• Home
  • /Posts Tagged ' Digitalt bevarande '

Archives

Pilotprojekt om lagring i samarbete med SUNET

Digisams arbete med digitalt bevarande

Digisam har i regeringsuppdrag att ta fram ett förslag på hur ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv hos statliga kulturarvsinstitutioner kan bli verklighet. Kopplat till detta har Digisam genomfört en förstudie och deltagit i EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation). Resultaten från förstudien finns samlade i Digisams förstudierapport om digitalt bevarande. De flesta institutioner som deltog i förstudien såg fördelar med en gemensam lagringslösning inom ABMK-sektorn och efterfrågade också en gemensam stödfunktion som kan ge råd och stöd kring hur man bevarar kulturarvsinformation digitalt.

b2ap3_thumbnail_image_6_20150602-084555_1.jpg

Överenskommelse mellan Riksarkivet/Digisam och Vetenskapsrådet/SUNET

En nationell överenskommelse (så kallad Memorandum of Understanding) om den infrastrukturella inriktningen har skrivits under mellan Riksarkivet, i egenskap av huvudman för Digisam, och Vetenskapsrådet/SUNET som tillhandahåller digital infrastruktur. Denna överenskommelse innebär grunden för olika former av samverkan, till exempel mellan kultur och forskning så att forskare får bättre tillgång till kulturarvsdata som material för forskning och undervisning, eller nya utbildningsresurser.

b2ap3_thumbnail_image_1.jpg

Pilotprojektet

I och med överenskommelsen har ett pilotprojekt startats – tillsammans med SUNET – kring en gemensam backup/lagring för kulturarvsinstitutioner. Igår hölls ett första möte i projektet med representanter från bl.a. kulturarvsinstitutioner och SUNET. Steg ett i projektet kommer att bli att testa SUNETs backuptjänst.

Tillsammans strävar vi mot en gemensam infrastruktur för digitalt kulturarv, genom en ökad samordning av informationshanteringen och en effektivare användning av de infrastrukturella resurserna (såsom SUNET).

Mer information om projektet kommer framöver att läggas upp löpande på vår webbsida för digitalt bevarande.  

Sanja Halling

 

 

PREFORMA håller i tävling – För att information ska kunna läsas av i framtiden

Golden Future

Golden Future Foto: Wen Nag. CC BY-NC-SA

Idag lagras ofantliga mängder information på filer med olika format, till exempel PDF-format för texter eller TIFF-format för bilder. Även om dessa format, i de flesta fall, följer dagens standarder, har du kanske ändå ställt dig frågan: Är filformaten som finns idag tillräckligt bra för att informationen ska kunna läsas av i framtiden, eller riskerar informationen att gå förlorad? Med andra ord: Hur blir det med långtidsbevarandet?

I EU-projektet PREFORMA http://www.preforma-project.eu/ (PREservation FORMAts for culture information/e-archives) arbetar man med frågor av detta slag och lägger fokus på att ge kulturarvsinstitutioner bättre möjligheter att bevara information på lång sikt. Organisationer vill kunna implementera standardiserade filformat som har hög kvalitet, men idag är detta en utmaning. Trots att standarder följs är detta inte alltid tillräckligt för att informationen ska kunna avläsas i framtiden. Att standarden tillämpas och implementeras på rätt sätt, så att den till exempel inte innehåller onödig eller bristfällig information, är en förutsättning.

Därför har man i PREFORMA-projektet utlyst en tävling, där företag i Europa tävlar i att ta fram så kallad kontrollprogramvara. Denna programvara ska kunna kontrollera om filer i ett visst format kan valideras för långtidsbevarande i olika arkiv eller om de ska stoppas för att de inte kommer att vara läsbara i framtiden. Programvaran ska också byggas på öppen källkod.

Från och med november i år arbetar sex utvalda aktörer med att ta fram förslag på programvara. Den slutliga vinnaren av tävlingen kommer att få ta fram slutprodukten. 

Riksarkivet koordinerar projektet. Vetandets värld i Sveriges Radio har bland annat intervjuat Börje Justrell och Christina Olsson på Riksarkivet om arbetet, och du kan lyssna på intervjun här. Du kan också läsa mer om projektet och det nätverk som vuxit fram i följande broschyr http://www.digitalmeetsculture.net/wp-content/uploads/2014/08/pfo_booklet_exe.pdf.

Moa Ranung

 

Roadmap för digitalt bevarande

b2ap3_thumbnail_7065755303_89417bf2cb_z.jpg

Sign for roadside curio shop, 05/1972. The U.S. National Archives. Photographer: Norton, Boyd. No known copyright restrictions.

