med dagens upphovsrätt, internationella fördrag och nationella anpassningar. Vi skulle åtminstone behöva klarspråk om vad som gäller! Dessutom, menade han, är det dags att ifrågasätta om det är klokt att reglera allt skapande efter ett system egentligen utformat för en exklusiv procent av upphovsmän. Eva van Passel från SMIT (BE) talade om öppenhetens gränser, hur en institution rimligen kan förfara med material den inte äger rättigheterna till och vad den absolut INTE bör göra. Maarten Zeinstra från Kennisland (NL) presenterade några praktiska verktyg för maxad användbarhet. Bl a en PD-kalkylator och den nya Embeddr, som lanseras inom ett par veckor och kommer att göra det lättare att hitta fram till – och använda – högupplösta filer i Europeana.

klänning

Henriette Roued i Aagaard-klänning. Foto: Charlotte S H Jensen. CC 0.

På programmet fanns vidare en intressant paneldebatt där CopyDan mötte verksamma konstnärer i ett samtal om bl a Creative Commons, originalitet, copyleft och den eventuella rätten att leva på sitt konstnärskap. Mot slutet av dagen fick vi också ta del av de pigga ignite sessions som inledde årets upplaga av Hack4DK.  I allt var det en matnyttig och spännande dag som avslutades i ett sorl av entusiasm, och med stora förhoppningar om att ses igen om ett år. Till dess, kom ihåg att Sharing is caring! Using is caring! Caring is using! Let’s make the most of it – now!

Johanna Berg

 

Senaste statistik-rapporten från ENUMERATE

standard

Standard Measures. Foto: Neil Cummings. CC BY-SA

Projektet ENUMERATE har som mål att samla in data om digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av vårt gemensamma kulturarv. ENUMERATE är en del av Europeana v3.0-projektet. Projektet har nu publicerat den senaste rapporten (Core Survey 3) om det pågående arbetet vid kulturarvsinstitutionerna i Europa.
 
Ca 1000 institutioner från 31 länder deltog i enkäten och med svar från 134 institutioner är Sverige det land som haft näst högst svarsfrekvens. Ett stort tack till alla er som tagit er tid att svara på frågorna i enkäten!

Det samlade resultaten av svaren visar bland annat att:

  • Vid de flesta institutionerna finns det en blandning av olika kulturavsmaterial.
  • Den vanligaste objekttypen är textbaserade material (83%) och tvådimensionella material (81%). 3D-material uppgår till 46%.

Digitalisering

  • 41 % av institutionerna har en dokumenterad digitaliseringsstrategi, (jämfört med 36% i den förra rapporten från 2014).I genomsnitt har 23% av kulturarvssamlingarna återgetts digitalt (17% i förra rapporten)

Digitalt bevarande

  • 26 % av institutionerna har en dokumenterad strategi för digitalt bevarande som ledningen står bakom (oförändrat sedan den tidigare rapporten).
  • 47 %  har ännu ingen lösning för ett långtidsbevarande som baseras på internationella standarder (jämfört med 48 % i förra rapporten).

Digitalt tillgängliggörande

  • 45% av institutionernas beskrivande metadata finns online.
  • 32% av de samlingar som överförts till digitala format eller skapats digitalt finns tillgängliga för användning online.
  • Akademisk forskning anges som det viktigaste skälet till
    att skapa digital tillgång till samlingarna, följt av pedagogisk användning av materialet.
  • 52% av samtliga institutioner mäter användningen av digitala samlingar (jämfört med 48 % i förra rapporten).
  • 91% av institutioner använder webbstatistik (samma som i förra rapport)
  • 38% använder statistik för att mäta engagemanget på sociala medier (mot 32% i förra rapporten)
  • För att ge åtkomst till de digitala objekt som är tillgängliga online används institutionens hemsida av 55%
  • Kanaler där man förväntar sig en ökad användning under de kommande två åren är Europeana (+ 7%), nationella aggregatorer (+ 6%) och institutionella API:er (+ 6%).

Den fullständiga rapporten, som är den tredje i raden av projektets rapporter om digitalisering i Europa, kan du läsa här.

Sanja Halling

 

Rapport från Digital Humanities-kurs i Oxford

Oxford

Oxford. Foto: Howard Stanbury CC BY-NC-SA

Den 20 – 24 juli deltog jag och Sanja Halling i kursen Digital Humanities i Oxford, England. Kursen arrangerades av Oxford Universitet och handlade om digital humaniora – om hur man kan använda digital teknik i arbetet med kulturarvet. Ämnen som togs upp var bl a länkad öppen data, crowdsourcing, hantering av digitala bilder, och TEI (text encoding initiative).

