Hur går det med registreringen av herrelösa verk på PRV?

PRV

PRV
PRV på Valhallavägen i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard. CC BY-SA.

I början av hösten publicerade vi en gästblogg skriven av Cathrin Pettersson på Svenska Filminsitutet. Detta efter hennes besök på OHIM i Alicante i juli och utbildning om deras databas för herrelösa verk.

Bestämmelserna om herrelösa verk hittar man i upphovsrättslagen. Sedan den 29 oktober 2014 finns det en särskild inskränkning i upphovspersonens ensamrätt som gäller för herrelösa skrifter, film och ljudupptagningar. Läs mer om bestämmelserna här.

Den 16 september i år följde Patent- och Registreringsverket (PRV) upp sommarens utbildning med ett nytt möte med inbjudna kulturarvsinstitutioner. Ett inledande möte om herrelösa verk arrangerade PRV redan i december förra året. På detta andra möte med PRV diskuterades hur informationen om herrelösa verk bör se ut på PRVs hemsida. Även frågan om vilka krav som ställs på det som i lagen kallas för ”omsorgsfull efterforskning” togs upp och stämdes av med de möjligheter som kulturarvsinstitutionerna har att uppfylla dessa. Det konstaterades att någon registrering av svenska herrelösa verk ännu inte skett. Det förklarades främst med att registreringsförfarandet först nu fungerar tillfredsställande. För att kulturarvsinstitutionerna ska komma igång med registreringen kommer PRV att anordna en utbildningsdag i början av 2016.

En ytterligare fråga som diskuterades på mötet var hur avtalslicensmodellen och inskränkningen om herrelösa verk fungerar i praktiken. Av PRV fick vi veta att den brittiska patent- och upphovsrättsmyndigheten IPO erbjuder sina kulturarvsinstitutioner en sjuårig avtalslicensliknande licensering. I den licensen står IPO för ansvaret inför de upphovspersoner eller rättighetshavare till registrerade herrelösa verk som eventuellt ger sig till känna. Någon motsvarande tjänst kommer svenska PRV inte att kunna erbjuda. I sammanhanget nämndes att det däremot kan finnas behov från kulturarvsinstitutionerna att kunna lagra dokumentationen av en efterforskning hos PRV.

Catharina Ekdahl

Digisam var på Nordiske Museumsmøtet i Hamar den 11 september

Domkirkeodden

Domkirkeodden

Domkirkeodden i Hamar. Källa: Norges Museumsforbund.

Den 11 september deltog Digisam på Nordiske Museumsmøtet i Hamar, Norge. Huvudtemat för konferensen var ”Frihet/Freedom”. Den parallellsession som Digisam fick i uppdrag att inleda på förmiddagen bar rubriken ”Begrenset frihet? Åndsverkslov og digitalt tilgengelig kulturarv”. Inledningen bestod av en genomgång av den konflikt som ofta upplevs mellan kulturarvinstitutionernas uppdrag att bereda allmänheten tillgång till sina samlingar och arkiv och upphovsrättens utformning.

Efterföljande talare var Ida Otterstad, jurist på norska bildupphovsrättsorganisationen BONO. Hon pekade på att lösningen för museerna att enkelt få använda bilder digitalt ligger i en generell avtalslicens som kan erbjudas enligt den norska lagstiftningen. I Sverige finns motsvarande lagstiftning och den ligger redan till grund för de bildavtalsförhandlingar som pågår mellan Digisam och Bildupphovsrätt i Sverige.

Upphovsrättssessionen i Hamar avslutades med korta inlägg från företrädare från tre olika norska museer, Nasjonalmuseet for kunst, Norsk Folkmuseum och Rockheim. De redogjorde alla för upphovsrättens begränsande effekt för deras verksamheter. Moderator för sessionen var Gaute Øvereng från Ivar Aasen-tunet. Ivar Aasen-tunet är för övrigt basen för Nynorsk kultursentrum som utsågs till Årets museum under konferensen.