Digitalt bevarande är en av de mest angelägna frågorna för kulturarvsinstitutionerna idag. De digitala informationsmängderna växer snabbt i och med att digitaliseringsinsatserna ökar och att allt mer material skapas enbart digitalt. En av de första frågor som gäller digitalt bevarande brukar vara: ”Hur gör man för att långtidsbevara digital information?” EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for preservation) har nyligen publicerat en roadmap för digitalt bevarande som hjälp för kulturarvsinstitutionerna i arbetet med digitalt bevarande, samt en handbok som beskriver de viktigaste utmaningarna och ger en översikt av befintliga lösningar för digitalt bevarande. Handboken ger också en beskrivning av olika steg som bör tas för att säkra digital kulturarvsinformation för framtiden.

Projektet DCH-RP bygger på resultaten från projektet DC-net-projektet (Digital Cultural Heritage Network) som hade som syfte att främja samverkan mellan kulturarvssektorn och företrädarna för e-infrastrukturer för att underlätta tillgången till forskningsinformation i digital form från kulturarvsområdet. Inom projektet togs det fram förslag på prioriteringar av nya tjänster som skulle kunna förmedlas genom de digitala infrastrukturerna. Högst prioriterat blev långsiktigt digitalt bevarande. En rapport om dessa prioriteringar, kompletterad med goda exempel, har publicerats av DC-NET, ”DC-net priorities and Best Practices for Cultural heritage”.  
 
Att använda vedertagna standarder och format brukar vara det som man tänker på i första hand när man ska börja arbeta praktiskt med långsiktigt bevarande, men även samma typ av standard kan skapas på många olika sätt. Därför fokuserar man i projektet PREFORMA på implementering och validering av standarder för digitala filer, som ett steg på vägen att säkra ett långsiktigt bevarande.

Om digitalt bevarande är säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta det till sig, vad är i så fall ”digital curation”? Det handlar om det digitala objektets livscykel och definieras av Digital Curation Centre som “maintaining, preserving and adding value to digital data throughout its life-cycle”.

4C-projektet är ett projekt som fokuserar just på ”digital curation” och i synnerhet på en av de mest angelägna frågorna – hur mycket kostar det att bevara informationen? Projektet har nyligen presenterat ett första utkast till roadmap som ett stöd för institutionerna i dessa frågor.

Digitalt bevarande är viktigt och angeläget – och vill du testa ett roligt sätt att utforska dess möjligheter, varför inte prova på ”Curate Game” som har tagits fram av DigCurv-projektet för att visa på vilka frågor och utmaningar som uppstår i olika projektscenarier när institutionerna arbetar med digitalt bevarande och bevarande.

Sanja Halling

 

Vilket samlingssystem ska jag välja?

b2ap3_thumbnail_cans.jpg
Foto: Matthew Kraus CC-BY-NC

Collections Trust har tagit fram ett stöd för dig som funderar över vilket samlingssystem (Collections Management System – CMS) du ska välja utifrån befintliga behov. http://www.collectionstrust.org.uk/choose-a-cms

Stödet innehåller över 40 kriterier av slaget:
•    Är systemet lokalt baserat eller webbaserat?
•    Vilken hårdvara behövs?
•    Vad kostar systemet att använda?
•    Finns det teknisk support för systemet?
•    Vilka organisationer finns som referenser?
•    Vilka olika standarder och format stödjer systemet?
•    …Med mera!

Det finns möjlighet att titta på ett system i taget eller jämföra flera system. De system som är kompatibla med standarden SPECTRUM är markerade med bokstäverna ”SC”. Man kan också se om systemet erbjuder stöd för alla processer i SPECTRUM eller endast en del av dem. (SPECTRUM-manualen översätts för övrigt just nu till svenska förhållanden genom ett samarbete inlett av Riksantikvarieämbetet och Digisam – läs mer om arbetet här.)

Stödet baseras på de uppdaterade resultaten från Collections Trusts CMS-enkät (2014-2015).

Moa Ranung

 

Roadmap för digitalt bevarande – Varsågod och tyck till!

b2ap3_thumbnail_2178286587_fc15165e3a_z.jpg

Road cut into the barren hills which lead into Emmett, Idaho. July 1941. Photographer Lee Russell. The Library of Congress. No known copyright restrictions.

I dagsläget finns inga specifika rutiner och processer för långtidsbevarande av digitalt material i kulturarvssektorn. Behovet av sådana rutiner och processer är däremot stort, särskilt eftersom mängden digital kulturarvsinformation ständigt ökar.

I EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation) utvecklar man just nu en roadmap för digitalt bevarande, för att komma framåt i frågorna. Denna roadmap tar upp en rad aspekter att resonera kring och ta ställning till för alla kulturarvsinstitutioner som har, eller har för avsikt att ta fram, egna planer för digitalt bevarande.

Du har nu möjlighet att tycka till om den senaste versionen av roadmapen, så att slutversionen kan överensstämma så bra som möjligt med de prioriteringar som kulturarvsinstitutionerna har. Detta gör du genom att svara på en kortare enkät med frågor av slaget: Hur viktigt är det att frågor om samverkan, ledarskap och styrning tas upp, utöver mer tekniska aspekter? Hur viktigt är det att rättighetsfrågor tas upp vid råd kring framtida bevarandeplaner? Hur viktigt är det att råd ges kring utbildning/träning inom digitalt bevarande?

Sista datum att tycka till är den 31 augusti och du kan göra det här.

 

Digitalt bevarande – Hur ser läget ut? Vad behövs i framtiden?

b2ap3_thumbnail_freezer.jpg

Rent a freezer locker! OSU Special collections ca 1940. Inga kända copyrightrestriktioner.

Digisam har i uppdrag att ta fram förslag om nationella riktlinjer för hur ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv kan ske hos kulturarvsinstitutionerna. För att komma framåt i frågan har Digisam genomfört en förstudie om digitalt bevarande mellan april 2013 och mars 2014.

Förstudien bestod av intervjuer med ett urval av våra medverkande myndigheter och institutioner, en workshop, utfört arbete i en arbetsgrupp och en expertgrupp, och en jämförande analys av hur det digitala bevarandet ser ut på nationell och europeisk nivå.

Resultaten från förstudien finns samlade i en nypublicerad rapport. Rapporten visar hur läget ser ut hos de intervjuade kulturarvsinstitutionerna vad gäller digitalt bevarande, vilka behov som finns på området och hur ’state of the art’ (dagens högsta nivå inom ett område) kan nås. Rapporten innehåller också information om hur Digisam bör arbeta vidare med frågan.

Myndigheterna och institutionerna som deltog i förstudien är:

  • Riksarkivet
  • Arkitektur- och designcentrum
  • Institutet för språk och folkminnen
  • Kungliga biblioteket
  • Tekniska museet
  • Riksantikvarieämbetet
  • Statens historiska museer
  • Statens maritima museer
 

Europeiskt samarbete banar väg för bevarande

b2ap3_thumbnail_dillo.jpg

Foto: Ingrid Dillo från DANS. Moa Ranung, CC:0

Den 3-4 juni var det dags för workshoppar om digitalt bevarande på Riksarkivet, där deltagare från kulturarvs- och forskningssidan möttes för kunskapsutbyte och diskussioner. Arrangörer var EU-projekten DCH-RP och EUDAT i samarbete med Riksarkivet.

Under dessa dagar hölls en rad presentationer om digitalt bevarande ur flera perspektiv. Det blev tydligt att det pågående samarbetet i EU-projekten gör att vi kommer framåt i bevarandefrågan på ett sätt som är svårt att klara på egen hand. Den kunskap och de lärdomar som kommer utav projekten kommer bland annat Digisam att ta med in i arbetet som rör en nationell infrastruktur för kulturarvsinformation, där bevarandet av kulturarvsinformationen är en viktig del.

Roadmap för digitalt bevarande
I projektet DCH-RP tar man just nu fram en roadmap för hur det digitala kulturarvet kan bevaras genom samverkande digitala infrastrukturer. I och med detta ser man närmare på hur man skulle kunna dra nytta av de infrastrukturer för forskningsinformation som finns idag. Det digitala bevarandet bör komma in tidigt i processen för att informationen ska kunna säkras för framtiden. Bevarande genom samverkande digitala infrastrukturer kan minska digitaliseringskostnaderna och samtidigt göra det möjligt att lättare koppla samman kulturarvs- och forskningsinformation, vilket i sin tur kan ge oanade möjligheter.

b2ap3_thumbnail_fresa.jpg

Foto: Antonella Fresa från DCH-RP. Sanja Halling, CC:0

I projektet DCH-RP genomförs praktiska tester med data från en mängd europeiska kulturarvsinstitutioner, för att se hur väl deras material kan bevaras i olika slags digitala infrastrukturer. Även svenska kulturarvsinstitutioner bidrar med data. Projektet EUDAT (European Data Infrastructure) arbetar med att ta fram en gemensam datainfrastruktur för forskningsdata, och de tjänster som EUDAT har tagit fram används bland annat i DCH-RP projektets praktiska tester. DCH-RP-projektets handbok publiceras i slutet av september.