Kursens upplägg var lagom intensivt med föreläsningar på morgonen och workshops resten av dagen. Föreläsarna kom i huvudsak från olika engelska universitet. Bland talarna fanns Chris Powell från Ashmolean Museum som talade om korruption av bildfiler – hur det slår mot olika format, hur man upptäcker felen och vad man kan göra åt det.

hyning.jpg

Victoria Van Hyning, Zooniverse. Foto: S. Danelius. CC-0

Victoria Van Hyning från Zooniverse/University of Oxford berättade om deras arbete med crowdsourcing och hur man gör för att få folk intresserade och engagera sig. Hon rekommenderade att man ska vara tydlig med att förklara hur resultatet kommer till nytta och att det man gör verkligen hjälper forskningen. Ett annat tips var att inte göra uppgifterna för svåra eller tidskrävande – så kallade ‘microtasks’ är bra  – eftersom användaren fort kan komma igång och snabbt skapa resultat. Ett exempel på microtasks finns i projektet ”Operation War Diary”, där man uppmanas att hjälpa till att tolka dagböcker från Första Världskriget genom att transkribera datum, platser eller namn, och inte hela dagbokssidan.

Det fanns åtta olika spår man kunde välja när det gällde workshopparna. Vi hade valt ett som innebar mycket praktiskt arbete: Linked data for the humanities. Här tog man upp koncept och teknologier bakom den semantiska webben, till exempel RDF, SPARQL, vokabulärer och ontologier.  Vi gick igenom hela processen från databasdump till färdig länkad data. Lärarna tipsade om lämpliga verktyg, till exempel Morph Semantic Converter, Gruff  – A triple-store browser, och Karma.

Här finns filmerna från föreläsningarna

Nästa år kommer kursen att hållas 4 -8 juli. Se mer information på kursens hemsida.

Susanne Danelius

 

EU-kommissionen avslöjar sin strategiska plan för upphovsrätten

b2ap3_thumbnail_c.jpgFoto: Horia Varlan. CC-BY.

Den 6 maj överlämnade EU-kommissionen sin digitala strategiplan för den inre marknaden till EU-parlamentet med flera. I dokumentet framgår bland annat vilka planer EU-kommissionen har för upphovsrätten.

Redan i inledningen skriver ordföranden Jean-Claude Juncker: ”I believe that we must make much better use of the great opportunities offered by digital technologies, which know no borders. To do so, we will need to have the courage to break down national silos in telecoms regulation, in copyright and data protection legislation, in the management of radio waves and in the application of competition law.”

I den digitala strategin framgår att EU-kommissionen vill uppdatera den upphovsrättsliga lagstiftningen genom att öka EU-medborgarnas tillgång till kulturellt innehåll på nätet. Målet är att främja den kulturella mångfalden samtidigt som det är tänkt att skapa nya möjligheter för upphovspersoner och innehållsindustrin. Konkret innebär det att EU-kommissionen bland annat kommer att arbeta fram förslag om harmoniserade lagstiftade undantag för geografiskt gränsöverskridande tillgång till upphovsrättsligt skyddat innehåll för forsknings- och utbildningsändamål och så kallad text- och datamining.

Vad som också nämns är att konsumenter som abonnerar på tjänster för film, musik eller tidningsartiklar hemma även ska kunna ta del av dem under resor till andra EU-länder. EU-kommissionen vill alltså förbjuda eller starkt begränsa så kallad geoblockering. Geoblockering innebär att man som svensk användare eller med ett svenskt abonnemang inte kan ta del av vissa typer av innehåll på sin digitala enhet när man är utomlands. Att använda sig av geoblockering är ett sätt att begränsa territoriell åtkomst till upphovsrättsligt skyddat material. Konsekvensen av EU-kommissionens förslag kan bli att rättighetshavarna till film, TV och annat material framöver inte får använda sig av geoblockning om den anses obefogad.

EU-kommissionens digitala strategiplan hittar du här.

Catharina Ekdahl

 

Museernas framtid?

b2ap3_thumbnail_IMG_2783.jpg

MuseumNext i Geneve samlade för ett par veckor sedan närmare 600 deltagare från 40 länder för två dagar fullspäckade med spännande innehåll. På talarlistan fanns fixstjärnor från museiområdet som Seb Chan från Cooper-Hewitt, Smithsonian Design Museum och Shelley Bernstein, Brooklyn Museum, men också för mig nya röster från t ex Qatar och Sydafrika. Dessutom folk från andra branscher som kan lägga ytterligare perspektiv på utvecklingen inom t ex berättande (storytelling), stadsutveckling (placemaking) eller bärbar teknik (wearable tech).

På flera tongivande museer finns idag ett växande intresse för att arbeta med och genom internet även på plats i de egna lokalerna. Cooper-Hewitts penna (the pen) gör det möjligt för en besökare att digitalt bokmärka och rita på föremål i utställningen, för att sedan kunna arbeta vidare med dem hemifrån. Tanken är att främja autentisk interaktivitet med och mellan besökarna och det verkar fungera. Seb Chan betonade pennan som verktyg för just design, och även det stora policyvärdet i att de digitala processerna tar fysisk form i huset och på det viset kan ses av sponsorer och beslutsfattare.