Catharina Ekdahl

Bidra till Europeanas undersökning om kostnader för upphovsrättigheter

Eurocent

 Eurocent
Eurocent. Foto: Willi Heildelbach. CC BY-ND

Europeana behöver få information om vilka kostnader som kulturarvsinstitutioner har för att få använda olika typer av upphovsrättsligt skyddat material. Tanken är att Europeana sedan ska sammanställa informationen för att kunna presentera för berörda lagstiftare och andra parter inom EU. Sammanställningen hoppas Europeana bland annat kommer att visa att det behövs en övergripande reform av upphovsrättslagstiftningen.

Vill du bidra med information om vilka kostnader för upphovsrättigheter som din kulturarvsinstitution har? Gå då in på denna webbenkät: https://www.surveymonkey.com/r/costofrightsclearance.

OBS! Svarstiden för enkäten har förlängts till den 18 september.
 
Catharina Ekdahl

Digisam tycker till om kollektiv förvaltning på upphovsrättsområdet

b2ap3_thumbnail_bee.png

b2ap3_thumbnail_bee.png
Beez-ness av Fitz Crittle. CC BY-NC

I början av 2014 kom EU-direktivet om kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. En månad senare påbörjade den svenska utredningen sitt arbete. Nu i maj la utredningen fram sitt förslag om hur den kollektiva rättighetsförvaltningen på upphovsrättens område ska bedrivas framöver.

Utredningen föreslår att det ska införas en lag som reglerar olika typer av kollektiva rättighetsförvaltare, vilka krav deras verksamheter ska uppfylla och hur förhållandet mellan förvaltningsorganisationerna och olika användare av skyddade verk och prestationer ska se ut. Det finns även ett förslag om att Patent- och registeringsverket ska utöva viss tillsyn över förvaltningsorganisationernas verksamhet så att lagen följs. Se förslaget i sin helhet här.

Digisam har i dagarna lämnat in sitt svar på betänkandet. Vi är positiva till utredningens förslag och tror att lagförslaget kan innebära en effektivare och mer digitalt anpassad rättighetsförvaltning. Vi anser även att lagförslaget kan leda till en större respekt för kollektiv rättighetsförvaltning och bättre avtalsmarknad på upphovsrättsområdet. Digisam tycker däremot att den tillsyn som föreslås även ska omfatta bestämmelserna om förhållandet mellan rättighetsförvaltarna och användarna. Digisam har också pekat på svårigheterna för kulturarvsinstitutioner att detaljerat rapportera vilka skyddade verk man använder när det är fråga om storskaligt nyttjande.

Läs Digisams remissvar här.

Sista dag för att yttra sig över betänkandet är den 12 augusti.

Catharina Ekdahl

EU-kommissionen avslöjar sin strategiska plan för upphovsrätten

b2ap3_thumbnail_c.jpg

b2ap3_thumbnail_c.jpgFoto: Horia Varlan. CC-BY.

Den 6 maj överlämnade EU-kommissionen sin digitala strategiplan för den inre marknaden till EU-parlamentet med flera. I dokumentet framgår bland annat vilka planer EU-kommissionen har för upphovsrätten.

Redan i inledningen skriver ordföranden Jean-Claude Juncker: ”I believe that we must make much better use of the great opportunities offered by digital technologies, which know no borders. To do so, we will need to have the courage to break down national silos in telecoms regulation, in copyright and data protection legislation, in the management of radio waves and in the application of competition law.”

I den digitala strategin framgår att EU-kommissionen vill uppdatera den upphovsrättsliga lagstiftningen genom att öka EU-medborgarnas tillgång till kulturellt innehåll på nätet. Målet är att främja den kulturella mångfalden samtidigt som det är tänkt att skapa nya möjligheter för upphovspersoner och innehållsindustrin. Konkret innebär det att EU-kommissionen bland annat kommer att arbeta fram förslag om harmoniserade lagstiftade undantag för geografiskt gränsöverskridande tillgång till upphovsrättsligt skyddat innehåll för forsknings- och utbildningsändamål och så kallad text- och datamining.

