• Home
  • /Posts Tagged ' kartor '

Archives

Geokodat kulturarv och start på nytt nätverk för systemutvecklare

För två veckor sedan höll Digisam, tillsammans med Institutet för språk och folkminnen, ett seminarium om geokodad kulturarvsinformation och kartapplikationer. Drygt 40 systemutvecklare, programmerare och andra som på olika sätt arbetar med tekniska lösningar och applikationer deltog i seminariet. Pågående projekt på området presenterades, med fokus på lösningar som används, praktiska tillämpningar av olika verktyg och resonemang kring hur dessa verktyg kombinerats samman till kartapplikationer.

Geokodat kulturarv i praktiken

Susanne Nellemann Ek från branschorganisationen ULI Geoforum  presenterade deras arbete med geodata. Forskningsinriktade data har ofta en smalare målgrupp, vilket gör att de inte har samma attraktivitet inom innovativa industrier. I dessa fall behöver institutionerna göra mer för att öka datats användbarhet. Det är viktigt att tänka på hur slutprodukten kommer att användas.

Mårten Johansson från Riksarkivet presenterade de historiska GIS-data  som finns tillgängliga för nedladdning och användning. De består dels av en textdatabas med namn, tidsomfång och tillhörigheter och dels en bilddatabas med vektorgrafiska objekt (polygoner) som är koordinatsatta och länkade till textdatabasen.

Bild 1

Olof Karsvall. Foto: Moa Ranung CC0

Olof Karlsvall från Riksarkivet och Carl-Niclas Odenbring från Institutet för språk och folkminnen presenterade TORA-projektet  (Topografiskt register på Riksarkivet) som handlar om att etablera ett register över historiska bebyggelseenheter (byar och gårdar) i Sverige från medeltiden fram till omkring år 1800. Flera institutioner samverkar kring att etablera TORA-registret som ett nav/auktoritet för olika historiska databaser med geografisk information.

Aron Ambrosiani från Nordiska museet berättade om utvecklingen av kartapplikationen Tidskikaren  som nästan bara bygger på öppen källkod. Aron fokuserade på vikten av att kunna använda redan utvecklade applikationer vid framtagningen av nya lösningar. För detta behövs mer öppen källkod och samverkan kring den.

Vemund Olstad från Riksantikvaren i Norge berättade om Kultur- og naturreises arbete med K-lab, där flera distribuerade öppna datakällor länkas samman i kartapplikationer och visualiseringar med hjälp av geografisk information. Arbetet har resulterat i flera innovativa lösningar och visualiseringar baserade på öppen källkod. Vemund pekade på vikten av att ha flexibilitet och kunna göra ändringar över tid.

Johan Åhlfeldt, verksam vid både Lunds Universitet och Umeå Universitet, berättade om sitt arbete med Digital Atlas of Roman Empire http://dare.ht.lu.se, en forskningsportal som är kopplad till samarbetet Pelagios Commons.

bild 2

Johan Åhlfeldt. Foto: Moa Ranung CC0

I anslutning till presentationerna kom många frågor upp, bland annat om beständiga identifierare, verktyg och vikten av att publicera och samarbeta kring öppen källkod. Under seminariet presenterades olika gränssnitt, men man skulle behöva öppna upp de applikationer och data som har tagits fram så att andra institutioner kan ta del av befintliga tjänster. Öppna kulturarvsdata är inte bara data – det kan vara öppna källkoder, moduler och kunskap om var detta finns. Man behöver också se till att användare kan få tillgång till öppna data genom exempelvis API:er. Digisam föreslås vara samordnande i det och synliggöra olika applikationer, verktyg och data som finns hos kulturarvsinstitutionerna och annanstans. Digisams morgonfika den sista fredagen varje månad är ett sätt för olika aktörer att träffas, och den kanske kunde utökas med en kodkväll.

Geodata var det första temat för nätverkssammankomsten men andra intressanta teman diskuterades också, till exempel persistenta identifierare, API:er, länkad öppen data och hur detta hänger ihop med PSI-lagen. Kvalitet och interoperabilitet genom standardiserade sätt att koppla ihop olika datakällor diskuterades också; det är ett tungt administrativt arbete men det kunde vara intressant med en fingervisning kring detta. CIDOC-CRM modellen är en intressant modell i sammanhanget och en utbildning i modellen skulle vara önskvärd för nätverket. Ämnet crowdsourcing kom också på tapeten, då det i vissa fall användas för kvalitetshöjning. Tekniska verktyg finns på flera håll, och exempel på crowdsourcingapplikationer kan man se i Zooniverse och New York Public Library Labs. Samtidigt kan det för många organisationer känns osäkert att släppa in användarna.

