• Home
  • /Posts Tagged ' Europeana '

Archives

Delta i ENUMERATE Core Survey 4 – För värdefull statistik om digitalt kulturarv

 

2932900735_268a9b00e3_o

Numbers. Indianapolis Museum of Art. Inga kända copyrightrestriktioner.

Initiativet ENUMERATE är en del av Europeana, och har som mål att ta fram en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering av kulturarvet. Enkäten Core Survey 4 är en uppföljare till enkäterna Core Survey 1-3 som har skickats ut tidigare år till kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Digisam är även i år nationell koordinator för enkäten.

Senaste omgången deltog cirka 1000 institutioner från 31 länder i enkäten, och med svar från 134 institutioner i Sverige var Sverige det land som hade näst högst svarsfrekvens – Ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på enkäten! Resultaten gör det bland annat enklare att visa på behovet av framtida investeringar i vår sektor.

Vi vill nu uppmuntra din institution att besvara årets enkät. Detta oavsett om ni besvarat en, flera eller ingen utav tidigare enkäter. Enkäten är öppen för alla kulturarvsinstitutioner och riktar sig både till dem som idag har digitaliseringsverksamhet och dem som inte har det. Genom att besvara enkäten får ni möjlighet att se var er institution står jämfört med andra kulturarvsinstitutioner nationellt och internationellt (här kan du se tidigare resultat), och få en överblick över era egna insatser på området digitalt kulturarv. Enkäten gör det också möjligt att jämföra resultat över tid.

Vi hoppas att ni vill vara med, som en del av det långsiktiga arbetet med att digitalisera kulturarvet.

Sista datum att fylla i enkäten är den 15 juni. Enkäten kan fyllas i av valfri person inom organisationen (observera att inbjudan redan kan ha gått ut till chefen på din institution) och enkäten finner du här: Enumerate Core Survey 4

Enkäten är på engelska. All data samlas in anonymt och den insamlade informationen kommer inte att kunna spåras till din institution.

Vid frågor är du välkommen att kontakta moa.ranung@raa.se

 

”Show us what you’ve got!” – Europeana AGM 2016

För två veckor sedan, den 8-9 november, var det dags för Europeanas stora årsmöte. Mötet tog rum i Lettlands Nationalbibliotek och under de två dagarna belystes Europeana Network Associations arbete under 2016 i fem olika spår. Keynote-presentationer med inspirerande talare varvades med korta ”ignite talks” på tre minuter där deltagarna fick tillfälle att presentera olika projekt eller idéer.

National Library of Latvia, CC-BY

National Library of Latvia, CC-BY

Effekter och hållbarhet
Simon Tanner från King’s College London berättade om sitt arbete inom Europeana 1914-1918, där bland annat en impact assessment case study genomfördes för att mäta projektets effekter och sessionen omfattade även en del interaktiva övningar där publiken fick delta.

Operation direct – förändringar i Europeanas aggregeringsstruktur
Ett tema på årsmötet var den tekniska utvecklingen och förändringen inom Europeanas aggregeringsstruktur. Den nya pilotstudien ”Operation Direct” presenterades av Pavel Kats och Saso Zagoranski. Inom Europeana tittar man nu på möjligheterna till enklare och snabbare publicering av institutionernas metadata och pilotstudien har gjorts för att undersöka effekterna av den typen av aggregering. Syftet var att se vilka möjligheter som finns för att effektivisera aggregeringen genom att utveckla en programvara som kan skapa direkta kopplingar till samlingssystemet eller den nationella/domänsspecifika aggregeringstjänsten. Det innebär att det i framtiden kan bli mycket enklare att bidra med material och publicera den direkt i Europeana.

Digitalisering bidrar till häftiga saker
Mia Ridge hade den avslutande keynote-presentationen där hon gav tjugo anledningar i tjugo bilder till varför digitalisering är viktigt. ”Cool things happen” var en av anledningar.