Vad som också nämns är att konsumenter som abonnerar på tjänster för film, musik eller tidningsartiklar hemma även ska kunna ta del av dem under resor till andra EU-länder. EU-kommissionen vill alltså förbjuda eller starkt begränsa så kallad geoblockering. Geoblockering innebär att man som svensk användare eller med ett svenskt abonnemang inte kan ta del av vissa typer av innehåll på sin digitala enhet när man är utomlands. Att använda sig av geoblockering är ett sätt att begränsa territoriell åtkomst till upphovsrättsligt skyddat material. Konsekvensen av EU-kommissionens förslag kan bli att rättighetshavarna till film, TV och annat material framöver inte får använda sig av geoblockning om den anses obefogad.

EU-kommissionens digitala strategiplan hittar du här.

Catharina Ekdahl

Rapport från en fullspäckad och välbesökt dag om bildanvändning

b2ap3_thumbnail_bildupph1.jpg

b2ap3_thumbnail_bildupph1.jpg

Foto: Rolf Källman. CC-0

Torsdagen den 23 april gick seminariet ”En dag om bilder, sociala medier och tredje mans användning” av stapeln i en fullsatt föreläsningssal hos Riksarkivet i Marieberg. Seminariet arrangerades av Digisam och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Främsta anledningen till bildseminariet var för att rapportera från de långt framskridna förhandlingarna om ett mallavtal för kulturarvsinstitutionernas digitala bildanvändning. Förhandlingarna förs mellan Digisams förhandlingsdelegation under ledning av Jan Olov Westerberg, verksamhetschef på Naturhistoriska Riksmuseet, och Bildupphovsrätt och har pågått sedan januari 2015.

Digisams juridiska arbete

Det juridiska arbetet på Digisam har pågått sedan senvintern 2013. Genom de två arbetsgrupper som praktiskt har arbetat med de juridiska frågorna har bl.a. Grundvillkor för bildanvändning tagits fram. Dessutom finns det sedan början av 2015 en juridisk vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning.

Pågående förhandlingsarbete

Bildseminariets första programpunkt var en presentation av undertecknad om det pågående förhandlingsarbetet och en genomgång av upphovsrätten. Frågan om varför kulturarvsinstitutionerna behöver ett bildavtal besvarades utifrån följande tre anledningar:

  • Om kulturarvinstitutionen inte har förvärvat nödvändiga bildrättigheter krävs troligen tillstånd för bildanvändning enligt upphovsrättslagen.
  • Ett bra bildavtal innebär att institutionen slipper fundera på rättighetsfrågorna och administrationen kring dem.
  • Ett bildavtal är en förutsättning för att kulturarvsinstitutionen ska kunna uppfylla sitt uppdrag till 100% och kunna göra hela sitt bildarkiv digitalt tillgängligt för allmänheten.

Läs mer i Catharina Ekdahls presentation.

Åsa Anesäter från Bildupphovsrätt berättade sedan att bildavtalet kommer att innehålla en rätt att få tillgängliggöra sitt bildarkiv och sina bildsamlingar digitalt för allmänheten samt att använda bilder ur bildarkiven på sina egna webbsidor och i sociala medier. Bildavtalet utgår från Grundvillkoren och är avtalslicensbaserat. Det innebär att det inte bara omfattar Bildupphovsrätts egna medlemmar, utan alla de konstnärer och fotografer vars verk används av institutionerna.

Åsa Anesäters presentation.

Jan Olov Westerberg avslutade programpunkten genom att berätta om hur den prismodell som nu förhandlas fram kommer att se ut och vilket bildmaterial som kommer att ingå. Han menade att den kostnad som ett bildavtal kommer att innebära för institutionerna vägs upp av minskade arbetskostnader för granskning av bildmaterialet och möjligheten att få uppfylla det egna verksamhetsuppdraget. Målbilden är att det aktuella mallavtalet för kulturarvsinstitutionernas digitala bildanvändning kommer att vara färdigförhandlat under maj månad. Om den tidsplanen håller kommer mallavtalet i sig att undertecknas i juni av riksarkivarie Björn Jordell som Digisams ordförande. Varje kulturarvsinstitution väljer sedan själv om det finns behov av att teckna bildavtalet med Bildupphovsrätt eller ej. Dessa individuella bildavtal kommer att kunna tecknas tidigast från i början av hösten.

