• Home
  • /Posts Tagged ' juridik '

Archives

Nu är Digisams textavtalsarbete igång!

 

234447967_516894d7fc_z-1

CC-BY Liz West

Den 20 mars var det dags för ett första möte om Digisams avtalsarbete på textområdet. Med på mötet var representanter från ett par av Digisams medverkande institutioner och myndigheter; KB, Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen, Musikverket och Digisams egen myndighet Riksantikvarieämbetet. Även ett par andra inbjudna personer från Stockholms universitet, Litteraturbanken i Göteborg och Stockholms Stadsarkiv, med särskilda kunskaper om och erfarenheter av upphovsrättsligt skyddat textmaterial, deltog.

Redan i juni 2016 beslutade Digisams styrgrupp att en referensgrupp och en förhandlingsdelegation skulle tillsättas för att arbeta med avtalsfrågor på textområdet. På mötet den 20 mars diskuterades vilka olika typer av upphovsrättsligt skyddat textmaterial som finns på kulturarvsområde och förutsättningarna för att kunna förhandla fram ett avtal som ger institutionerna möjlighet att använda materialet digitalt. Mötet var även en temperaturmätare på intresset för en avtalslicensbaserad lösning, likt det avtal som Digisam förhandlade fram hösten 2015 på bildområdet.

Viktiga frågor som lyftes på mötet handlade om hantering av personuppgifter och integritetsskydd. Något som berör en hel del av det textmaterial som finns på kulturarvsområdet, exempelvis personarkiv, brev, intervjuer och frågelistmaterial.

Det arbete som Digisam nu har påbörjat kommer att drivas vidare av den referensgrupp som bildades på mötet. Planering för ett heldagsseminarium den 12 maj pågår. Skulle det visa sig att det finns behov av ett avtalslicensbaserat avtal på textområdet kommer Digisams förhandlingsdelegation att involveras i arbetet efter sommaren.

Har du frågor eller vill bidra till arbetet? Hör av dig till catharina.ekdahl@raa.se.

Catharina Ekdahl

 

 

Ett axplock från Digisams rapport ”Ett digitalare kulturarv” – Säkra behovet av juridiskt stöd

sunlight

Sunlight Brandon Glesbrecht CC BY

Ett av de starkaste och oftast återkommande önskemålen från Digisams medverkande myndigheter och institutioner är behovet av ett kontinuerligt juridiskt stöd. I den löpande verksamheten hos kulturarvsinstitutionerna uppkommer juridiska frågor som måste lösas för att man ska komma vidare. I vissa fall krävs det för att säkra att institutionen inte bryter mot lagen eller riskerar att fatta felaktiga beslut. Frågorna handlar ofta om upphovsrätt, integritetsskydd och avtalsrätt. Bara ett mindre antal av de statliga kulturarvsinstitutionerna har egen juridisk kompetens. Något som riskerar att båda försvåra och fördröja i det dagliga arbetet. Utsikterna att de juridiska frågeställningarna för kulturarvsinstitutionerna ska minska med åren är inte en trolig utveckling. Snarare tvärt om.

Upphovsrätten är ett av de juridiska rättsområden som har genomgått flest ändringar och även framöver lär kompletteras eller förändras i takt med den digitala utvecklingen. Omvärldsbevakningen är inte lätt att hänga med i. Den kräver dessutom kontakter på ett europeiskt plan för att fånga och uppmärksamma vad som är på gång. Även det är något som kulturarvsinstitutionerna kan behöva aktiv hjälp med att följa och förstå.

Digisam har under sin verksamhetsperiod försökt underlätta för kulturarvsinstitutionerna genom juridisk rådgivning i både muntlig och skriftlig form. Ett exempel är Digisams juridiska vägledning. Den beskriver hur upphovsrätten är uppbyggd och vad den innebär för en kulturarvsinstitution som användare eller rättighetshavare. Digisam har även bidragit till licensieringsmöjligheter på bildområdet som inte fanns tidigare i det samordnade skick som Digisam kan erbjuda. Under hösten 2015 förhandlades en rekommendation om bildavtal fram av Digisam och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige gemensamt. Rekommendationen innehåller både villkoren och kostnaden för att teckna ett bildavtal för digital storskalig användning av olika typer av bildmaterial.

I Digisams rapport till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet föreslår Digisam att ett samordnat stöd inrättas permanent med uppgift att löpande bistå kulturarvsmyndigheterna och institutionerna i frågor som främst rör upphovsrätt och angränsande lagstiftning. Stödet bör vara relaterat till lagring, bevarande, tillgängliggörande och användning av digital kulturarvsinformation.