Mia Ridge, Europeana AGM 2016. Licens: CC-BY

Mia Ridge, Europeana AGM 2016. Licens: CC-BY

Transkribering
Europeanas transkriberingsverktyg för 1914-1918-projektet lanserades under konferensen. Med verktyget kan man både transkribera och geotagga brev.

Om vi skulle göra om det – hur skulle vi göra då?
“What if we had to do it all over again?” – var David Haskiyas ledande fråga i en panelsession som diskuterade den tekniska utvecklingen inom Europeana, innovativa projekt och kvalitet kontra kvantitet.

Detta var endast ett urval av alla fantastiska presenationer och inslag. Alla presentationer finns att ta del av via Europeanas Slideshare.

 

Jill Cousins, Europeana AGM 2016. Foto: Sanja Halling, CC-BY

Jill Cousins, Europeana AGM 2016. Foto: Sanja Halling, CC-BY

Det var intressant och inspirerande att ta del av Europeanas arbete och se hur mycket som har åstadkommits under detta år. Under mötet presenterades även kandidaterna för Europeanas Members Council och igår kom resultatet om vilka som blir de nya representanterna. Undertecknad finns med som en av dem som kommer att ta del av arbetet och driva bland annat frågor om öppna data.

Sanja Halling

 

 

Vem är din hjältinna eller hjälte? #AllezCulture

image
Working Class Heroine Erwin Olaf CC BY

Vem är din hjältinna eller hjälte i det hav av digitala samlingar som finns hos Europeana? Gör oss andra sällskap i sociala medier och berätta vem!

Varför det?

Kampanjen #AllezCulture handlar om att uppmärksamma Europeanas och kulturarvssektorns betydelsefulla roll i en större kontext. Ett tillgängligt kulturarv är viktigt för demokrati, tillväxt, forskning och kreativa lösningar, för att nämna några exempel. Genom Europeana görs samlingar och data från Europas kulturarvsinstitutioner tillgängliga på en och samma plats, och kulturarvsinstitutionerna blir synligare både nationellt och internationellt.

Genom att delta i kampanjen är du med och ökar medvetenheten kring de digitala samlingarna och Europeana-samarbetet.

Så gör du:

  1. Välj ut din hjältinna/hjälte på Europeana Collections.
  2. Kolla att materialet inte skyddas av copyright utan välj material som har märkningen ”Can I use it? > Yes, with attribution”
  3. Skriv om hjältinnan/hjälten i sociala medier, länka till bilden på henne/honom och avsluta med texten ’I am @Europeanaeu’ och #AllezCulture.
  4. Klart!

Här kan du läsa mer om initiativet och hur du kan delta. Eller hoppa direkt in i Twitterflödet!

Moa Ranung

 

Europeana 280 – Höjdpunkter ur europeisk konsthistoria

tuvstarrTuvstarr John Bauer CC BY-NC

Vilka konstverk skulle du peka på om du fick välja tio konstverk som finns i Sverige och som du anser har bidragit till europeisk konsthistoria? Lägg sedan till att du skulle göra samma slags urval vad gäller alla konstverk som finns i de olika EU-länderna plus Norge. Verkar det omöjligt? Inte för samarbetet Europeana 280!

Europeana 280 är ett samarbete mellan plattformen Europeana och de 28 EU-länderna samt Norge. Alla länder har valt ut minst tio konstverk var och du hittar alla verk i digital version på en samlad sida på Europeana Collections. Det svenska urvalet samordnades av Riksantikvarieämbetet och går att hitta här. Du som undrar hur ett urval kan gå till kan läsa en längre intervju med Karin Glasemann och Carl-Johan Olsson från Nationalmuseum här. Självklart finns kampanjen också i sociala medier, se #Europeana280.