Brooklyn Museum har utvecklat en app, ASK, som helt enkelt gör det möjligt att realtidschatta med experter om det som visas i museet – men bara om man är på plats. De chattande experterna kommer snart också att få sin fysiska plats i museets entréhall och blir på det sättet ännu mer påtagligt synliga för publiken. Även på Southbank Centre i London har man prövat att göra digitala insatser publika. I deras fall fick teamet som skulle ta fram en ny web sin arbetsplats i en glaslåda i foajén och de genomförde sedan alla sina utvecklingssteg inför öppen ridå. Eftersom de jobbade med och för en öppen plattform, öppen design, öppna data och öppen användning blev glaslådan som form en både symbolisk och funktionell plats i linje med projektets övriga mål.

Bland återkommande teman fanns vidare spänningen mellan (öppet tillgängliga) fakta/data och (editerad) narration/storytelling. Återkommande jämfördes museer med tidningsredaktioner, och återkommande blev de i stort sett underkända på meningsskapande (meaning-making). Fortfarande tycks stora delar av sektorn mer upptagen av vad som är oomtvistligt sant om ett föremål (t ex mått och vikt) och mindre benägen att dra slutsatser, tolka, bygga kontext och förklara VARFÖR något är viktigt och intressant. Stephen Feber, konsult i museiutveckling, provocerade publiken med ett framtids-scenario där museer helt saknar utställningar, och istället erbjuder användarna att själva plocka ihop material för sina egna minnesberättelser. Men när han illustrerade sin vision med en bild av Amazons lager protesterade publiken. Vi vill inte bara berätta våra egna historier, sa de. Vi vill också ta del av andras!

Många andra deltagare har bloggat om konferensen och flera av talarna delar även med sig av sina presentationer, se lista här. Nästa MuseumNext kommer att äga rum i Indianapolis i september, se vidare info här.
 
Johanna Berg

 

Europeana Tech 2015

Eurotech-konferensen
Eurotech-konferensen

Förra veckan gick EuropeanaTech 2015-konferensen av stapeln i Paris. Konferensens övergripande tema ”Making the Beautiful Thing, Transforming Culture with Technology” handlade både om nya innovativa tekniska möjligheter för att visa vårt gemensamma kulturarv och om den tekniska utvecklingen som Europeana står inför, bland annat vad gäller datamodellering, återanvändning av metadata, den semantiska teknikens utveckling, med mera.

Ett intressant exempel visades från British Librarys case study ”Mapping the Maps” där tiotals tusen kartor extraherades från böcker, bland annat med hjälp av Europeanas Glam Wiki Uploader, vilket skapar nya möjligheter till interaktion med samlingar. Ben O’Steen berättade om British Library Labs, där forskare och utvecklare kan använda det digitala materialet.

Runar Bergheim presenterade europeiska projektet LoCloud, som håller på att utveckla tjänster som kan användas av kulturarvsinstitutioner, som exempelvis ”HPN Microservice for historical place names”. Runar påpekade att en viktig utgångspunkt i arbetet har varit att berikning av information borde ske så nära källdata som möjligt.

Chris Welty, Google Research
Chris Welty, Google Research

Chris Welty från Google Research berättade om paradigmskiftet med s k ”cognitive computing” och framtida utmaningar. Han pekade på vikten av kvalitativ data och hur det exempelvis inverkar på att få relevanta resultat genom flerspråkiga sökningar. Chris poängterade också betydelsen av att publicera data och att den innovativa utvecklingen också innebär att acceptera att allting inte blir helt perfekt från början, ”you have to fail to find that golden nugget”.

Många av de applikationer och verktyg som utvecklats inom ramen för Europeana görs också tillgängliga via Europeana Labs.

Metadatakvalitet var en återkommande tema under konferensen och en av sessionerna handlade specifikt om det. Där presenterades bland annat British Museums arbete med CIDOC CRM av Dominic Oldman. Dominic berättade om möjligheterna det ger då metadata publiceras på ett länkbart och kvalitativt sätt direkt efter att den har skapats. De europeiska projekten Europeana Fashion och CARARE visade på vilka behov som finns vad gäller specifika metadatabeskrivningar för modematerial respektive arkeologi och kulturmiljö.

Seb Chan from Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum berättade om arbetet med deras digitala samlingar där en stor del består av tryck, vilket innebär att det i många fall inte finns så mycket metadata om objekten, därför arbetar man mycket med samlingar som länkar till varandra och gränssnitt som drar uppmärksamheten till detaljer (t ex sökningar genom en viss färgnyans).

Sanja Halling