Catharina Ekdahl

 

Panoramafrihetens vara eller icke vara – var med och påverka!

arkitektur

Architecture Maria Eklind CC BY-SA

De senaste veckorna har präglats av en livlig debatt om fotografering och publicering av offentliga konstverk. Orsaken är det prejudicerande beslutet från Högsta domstolen den 4 april i tvisten mellan Wikimedia Sverige och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt (tidigare BUS). Vårt blogginlägg om HDs beslut och konsekvenserna av det hittar du här.

Ungefär samtidigt som debatten om offentliga konstverk nu har förts i Sverige, har EU-kommissionen öppnat ett nytt offentligt samråd. Den här gången vill de bland annat få in synpunkter på den s.k. panoramafriheten. Panoramafriheten handlar om just möjligheten att få fotografera upphovsrättsligt skyddade offentliga konstverk och byggnader, utan att det innebär intrång i de berörda konstnärernas och arkitekternas rättigheter. I Sverige har vi genom HDs beslut fått veta att fotografering, eller ”avbildning” av offentliga konstverk får ske enligt den bestämmelse som finns, men att den inte omfattar när bilderna sedan görs tillgängliga i en öppen databas som Wikimedia Sveriges webbsida offentligkonst.se. Bildupphovsrätt har därefter meddelat att privatpersoner i vart fall inte ska behöver oroa sig för att publicera den typen av bilder i sociala medier, se här.

Under sommaren 2015 uppmärksammades panoramafriheten i samband med att ett förslag om begränsning av den dök upp i EU-parlamentet. Begränsningen handlade om att möjligheten att avbilda skyddade byggnader och offentliga konstverk endast skulle gälla för icke-kommersiella sammanhang. Förslaget röstades ner i parlamentet. Även ett tilläggsförslag om att alla EU-länder skulle få panoramafrihet inskriven i lagstiftningen röstades ner. I ett flertal andra EU-länder är nämligen panoramafriheten mycket mer begränsad än i Sverige. I Danmark och Norge får avbildning av offentliga konstverk inte ske, om konstverket i sig är huvudmotivet i bilden. I Frankrike, Italien, Grekland och ett par länder till har man gått ett steg längre. Där är det förbjudet att avbilda skyddade byggnader och offentliga konstverk utan tillstånd från berörda upphovspersoner.

I EU-kommissionens aktuella offentliga samråd ställs sammanlagt sju frågor om panoramafriheten. EU-kommissionen vill få reda på hur situationen ser ut i dagsläget, om en generell panoramafrihet ska gälla för alla EU-medlemsländer och i så fall på vilket sätt. EU-kommissionens enkät ger ännu en gång möjlighet för bl.a. organisationer, myndigheter, institutioner och enskilda personer att tycka till om den nuvarande och framtida lagstiftningen på upphovsrättens område. Ta chansen att låta EU-kommissionen få ta del av just dina synpunkter! Det finns gott om tid. Sista dag för att besvara enkäten är den 15 juni.

Catharina Ekdahl

 

Nu har Riksarkivets nya bildregel börjat gälla

road aheadBikes rule the road Foto: astrangelyisolatedplace CC BY

Igår, 1 maj, började Riksarkivets nya regel om bilder att gälla. Bildregeln handlar om hur bilder får användas och juridiskt hanteras i Riksarkivets verksamhet. Regeln är tänkt att omfatta alla former av bilder, från fotografier till konstverk, som finns hos Riksarkivet. Den gäller även avbildningar av bildkonst, dvs. när någon fotograferar av ett konstverk, fotografi eller annan typ av bild och sedan använder den kopian på olika sätt.

Bildregeln består av 20 punkter om upphovsrätt, användning och integritetsskydd. Regeln innehåller även interna riktlinjer för hur de 20 punkterna ska tolkas och fem praktiskt användbara mallar. En av dessa är en informationstext till Riksarkivets besökare och externa användare. De fyra övriga är avtalsmallar som handlar om olika typer av reglering av rättigheter och ansvar.

Bildregeln har skrivits med utgångspunkt i Riksarkivets regeringsuppdrag att som statlig arkivmyndighet bevara, tillhandahålla, tillgängliggöra och lämna ut material ur arkiven till allmänheten. För att det uppdraget ska kunna omfatta även bildmaterialet hos Riksarkivet krävs att Riksarkivet fastställer hur en juridisk hantering av bildmaterialet bäst kan fungera i Riksarkivets verksamhet. Det är det som återspeglas i den nya bildregeln.