Nytt nätverk för systemutvecklare inom kulturarv

Seminariet var en början på ett nytt nätverk för systemutvecklare inom kulturarv, och andra aktiva kring tekniska lösningar för kulturarvsinformation. Nätverket kommer att fortsätta träffas och ha kontakt via mail och en nystartad Facebook-grupp.

I nätverket kommer också träffar och webbinarier att anordnas med jämna mellanrum. Vi är glada att seminariet har blivit ett startskott för nätverket för systemutvecklare där vi får möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, vare sig det handlar om geokodning eller helt andra frågor av intresse!

Är du intresserad av att gå med i nätverket eller har frågor? Kontakta oss (sanja.halling@riksarkivet.se, carl-niclas.odenbring@sprakochfolkminnen.se) eller gå med i Facebook-gruppen.

Carl-Niclas Odenbring och Sanja Halling

 

Seminarium om geokodat kulturarv och kartapplikationer

b2ap3_thumbnail_12285056056_22c93750bf_k.jpg

Septentrionalium regionum descrip. Abraham Ortelius nordenkart, 1601. Nasjonalbiblioteket. Inga kända copyrightrestriktioner.

Välkommen!

Institutet för språk och folkminnen (ISOF) i samarbete med Digisam välkomnar dig till ett seminarium onsdagen den 14 september om geokodad kulturarvsinformation och applikationer för kartvisning. Seminariet riktar sig till systemutvecklare, programmerare osv. som arbetar med tekniska lösningar och applikationer vid kulturarvsinstitutioner. Under seminariet presenteras både pågående projekt på området och ett antal verktyg och applikationer.

Flera kulturarvsinstitutioner arbetar redan idag med olika slags kartapplikationer för visning av kulturarvsdata. Samtidigt har många institutioner endast en, eller kanske en handfull, systemutvecklare som arbetar med tekniska lösningar för kulturarvsinformation. Vi vill att seminariet ska vara ett startskott för ett nätverk för systemutvecklare inom kulturarv där man får möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, vare sig det handlar om geokodning eller helt andra frågor av intresse.

Tid: 14 september 2016, kl 10.00-16.30. Det bjuds på morgonfika från 9.30
Plats: ISOF, Arkivcentrum i Uppsala

Välkommen att anmäla dig senast den 1 september genom att skicka ett mail till digisam@riksarkivet.se. Uppge namn, organisation och eventuella matallergier eller behov av specialkost (vi bjuder på lunch under dagen).

Uppdatering 30 maj: Programmet för seminariet finns här

 

 

Kulturarv genom tid och framför allt rum

b2ap3_thumbnail_rom_map.jpg

Inzoomad bild från Digital atlas of the Roman Empire.

Idag utvecklas allt fler applikationer som ger oss information om kulturarvsinstitutionernas samlingar genom kartvisning. Geokodad kulturarvsinformation ger oss möjligheter att utforska information genom tid och rum. Följ med på resan!

Applikationer och projekt – Aktuella exempel

  • Karttjänsten och forskningsportalen Digital Atlas of the Roman Empire, utvecklad vid Lunds Universitet, bygger på länkade öppna data. Den är kopplad till det internationella projektet Pelagios och samarbetet Pelagios Commons.
  • Regnum Francorum Online visar tidigmedeltida digitaliserat källmaterial.
  • Projektet ARIADNE sammanför distribuerade arkeologiska uppgifter i en datainfrastruktur för forskning. Projektet har tagit fram en kartapplikation som gör det möjligt att söka i deras portal.
  • Nordiska museets Tidskikaren visar förändringarna i landskapet kring Julita gård under fyra sekel.
  • På Riksantikvarieämbetets söktjänst Aktuell Arkeologi kan man få överblick över var i landet arkeologiska utgrävningar pågår.
  • Platsr kan man utforska och skapa berättelser om olika platser och samlingar.
  • Inom TORA-projektet samarbetar Riksarkivet med Institutet för språk och folkminnen, SLU, Stockholms universitet och Uppsala universitet med att koordinera olika rumsligt relaterade databaser genom ett koordinatregister som bygger på historiska bebyggelseenheter.
  • Inom LoCloud-projektet LoCloud-projektet finns både Geolocation Enrichment Tools och Historical Placenames Service.
  • Sammanlänkning av maskinläsbar data med fokus på “geospatial properties of the linked entities” sker i verktyget FAGI-gis.
  • Projektet Digitising the Patterns of Power använder kartvisning för att utforska utveckling av makt under medeltiden i en geografisk kontext. Kartvisningen kommer att bygga på databastjänsten OpenAtlas med öppen källkod, samt CIDOC-CRM-modellen.
  • Projektet ARCHES har utvecklat en plattform för hantering av kulturarvsinformation – geodata-anpassad och med öppen källkod. Exempel på implementeringar av plattformen visas här.
  • GeoKnow-projektet Making the web an exploratory place for geospatial data utforskar geodata utifrån länkad data-perspektiv och har tagit fram en rad olika tjänster.
  • Kultur- og naturreise är ett norsk projekt där Kartverket, Kulturrådet, Riksantikvaren och Riksarkivet i Norge samarbetar för att öka tillgången till och användning av offentlig information och lokal kunskap om kultur och natur. Projektet har utvecklat en kartapplikation där man visar olika tematiska exempel.