De svenska kulturinstitutioner som deltog är:

  • Nationalmuseum
  • Göteborgs konstmuseum
  • Hallands konstmuseum
  • Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet
  • Jönköpings länsmuseum
  • Malmö Konstmuseum
  • Norrköpings konstmuseum
  • Västerås konstmuseum
  • Moderna museet

Moa Ranung

 

Europeana Statistics Dashboard – visar hur det går för olika samlingar på Europeana Collections

b2ap3_thumbnail_eu_stat.jpg

Europeana samlar in data från tusentals kulturarvsinstitutioner över hela Europa och publicerar mängder av material på Europeana Collections. Med över en halv miljon besökare på sidan varje månad ger detta ett rikligt underlag för statistik. För ett tag sedan släpptes betaversionen av Europeana Statistics Dashboard. Verktyget gör det möjligt att ta reda på hur det går för de olika samlingar – till exempel från din institution – som publicerats online i Europeana Collections.

Fyra nivåer av sökning

Med dashboarden kan du till exempel ta reda på vilka objekt från din institution som har flest antal ”klick” (visningar online), var besökarna kommer ifrån eller hur besökarantalet ser ut över tid (för varje månad eller år). Du kan också få en bild av hur läget ser ut i olika länder. Verktyget visar nämligen statistik på fyra nivåer:

  • Institutioner
  • Aggregatorer
  • Länder
  • Hela Europeana

Läget i Sverige

En sökning på Sverige visar att det i skrivande stund finns över tre och en halv miljon objekt i Europeana Collections som kommer härifrån och att hela 73 kulturarvsinstitutioner har bidragit till detta. Jämför man detta med antalet objekt totalt sett i Europeana Collections, som är över 52 miljoner, går det att se att Sverige står för nästan sju procent av materialet. Det är roligt att se! Av dessa sju procent består nära 60 procent av materialet av bilder, resten av text, och nästan hälften av allt material är fritt att vidareanvända. Bland de 25 populäraste objekten hittills i år hittar vi bland annat tre fabeldjur, jättedamen Viola och en byxklämma.

b2ap3_thumbnail_viola.jpg
Jättedamen Viola, som uppträdde på cirkus i Sundsvall. Sundsvalls museum. CC BY-NC

Sökningen på Sverige visar också att antalet sidvisningar för det material som kommit från Sverige ökar för varje år. Besökarna av materialet kommer, förutom från Sverige, främst från våra grannländer Norge och Finland, samt från Ryssland, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och USA.

Intensiv utvecklingsfas

Verktyget är i en intensiv utvecklingsfas och uppdateras varje månad. Därmed kan det fortfarande finnas dubbletter av vissa material. Och om du skulle sakna din institution i listan av institutioner kan det bero på att vissa dataset-nummer innehållit fler än ett institutionsnamn, vilket försvårat hanteringen. Utvecklarna av verktyget ser just nu över även detta för en eventuell lösning.

Trevlig sökning!

Moa Ranung

 

Linked data and the future of aggregation

Today, we live in a world with great expectations on digital access to information. Adapting to those expectations brings on a strong need for increased availability and quality of digital cultural information online. According to the latest report from Enumerate about digitisation, digital access and preservation at the cultural heritage institutions, most of the participating institutions in the survey have a rich mix of cultural heritage materials. On average 23% of the heritage collections has been digitally reproduced.  32% of the digitally reproduced and born-digital heritage collections at the institutions are available online for general use. Obviously, there is a lot more to be done. Which are the main obstacles in making cultural heritage information available and usable online?

Cultural heritage information today is mainly described according to traditional methods that have been created over a long time. The digital era has given us tools to show the institutions’ collections in a way that eliminates physical limitations and therefore the material/information can reach a wider audience than ever before. New technology has also given heritage institutions opportunities to create digital stories and engage users in the digital cultural arena. Still, the new technical possibilities are sometimes seen as limitations rather than opportunities, mainly because they are challenging professionals to think differently and change their traditional ways of describing information. Technology is only an instrument for adding value –  the real challenge is not to use technology for its own sake, as a fashionable add on, but as a way to create something completely new.