En viktig markering i regeln är att den digitala avfotografering som sker uteslutande av andra fotografier eller bildkonstverk, dvs. där avbildningen saknar kreativt eller skapande inslag, jämställs med vanlig reproduktion genom skanning eller fotokopiering. Sådana kopior saknar enligt Riksarkivet upphovsrättsligt skydd. Detta kompletteras i bildregeln av uppfattningen att någon ny upphovsrätt aldrig ska uppstå för en avbildning av fotografier eller bildkonst som inte längre är upphovsrättsligt skyddade.

I bildregeln framgår även att Riksarkivet inte tar ansvar för den användning som sker av besökare eller andra utomstående användare av olika typer av bildmaterial som finns hos Riksarkivet. Ansvaret ligger istället uteslutande hos användaren, som uppmanas av Riksarkivet att respektera gällande upphovsrättslagstiftning och integritetsskydd.

Riksarkivet hoppas att den nya bildregeln ska vara till nytta även för andra kulturarvsinstitutioner och myndigheter i deras dagliga hantering av bildmaterial som finns hos dem.

Riksarkivets nya bildregel finns här

En broschyr om regeln finns här

En instruktionsfilm om regeln finns här 

Rolf Källman

 

Vilka konsekvenser får Högsta domstolens tolkning av upphovsrättslagen?

bild
Golden Lady Justice Foto: Emmanuel Huybrechts CC-BY

Få har vid det här laget missat gårdagens beslut från Högsta domstolen om Wikimedia Sveriges öppna databas offentligkonst.se. HD konstaterar att webbsidan innebär en otillåten överföring till allmänheten av bilder på skyddade offentliga konstverk, eftersom det inte anses rymmas inom den inskränkning som finns i upphovsrättslagen. HD menar att den här typen av användning av konstverken typiskt sett inte kan anses ha ett obetydligt kommersiellt värde för databasägaren eller den som gör databasen tillgänglig för allmänheten, även om de inte har något kommersiellt syfte. HD anser att ett kommersiellt värde ska förbehållas upphovspersonerna och att de har rätt till ersättning för sådan exploatering. HD bedömer även att den användning som Wikimedias öppna databas ger möjlighet till innebär en betydligt större inskränkning i upphovspersonernas ensamrätt än vad lagstiftaren hade tänkt sig.

HDs beslut är i själva verket svar på de två frågor som tingsrätten hänsköt till HD för bedömning i det pågående målet mellan Wikimedia och BUS (numera Bildupphovsrätt i Sverige). HD har alltså tolkat den aktuella inskränkningen i 24 § 1 punkten i upphovsrättslagen, men är tämligen noga med att ange att tolkningen har skett specifikt utifrån det som är aktuellt i målet, dvs. Wikimedias databas offentligkonst.se. HD skriver i sitt beslut ”Rätten att med ny teknik exploatera verk på detta sätt ligger därför med lagens nuvarande utformning kvar hos upphovsmännen.”. HD antyder med andra ord att upphovsrättslagen är utformad på ett sådant sätt att det som Wikimedia gör inte ryms inom den bestämmelse om avbildning av offentlig konst som finns där. Ett konstaterande som lätt leder tankarna till det glapp som finns mellan upphovsrättslagen och de digitala vanor som gäller för de flesta. Med HDs tolkning som utgångspunkt har tingsrätten fått svar på sina två principiella frågor och kommer nu att kunna avgöra målet mellan Wikimedia och Bildupphovsrätt i Sverige.

Vilka konsekvenser kan HDs tolkning i övrigt få? HD har konstaterat att en öppen tillgänglig databas av det slag som Wikimedias är alltför ingripande i de berörda upphovspersonernas ensamrätt. Vad HD dock inte nämner är var gränsen går för vad som kan anses vara en databas med ”icke obetydligt kommersiellt värde”, när en databas anses ”öppen”, när den anses inkräkta på upphovspersonernas legitima intressen eller när det blir fråga om en betydligt större inskränkning i upphovspersonernas ensamrätt än vad som var lagstiftarens avsikt. Även om tingsrättens två frågor var principiella (se sidan 3 i HDs beslut) svarar HD på dem med Wikimedias databas som utgångspunkt. Det finns därför viss anledning att begränsa HDs tolkning till just den typen av databaser. För HDs tolkning utesluter egentligen inte att annan form av digital publicering av bilder på skyddade offentliga konstverk på allmän plats skulle kunna ske med hänvisning till 24 § punkt 1 i upphovsrättslagen.