Jan Olov Westerbergs presentation.

Förmiddagen avslutades med en frågestund där många frågor om bildavtalet och förhandlingen ställdes från de 18 kulturarvsinstitutioner som hade anmält sig till seminariedagen. I svarspanelen deltog Mats Lindberg och Åsa Anesäter från Bildupphovsrätt och Jan Olov Westerberg samt undertecknad från Digisams förhandlingsdelegation. Samtalet leddes av Digisams verksamhetschef Rolf Källman.

panelenFoto: Moa Ranung. CC-0

Kulturarvsinstitutionernas användning av sociala medier och CC-licenser

Efter lunchen var det dags att få inblick i kulturarvsinstitutionernas behov och nytta av sociala medier. Eftermiddagen inleddes av Åsa Anesäter och Paul Vestergren från Bildupphovsrätt som berättade om de problem som användarvillkoren för sociala medier skapar ur ett upphovsmannaperspektiv.

Åsa Anesäters och Paul Vestergrens presentation.

Under hösten 2014 och våren 2015 har två pilotprojekt genomförts inom ramen för Digisams juridiska arbete. Syftet för båda pilotprojekten har varit att få reda på vilka konkreta behov av bildrättigheter som kulturarvsinstitutionerna kan ha. I det första projektet som handlade om institutionernas önskade digitala bildanvändning deltog Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Det andra projektet inriktades på frågeställningar om sociala medier och tredje mans användning av bilder som tillgängliggörs digitalt av institutionen. Även i detta projekt deltog Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum, men kompletterades av stiftelsen Nordiska museet. Projekten och de tankar som dykt upp under projektens gång presenterades av Maria Ljungkvist från Nationalmuseum och Emma Grimlund från Riksantikvarieämbetet.

Maria Ljungkvists och Emma Grimlunds presentation.

Som praktiska exempel på den stora nytta som kulturarvsinstitutioner har av sociala medier deltog Karin Nilsson från LSH, Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, och Kajsa Hartig från Nordiska museet. De visade båda på ett engagerat och inspirerande sätt hur just deras institutioner använder sociala medier, olika kulturarvsportaler och Creative Commons-licenser för att nå ut till den breda allmänheten med sina samlingar.

Karin Nilssons presentation och Kajsa Hartigs presentation.

Som sista programpunkt deltog Kristina Alexanderson från Creative Commons Sverige. Hon berättade för deltagarna om historiken bakom CC-licenserna och det svenska arbetet med 4.0-licenserna som nu ligger ute på nätet för kommentarer från användarna. Kristina Alexanderson förde även fram de viktiga budskapen att fritt inte nödvändigtvis betyder gratis och att metadata för maskinläsbarheten är en förutsättning för att det ska fungera.

Kristina Alexandersons presentation.

Slutord

Seminariedagen avslutades på samma sätt som den inleddes, med reflektioner från Rolf Källman från Digisam, Jan Olov Westerberg från Naturhistoriska Riksmuseet och ordförande för Digisams förhandlingsdelegation och Mats Lindberg från Bildupphovsrätt. Mats Lindberg nämnde att Bildupphovsrätt ser bildavtalet mer som ett samarbete med den kulturarvsinstitution som väljer att teckna det än som ett vanligt avtalsförhållande. De frågor som uppstår under avtalstiden kommer att lösas genom samtal mellan parterna. De önskemål från deltagarna som kom under dagen handlade om behovet av återkommande information om juridiken och att sådan information även når fram till myndighetscheferna. Digisam fortsätter att löpande rapportera om det pågående arbetet.