Metadata is structured data used for identification and description, and for facilitating access. Metadata refers to the information that describes an object, ”data about data”. There are currently several different types of descriptive metadata standards in use for managing digital cultural heritage information. 

Objects and documents that from the beginning was part of the same collection or held at the same institution could today be fragmented across several types of organisations or parts of an organisation. Description of those objects and documents would then have been based on the traditions (for example, for registration of objects and cataloguing of documents) that were current at the time the different collections were created. This means that today those old traditions are still defining how information is being “translated” in the digital format.

 bild1

Taking a map as an example, it can be described in very different ways depending on which cultural heritage domain it is described in. Sometimes the descriptions are similar, but expressed in different ways, but sometimes it is actually complementary information. A map is described as an object in the museum systems, with a description made in associated metadata standards; while , as an archival object, it would be described with entirely different descriptions and under other procedures and standards than in a museum system.

What does this mean? At the museum you could probably find a lot of information about, for example, a specific drawing or a certain aquarelle painting technique used for producing this specific map. At the archive, you could instead learn a lot about the context of this very map, revealing not so much about the document itself as at the museum, but for example about the people and the organisations that were involved in creating this map, and why it was created, who has owned it and so on. At the library, you could see if it also was a part of a hand-drawn atlas, and if it is possibly related to published reproductions. And the person, who made the map, is he defined as an artist, land surveyor, cartographer, illustrator or a records creator?

This means that it is quite difficult today to find out about all the aspects of one map in only one search- It takes quite a lot of navigation between different online portals and websites to get there. The situation is further complicated by the fact that different descriptions of information are not harmonised between different domains, so the same word, for example the term “provenance”, has different meanings across different domains. This makes it complicated for the user not knowing about all the models of the descriptions. Putting all those descriptions together in a meaningful way is the key issue for making qualitative cultural heritage information available to be used and reused easily between different domains. In order to achieve this, there is a general need at the cultural heritage institutions for common technical support for implementation of established international metadata standards and for making links between different data sets.

Today, cultural heritage institutions invest a lot of time and resources to get over those obstacles by developing processes of aggregation. When talking about digital cultural heritage, the word aggregation often refers to the transfer of collections of metadata from different institutions to different kinds of web portals, or for making metadata available through APIs. The processes of aggregation are connected to aggregators. Linked Heritage defines aggregator as follows: In the context of digital cultural heritage and particularly in the context of Europeana, aggregators are gathering material from individual organisations, standardising formats and metadata into a common model, and channelling them into Europeana according to the Europeana guidelines and procedures. There are different kinds of aggregators; country specific (national or regional, cross-domain or domain specific), project aggregators and independent organisations.

The services the aggregators provide are based on different ”mappings” (translations) between different metadata models, between those used at the institutions and the ones needed for delivering the information to the aggregators and their services and online portals. Today it requires a lot of time and resources to develop and manage the mappings of cultural heritage information, which is under constant development. Every single change at the institution, as for example a transfer to an updated version of the collection management system or a change of the metadata model of the national aggregator brings with it additional costs. 

This also means that at the end of the aggregation processes, information between different institutions or domains is often being harmonised at the very basic common level, by making connections only between those parts of the description that really are comparable between different institutions. This makes it easier for the user to find information from different domains in one search only. However, that still leaves those users that are searching for additional information, or asking more advanced questions, with the trouble of having to navigate through different digital sources.

 bild2

Aggregation digital cultural heritage – current situation bottlenecks Image: Elco van Staveren CC BY-SA 2.0

The future of these issues seems to have become much brighter since the development of the semantic web, and big data technology is opening up new possibilities for making information qualitative, linkable and usable in a lot of different ways. Will the role of the aggregators in the future be to link together all information instead, thus creating added value in terms of quality and complementary information?