För Digisams medverkande kulturarvsmyndigheter och institutioner finns sedan förra hösten möjlighet att teckna avtal med Bildupphovsrätt i Sverige enligt den rekommendation som förhandlades fram under 2015. Avbildningar av skyddade konstverk av det slag som det aktuella målet handlar om omfattas av det avtalet. Syftet med avtalet är institutionen ska kunna göra sin bilddatabas tillgänglig för allmänheten på webbplats som institutionen har bestämmanderätt över och att publicera upp till 120 enstaka bilder ur databasen för att visa exempel på vad som finns i den. Läs mer om bildavtalet här.

Catharina Ekdahl

 

Glöm inte att svara på EU-kommissionens frågor om upphovsrätten

bild på ballonger
Foto: William Murphy CC BY-SA

Den 5 februari 2016 publicerade vi ett blogginlägg om EU-kommissionens plan för upphovsrätten som kom i mitten av december förra året. Som nämns i blogginlägget pågår just nu ett offentligt samråd om hur efterlevnaden av det upphovsrättsliga regelverket ser ut i Europa. Utgångspunkten är det s.k. IPRED-direktivet från 2004 och bakom det offentliga samrådet står förstås EU-kommissionen.

Om betydelsen av att just kulturarvsinstitutioner säger vad de tycker i det offentliga samrådet hittar vi i en artikel från Paul Keller, ansvarig för intresseorganisationen Communia. Communias fokus är att verka för ett tillgängligt kulturarv och kunskapsflöde. Paul Keller tipsar i sin artikel om ett verktyg för kulturarvsinstitutionerna att besvara EU-kommissionens enkät. Läs mer om det här.

Sista datum för att besvara EU-kommissionens enkät är den 15 april 2016.

Catharina Ekdahl

 

Tyck till om EU-kommissionens plan för upphovsrätten!

bild
El Productor: La verdad sobre un rol distorsionado Foto: Andres Franco CC BY-SA

Den 9 december 2015 publicerade EU-kommissionen sin slutliga plan för upphovsrätten i ett meddelande kallat ”Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten”. Planen innehåller en rad förslag som främst handlar om gränsöverskridande tillgång till kreativt innehåll inom EU, att bibehålla en hög skyddsnivå för rättighetshavare och att samtidigt ge utbildnings- och forskningsområdet en viss möjlighet att hantera upphovsrättsskyddat material.

Mest krut kommer EU-kommissionen att lägga på att ge oss EU-medborgare möjlighet att ta del av våra Spotify- och Netflixkonton, men även nationella tv- och radioprogram, även utanför det egna landets gränser. EU-kommissionen vill genomföra en närmast fullt utvecklad portabilitet för den här typen av onlinetjänster. Under våren 2016 kan vi därför förvänta oss ett par lagstiftningsförslag som går i linje med planen.

EU-kommissionen konstaterar vidare att de undantag som varje medlemsland kan införa i sin nationella upphovsrättslagstiftning i alltför liten utsträckning är enhetlig och bara gäller innanför landets gränser. Tolkningen av undantagen skiftar också från land till land. Det påverkar enligt EU-kommissionen framför allt utbildnings- och forskningsområdet, men även den allmänna tillgången till kunskap. Något som EU-kommissionen särskilt tar upp är att medlemsstaterna måste ta större hänsyn till den tekniska utvecklingen bl.a. när det gäller text- och datautvinning för vetenskapliga och forskningsändamål. EU-kommissionen nämner även att större hänsyn måste tas till användningen av digital teknik för kulturarvsinstitutionernas möjlighet till långsiktigt bevarande. Även här utlovar man lagstiftningsförslag under våren 2016.

EU-kommissionens plan för upphovsrätten har Justitiedepartementet nyligen skickat ut till 90 olika myndigheter, företag och organisationer på remiss för yttrande. Se EU-kommissionens plan och Justitiedepartementets remiss här. Remissvaren ska vara inlämnande till departementet senast den 24 februari. Ta gärna chansen att tycka till om EU-kommissionens plan för upphovsrätten även om ni inte finns på remisslistan!

Samtidigt som EU-kommissionen kom ut med sin plan i meddelandet ”Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten” annonserade de om ett nytt offentligt samråd, s.k. public consultation. Den här gången vill EU-kommissionen främst ha reda på om efterlevnaden av det upphovsrättsliga regelverket är ändamålsenligt. Även här har ni därför chansen att tycka till! Sista datum är den 15 april 2016.