Catharina Ekdahl
juridisk utredare

Ett praktiskt verktyg för den som behöver veta mer om upphovsrätt

b2ap3_thumbnail_Henry_O_Studley_Tool_Chest_Open.jpg

b2ap3_thumbnail_Henry_O_Studley_Tool_Chest_Open.jpg

Henry O. Studley. Verktygslåda. Smithsonian Institution. Fair use

Den 17 december 2014 fastställde Digisams styrgrupp dokumentet ”Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning”. Vägledningen arbetades fram under hösten i samråd med den referensgrupp som tillsattes av styrgruppen i slutet av 2013. Referensgruppen består av representanter från flera av de statliga kulturarvsinstitutionerna och ett par ytterligare personer med stor erfarenhet av upphovsrättsliga frågeställningar.

Vägledningen är tänkt att vara ett praktiskt och användbart verktyg för institutionerna i deras dagliga juridiska överväganden. Den innehåller en beskrivning av upphovsrätten, reglerna om allmänna handlingar, vad som gäller för människor på bild, riktlinjer för sociala medier och olika rekommenderade avtalstexter. Som bilaga till Vägledningen finns även de Grundvillkor för bildanvändning som togs fram i våras i samarbete med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Grundvillkoren fastställdes av Digisams styrgrupp den 8 september 2014.

Vägledningen kommer att uppdateras i takt med förändrad lagstiftning och inkomna synpunkter. Vi vill därför gärna uppmana er som kommer att använda Vägledningen att framöver ge oss på Digisam era eventuella synpunkter på innehållet och användbarheten.

Rolf Källman

PRV samordnar registreringen av herrelösa verk

b2ap3_thumbnail_5320589756_d34020c15c_z.jpg

b2ap3_thumbnail_5320589756_d34020c15c_z.jpg

On cookbooks, orphans, and out-of-print books. Opensource.com, 2011. Created by Libby Levi for opensource.com. CC-BY-SA.

Den nya inskränkningen i upphovsrättslagen om herrelösa verk som trädde i kraft den 29 oktober har inneburit en ny uppgift för Patent- och Registreringsverket (PRV). PRV kommer nämligen fungera som nationell samordnare för den registrering av herrelösa verk som kulturarvsinstitutionerna ska göra. Av den anledningen bjöd PRV, på initiativ av bland annat Digisam, in de statliga kulturarvsmyndigheterna och institutionerna till ett informationsmöte den 3 december.

Alla kulturarvsinstitutioner som vill använda herrelösa verk som finns i de egna samlingarna i form av skrifter, filmer eller ljudupptagningar ska registrera dessa i en EU-databas. Databasen för herrelösa verk administreras av OHIM, som i dagsläget ansvarar för databasen för varumärken och design inom hela EU.

Som nationell samordnare har PRV till uppgift att ta emot registreringarna av herrelösa verk och skicka dem vidare till EU-databasen hos OHIM. Varken PRV eller OHIM har någon bedömande funktion och avgör därför inte heller om ett verk anses vara herrelöst eller ej. Istället är det varje institution som själva ska dokumentera den eftersökning som har skett innan registrering sker. De källor som kan användas vid sådan eftersökning kommer att sammanställas av PRV.

Om det skulle visa sig att ett verk felaktigt har registrerats som herrelöst är det PRV som kommer att ta emot upphovsmannens eller rättighetshavarens invändning i Sverige och informera OHIM om att en avklassificering ur databasen ska ske.

Under hösten har EU-databasen testats av bland annat nationella bibliotek från Storbritannien, Tyskland, Estland, Spanien, Ungern, Slovakien och Malta. Det har resulterat i totalt ett femtiotal registrerade herrelösa verk.

I början av 2015 kommer e-registreringstjänsten till databasen hos OHIM att lanseras med ett nytt gränssnitt. Då kommer även PRV att återkomma med mer information. När väl registreringstjänsten fungerar är PRV intresserade av att de kulturarvsinstitutioner som har tänkt registrera herrelösa verk hör av sig till PRV.

Det finns ännu många obesvarade frågor om hur registreringssystemet är tänkt att fungera i praktiken. Vad som kan vara viktigt att känna till är att EU-kommissionen har i uppdrag att under 2015 avgöra om fotografier och bilder ska läggas in som ytterligare kategorier i inskränkningen om herrelösa verk. Bedömningen kommer sannolikt att hänga samman med hur väl använd EU-databasen hos OHIM kommer att vara av kulturarvsinstitutionerna under året.