Nevertheless, there are still issues to be solved before semantic technologies can be widely implemented at an institutional level. Interlinking with other data sets is done on a quite basic level today, and there is a lot more to be done before we can take real advantage of the semantic web. There is still a need to standardise the descriptions for enabling models for linking the information that is described on completely different levels. A promising model that would allow cultural heritage information from different domains to be linked and expressed in high quality, is CIDOC CRM, an ISO standard. The latest version was published in 2015, including a CRM RDFS schema. There is also already a lot of work done to harmonise CIDOC CRM with metadata standard schemas, resulting in FRBR00 (harmonisation with library material) and CIDOC CRM Sci (scientific observations). This sort of standardisation helps to create automated (or semi-automated) linking processes. 

 bild3

Linked data Image: Elco van Staveren CC BY-SA 2.0

However, when one talks about linked open data, it also means that data needs to be open. Here, Europeana has done an excellent work pushing forward CC0-licences for metadata.  That is the main strength of the EDM model – making it possible for developers and users to freely create applications based on the material from Europeana. Neverthless, when searching for additional, or more advanced information, developers are left with the trouble of navigation through different materials, most of it not linkable and with unclear licences. Institutions that are willing to provide more metadata descriptions to Europeana as CC0 are often unable to do that. Partly it is because of current aggregation processes and partly because the EDM model is established as an ontology on a basic common level, not adapted to manage all the additional information based on non-harmonised different data models coming from different institutions and aggregators. 

Therefore, it would be very interesting to see the possibilities of connecting EDM and CIDOC CRM-RDFS models, thus enabling institutions to provide as much information as linkable open data as they want to. Attempts to see connections between those models were done, for example in this Graphical representation of the harmonised EDM-CRM models. This could be a pragmatic way of evolution to a future in which the institutions themselves are, step by step, changing from collection databases to linked data. This would be a way of improving interoperability of cultural heritage data at the same time as making it linkable. Of course, that would be a long term perspective. In the near future, this could be done at the aggregators’ level in combination with common tools and services for making those processes easier.

What does all this means for the future of aggregation? Today, metadata still needs to be aggregated. It takes time to adapt to linked open data and it requires new kind of expertise at the institutions, and implementation or development of new tools and services.

Working towards an evolving method of creating linked open data would certainly be a way to create usable data across domain boundaries, to link together all information, thus creating added value in terms of quality and complementary information.

Hopefully, this will be a future step for the aggregators.

Sanja Halling

 

 

Bidra till Europeanas undersökning om kostnader för upphovsrättigheter

 Eurocent
Eurocent. Foto: Willi Heildelbach. CC BY-ND

Europeana behöver få information om vilka kostnader som kulturarvsinstitutioner har för att få använda olika typer av upphovsrättsligt skyddat material. Tanken är att Europeana sedan ska sammanställa informationen för att kunna presentera för berörda lagstiftare och andra parter inom EU. Sammanställningen hoppas Europeana bland annat kommer att visa att det behövs en övergripande reform av upphovsrättslagstiftningen.

Vill du bidra med information om vilka kostnader för upphovsrättigheter som din kulturarvsinstitution har? Gå då in på denna webbenkät: https://www.surveymonkey.com/r/costofrightsclearance.

OBS! Svarstiden för enkäten har förlängts till den 18 september.
 
Catharina Ekdahl

 

Europeana Tech 2015

Eurotech-konferensen
Eurotech-konferensen

Förra veckan gick EuropeanaTech 2015-konferensen av stapeln i Paris. Konferensens övergripande tema ”Making the Beautiful Thing, Transforming Culture with Technology” handlade både om nya innovativa tekniska möjligheter för att visa vårt gemensamma kulturarv och om den tekniska utvecklingen som Europeana står inför, bland annat vad gäller datamodellering, återanvändning av metadata, den semantiska teknikens utveckling, med mera.