Catharina Ekdahl

 

Många frågor om upphovsrätt på ABM-seminarium i Gävle

Gävle visade sig från sin allra finaste höstsida när Digisams medarbetare Johanna Berg och Catharina Ekdahl deltog på en temadag om upphovsrätt den 12 oktober. Temadagen arrangerades av ABM-nätverket i Gävle. Åhörare från Länsmuseet Gävleborg, Sveriges Fängelsemuseum, Arkiv GävleborgGävle stadsarkiv, Gävle stadsbibliotek, biblioteket på Högskolan i Gävle och Sveriges Järnvägsmuseum/Järnvägsmusei Vänner fyllde Furusalen på Gävle Konstcentrum Silvanum.

gavle

Johanna Berg beskriver kulturarvsinstitutionernas verklighet

Dagen inleddes med Catharinas genomgång av upphovsrättslagen med särskilt fokus på bilder. Därefter berättade Johanna om vilka upphovsrättsliga problem kulturarvsinstitutionerna möter i dagens digitala miljöer och hur fria licenser fungerar. Innan lunch fick åhörarna även en dragning om personuppgiftslagen, mönsterskydd och Digisams juridiska vägledning och vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv.

Utifrån ett antal praktiska frågeställningar ägnades eftermiddagens workshop åt institutionernas erfarenhet av upphovsrätt och hantering av personuppgifter. Frågorna hade institutionerna sammanställt i förväg och de kompletterades av flera på plats.

Catharina Ekdahl

 

Bildavtalet är klart att teckna!

lock

Padlock 1 & Key 5. Foto: Brenda Clarke. CC BY.

Tisdagen den 27 oktober 2015 undertecknade Björn Jordell, riksarkivarie på Riksarkivet och Digisams ordförande, och Mats Lindberg, VD på Bildupphovsrätt i Sverige, den framförhandlade rekommendationen om avtalslicens för bilder. Rekommendationen fastställdes av Digisams styrgrupp den 19 oktober. Därmed är det två år långa arbetet med att få till stånd en gemensam rekommendation avslutat.

avtalet undertecknat

Björn Jordell och Mats Lindberg med det undertecknade avtalet. Foto: R. Källman. CC BY.

Det är nu fritt fram för Digisams medverkande myndigheter och institutioner att teckna enskilda bildavtal med Bildupphovsrätt. Även andra kulturarvsinstitutioner som använder skyddade bilder storskaligt i sin verksamhet kan teckna samma bildavtal. Avtalsblankett finns att ladda ner här!

Läs Digisams och Bildupphovsrätts gemensamma pressmeddelande!

Catharina Ekdahl

 

Hur går det med registreringen av herrelösa verk på PRV?

PRV
PRV på Valhallavägen i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard. CC BY-SA.

I början av hösten publicerade vi en gästblogg skriven av Cathrin Pettersson på Svenska Filminsitutet. Detta efter hennes besök på OHIM i Alicante i juli och utbildning om deras databas för herrelösa verk.

Bestämmelserna om herrelösa verk hittar man i upphovsrättslagen. Sedan den 29 oktober 2014 finns det en särskild inskränkning i upphovspersonens ensamrätt som gäller för herrelösa skrifter, film och ljudupptagningar. Läs mer om bestämmelserna här.

Den 16 september i år följde Patent- och Registreringsverket (PRV) upp sommarens utbildning med ett nytt möte med inbjudna kulturarvsinstitutioner. Ett inledande möte om herrelösa verk arrangerade PRV redan i december förra året. På detta andra möte med PRV diskuterades hur informationen om herrelösa verk bör se ut på PRVs hemsida. Även frågan om vilka krav som ställs på det som i lagen kallas för ”omsorgsfull efterforskning” togs upp och stämdes av med de möjligheter som kulturarvsinstitutionerna har att uppfylla dessa. Det konstaterades att någon registrering av svenska herrelösa verk ännu inte skett. Det förklarades främst med att registreringsförfarandet först nu fungerar tillfredsställande. För att kulturarvsinstitutionerna ska komma igång med registreringen kommer PRV att anordna en utbildningsdag i början av 2016.

En ytterligare fråga som diskuterades på mötet var hur avtalslicensmodellen och inskränkningen om herrelösa verk fungerar i praktiken. Av PRV fick vi veta att den brittiska patent- och upphovsrättsmyndigheten IPO erbjuder sina kulturarvsinstitutioner en sjuårig avtalslicensliknande licensering. I den licensen står IPO för ansvaret inför de upphovspersoner eller rättighetshavare till registrerade herrelösa verk som eventuellt ger sig till känna. Någon motsvarande tjänst kommer svenska PRV inte att kunna erbjuda. I sammanhanget nämndes att det däremot kan finnas behov från kulturarvsinstitutionerna att kunna lagra dokumentationen av en efterforskning hos PRV.

Catharina Ekdahl