Hur går man då tillväga när man ska publicera kulturarvsinformation från samlingar i en kartapplikation?

Europeiska samarbeten och eCultureMap

Under senare år har Digisam deltagit i projekten Linked Heritage och Athena Plus. Båda projekten har tittat på hur kulturarvsinstitutionernas material kan presenteras på ett användarvänligt sätt med hjälp av geografisk information.

karta

eCultureMap

Inom Athena Plus utvecklades en GIS-kartapplikation, eCultureMap som kan användas som ett alternativt användargränssnitt för sökportaler och som möjliggör sökningar baserade på geografiska platser eller GPS-positionering. På Digisam.se har vi lagt in kartan här.

Riktlinjer för användning av eCultureMap kan du ta del av här. För att läsa mer om hur du kan göra rent praktiskt för att använda dig av tjänsten, lägga till material eller återanvända plattformen/källkoden, klicka här.

I Linked Heritage-projektet har man tidigare tagit fram publikationen Geocoded Digital Cultural Content. Där beskrivs det hur proveniens, nuvarande placering och relaterade händelser kan knytas samman med hjälp av geografisk information. Projektets arbete grundas i Athena-projektets tidigare riktlinjer Guidelines for Geographic Information.

Geodata på webben – rekommendationer

Utvecklingen går framåt – i och med ökad tillgång till olika tekniska tjänster och verktyg hoppas vi att samarbeten kring kulturarvsinformation genom interaktiva kartor kommer att öka!

Sanja Halling

 

En enorm utvecklingspotential

b2ap3_thumbnail_camouflage.jpg

Camouflage class at N[ew] Y[ork] University, where men and women are preparing for jobs in the Army or in industry, New York, N.Y. Library of Congress. Se bilden på Flickr.

Lesley Kadish är arkeolog, antropolog och GIS curator på Minnesota Historical Society http://www.mnhs.org i Saint Paul i USA. Hon är också Fulbright-stipendiat vid finska Nationalarkivet i Helsingfors och i april var hon i Stockholm för att berätta om sitt arbete med bl a georeferering av historiska kartor, geotaggning av fotografier och annan crowdsourcing av information.

Lesley Kadish berättade om en rad historiska projekt byggda på kartor och georefererad information om Minnesota. Hon betonade också vikten av att söka nya vägar för storytelling och meningsskapande med kartorna som utgångspunkt. Dessutom fick vi se några enkla exempel på datavisualisering som kan ge stort mervärde för användarna även om de baseras på rätt begränsade material.

Här finns Lesleys presentation som PDF

I anslutning till Lesley Kadishs anförande ”Geospatial interfaces for Archives – Processes, Problems and Possibilities” presenterades också några exempel på hur svenska arkiv arbetar med kartmaterial. Olof Karsvall berättade under rubriken ”1600s Geometrical Maps – a World Heritage Becomes Available” om Riksarkivets framgångsrika forskning kring geometriska kartor och databasen GEORG, och Johan Nordinge från Stockholms stadsarkiv visade ”Stockholmskällan – Maps as a Tool for Visualization of History” och de kartresurser som där gör det möjligt – även för skolelever – att följa stadens utveckling över tid.

Sammanfattningsvis finns det fantastiskt mycket bra och roligt att hitta på med kartor, och i Sverige verkar det mycket vara kvar att upptäcka!

Johanna Berg