Ett intressant exempel visades från British Librarys case study ”Mapping the Maps” där tiotals tusen kartor extraherades från böcker, bland annat med hjälp av Europeanas Glam Wiki Uploader, vilket skapar nya möjligheter till interaktion med samlingar. Ben O’Steen berättade om British Library Labs, där forskare och utvecklare kan använda det digitala materialet.

Runar Bergheim presenterade europeiska projektet LoCloud, som håller på att utveckla tjänster som kan användas av kulturarvsinstitutioner, som exempelvis ”HPN Microservice for historical place names”. Runar påpekade att en viktig utgångspunkt i arbetet har varit att berikning av information borde ske så nära källdata som möjligt.

Chris Welty, Google Research
Chris Welty, Google Research

Chris Welty från Google Research berättade om paradigmskiftet med s k ”cognitive computing” och framtida utmaningar. Han pekade på vikten av kvalitativ data och hur det exempelvis inverkar på att få relevanta resultat genom flerspråkiga sökningar. Chris poängterade också betydelsen av att publicera data och att den innovativa utvecklingen också innebär att acceptera att allting inte blir helt perfekt från början, ”you have to fail to find that golden nugget”.

Många av de applikationer och verktyg som utvecklats inom ramen för Europeana görs också tillgängliga via Europeana Labs.

Metadatakvalitet var en återkommande tema under konferensen och en av sessionerna handlade specifikt om det. Där presenterades bland annat British Museums arbete med CIDOC CRM av Dominic Oldman. Dominic berättade om möjligheterna det ger då metadata publiceras på ett länkbart och kvalitativt sätt direkt efter att den har skapats. De europeiska projekten Europeana Fashion och CARARE visade på vilka behov som finns vad gäller specifika metadatabeskrivningar för modematerial respektive arkeologi och kulturmiljö.

Seb Chan from Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum berättade om arbetet med deras digitala samlingar där en stor del består av tryck, vilket innebär att det i många fall inte finns så mycket metadata om objekten, därför arbetar man mycket med samlingar som länkar till varandra och gränssnitt som drar uppmärksamheten till detaljer (t ex sökningar genom en viss färgnyans).

Sanja Halling

 

En ny rymd för kreativa näringar – Europeana Space

b2ap3_thumbnail_space.jpg
space by Sweetie187. CC-BY

I februari 2014 startade det europeiska projektet Europeana Space. Projektet har som syfte att genom digitala kulturarvsresurser skapa nya möjligheter för kreativa näringar. Projektet kommer att skapa en öppen miljö för användning av digitala kulturarvsresurser. Utvecklingen av tjänster och applikationer byggda på dessa resurser kommer att stödjas av ett antal ”bästa praxis”. Dessutom kommer Europeana Space att skapa sex mindre tematiska pilotstudier för att visa upp scenarier som utvecklats i denna miljö.

b2ap3_thumbnail_espace.jpg
En rad olika tematiska workshops kommer att organiseras av projektet och den workshop som kommer att hållas härnäst handlar om frågor kring immateriella rättigheter, http://www.europeana-space.eu/activities/thematic-workshops/2-march-2015-europeana-space-ipr-workshop/

Sanja Halling

 

Hur ska nätverket Europeana se ut i framtiden?

b2ap3_thumbnail_11307100356_f969339214_z.jpg

Image taken from page 30 of ‘Illustrated Poems and Songs for Young People. Edited by mrs. Sale Barker’, 1885. The British Library. No known copyright restrictions.

Europeana vill ha din hjälp att göra nätverket så demokratiskt och representativt som möjligt. Under sommaren utkom Europeanas strategi för åren 2015-2020 och rekommendationer som handlar om hur arbetet bör drivas. Rekommendationerna lyfter bland annat hur styrningsstrukturen bör revideras och hur fler representanter från olika nivåer bör tas in för ökad demokrati i nätverket.

Genom att fylla i en enkät kan du tycka till om rekommendationerna och påverka hur det framtida nätverket kommer att se ut. Sista svarsdag är den 24 augusti. Enkäten hittar du här.

Moa Ranung