Catharina Ekdahl

 

Dags för förhandlingar om kostnaden för avtal om bildanvändning

b2ap3_thumbnail_3282998302_b3b7de2413_z.jpg

b2ap3_thumbnail_3282998302_b3b7de2413_z.jpg

Handlar om pengar. Foto: Henrik Ström CC-BY-SA

Under hösten och vintern kommer förhandlingar om bland annat kostnaden för avtalen om bildanvändning på kulturarvsinstitutionerna att påbörjas. Förhandlingsarbetet tar vid efter det att de avtalslicensbaserade grundvillkoren för storskalig bildanvändning fastställts av Digisams styrgrupp i mitten av september. De framtagna grundvillkoren ligger till grund för de enskilda avtal som kommer att kunna tecknas mellan varje kulturarvsinstitution och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Grundvillkoren finner du här.

Förhandlingarna kommer att föras mellan Bildupphovsrätt i Sverige och den förhandlingsdelegation som Digisams styrgrupp har utsett och som leds av Jan Olov Westerberg, chef för Naturhistoriska riksmuseet. Övriga representanter i Digisams förhandlingsdelegation är:

Elisabeth Bill, Svenska Filminstitutet
Peter Krantz, Kungliga biblioteket
Pia Nyström, Statens musikverk
Catharina Sojde, Riksantikvarieämbetet
Erik Åström, Statens Kulturråd

Sekreterare för förhandlingsdelegationen är Catharina Ekdahl, Digisam.

En viktig källa för förhandlingarna är det pilotprojekt som har påbörjats och som är tänkt att testa de framtagna grundvillkoren för bildanvändning i praktiken. Genom pilotprojektet hoppas parterna bland annat få reda på vilken typ av bildanvändning som kommer att omfattas av avtalet, hur pass mycket tid som krävs för att administrera avtalet och om det finns en gemensam grund för kostnadsberäkning. Pilotinstitutioner är Riksantikvarieämbetet och Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Pilotprojektet beräknas pågå till i början av år 2015.

Läs mer om Digisams juridiska arbete här.

Catharina Ekdahl

En dag om lokalt kulturarv

b2ap3_thumbnail_IMG_0421.JPG

b2ap3_thumbnail_IMG_0421.JPG

Dan Korn medverkade via Skype. Foto: Catharina Ekdahl, CC:0

Umeå universitetsbibliotek bjöd på en intressant dag om lokalt kulturarv när konferensen ”Från by till byte [baj’t]” gick av stapeln i torsdags. Medverkande från Västerås stadsbibliotek, länsbiblioteket i Östergötland, Nordkalottens kultur- och forskningscentrum och Eslövs stadsbibliotek delade generöst med sig av sina erfarenheter av digitalisering och marknadsföring av lokala samlingar med små ekonomiska medel.

Dagen inleddes av en Skype-uppkopplad Dan Korn, folklivsforskare, författare och fotograf, bosatt i Manchester som på ett underhållande sätt berättade om sin passion för västgötalitteratur. Efter lunch berättade undertecknad om det juridiska arbete som Digisam samordnar för att ta fram nationella grundvillkor för användning av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial och en vägledning om upphovsrätt och annan lagstiftning.

I samband med eftermiddagens kaffepaus visades Umeå universitetsbiblioteks digitaliseringsutrustning för deltagarna. Vi fick veta att universitetsbiblioteket digitaliserar utifrån fyra olika spår, där avhandlingar är ett av spåren.

b2ap3_thumbnail_IMG_0425_4.jpg

Visning av Umeå Universitetsbiblioteks digitaliseringsutrustning. Foto: Catharina Ekdahl, CC:0.

Konferensen avslutades med Umeå universitetsbiblioteks Christer Karlsson som berättade om betydelsen av att ha en urvalsprocess i digitaliseringsarbetet och vikten av att låta användarna delta och till viss del även styra vad som ska digitaliseras.

Catharina Ekdahl