b2ap3_thumbnail_mingel.jpg

Foto: Pausmingel. Moa Ranung, CC:0

Trust är en kärnfråga
Frågan om trust lyftes under workshopparna som en av kärnfrågorna när det kommer till bevarande. Både kulturarvsinstitutioner, de som tillhandahåller tekniska lösningar och allmänheten behöver ha tillit till varandra och den kulturarvsinformation som tillhandahålls. Både representanter från kulturarvsinstitutioner och från forskningssidan beskrev under workshopparna sina tankar om vilka möjligheter och utmaningar som finns på området. Frågor av detta slag blev belysta: Vad händer med de trustmodeller som finns idag om vi använder oss av digitala infrastrukturer? Hur kan vi förmedla kvalitetskrav till dem som tillhandahåller tjänsterna? Hur kan vi ta hand om det värde som adderas genom crowd sourcing? Alla var överens om att det är viktigt att vi alla delar med oss av våra misstag för att vi ska kunna lära av varandra. Det är en ny och spännande värld vi bygger upp.

Du hittar alla presentationer från workshopparna här.

Moa Ranung

 

Workshopdagar om digitalt bevarande 3 och 4 juni

b2ap3_thumbnail_4546092248_35030d4425_b.jpg

Foto: New Mexico. Mrs Fidel Romero proudly exhibits her canned food. 1946. The US National Archives. Inga kända copyrightrestriktioner.

Den 3-4 juni har du chansen att delta under en eller två workshopdagar om digitalt bevarande på Riksarkivet i Stockholm (Marieberg). Målgrupp för dessa dagar är alla som arbetar på en kulturarvs- eller forskningsinstitution, och/eller som arbetar med eller har intresse för digitalt bevarande. Båda workshopdagarna hålls på engelska.

Den första workshopdagen (3 juni) riktar sig särskilt till dig som arbetar på en kulturarvsinstitution. Under dagen lyfts digitalt bevarande ur flera perspektiv, bland annat:
• DCH-RP-projektet som handlar om att ta fram en roadmap för digitalt bevarande,
• EUDAT-projektet som handlar om att ta fram en gemensam datainfrastruktur för forskningsdata,
 Digisams bevarandeförstudie,
• utförda tester inom digitalt bevarande,
• ”state of the art” inom digitalt bevarande,
• och mer därtill.

Den andra workshopdagen (4 juni) handlar främst om att fördjupa de diskussioner som förs i projekten, men är öppen för alla. Under workshopen presenteras tre olika exempel från institutioner som bevarar digitalt data, och diskussioner kommer att föras kring vilka behov som finns vad gäller digitalt bevarande.

För anmälan och mer information, kontakta linn.andren@riksarkivet.seSista svarsdatum har förlängts till och med den 26 maj. Workshopparna är öppna för alla, och det finns fortfarande platser kvar. Uppge i din anmälan vilket eller vilka datum du är intresserad av att delta. Att delta är kostnadsfritt.

Det preliminära programmet hittar du här.

Moa Ranung

 

Årskrönika 2013

Vad lade Digisam krutet på under 2013? Härmed vår årsredovisning i kortversion:

Myndigheter och institutioner tar fram planer för digitalisering
23 myndigheter och institutioner har i uppdrag att ta fram planer för sin digitaliseringsverksamhet. Under året ledde Digisam en arbetsgrupp som tog fram ett underlag som fungerar som stöd för arbetet med planerna. Ett nätverk bildades också med representanter för alla 23 myndigheter och organisationer. Nätverket har träffats två gånger för gemensam problemlösning och breddade kontakter. Läs mer här…

En framtida infrastruktur
Digisam utvecklar ett förslag på hur en framtida infrastruktur för det digitala kulturarvet kan se ut. Under året hölls flera workshops med representanter för myndigheter som har nyckelroller vad gäller försörjning av digital kulturarvsinformation. En modell som tas fram i samarbete med KTH beskriver vad som behövs i framtiden i form av standarder, funktionalitet och stödsystem. Läs mer här…

b2ap3_thumbnail_kthmeet.jpg

Infrastruktur för kulturarvsinsformation. Digisam, Riksarkivet och
KTH på möte i Tilburg med nederländska kollegor

Digitalt bevarande
Bevarandet av kulturarvsinstitutionernas digitala information är en nyckelfråga. Digisam har i uppdrag att ta fram förslag på hur ett samordnat och kostnadseffektivt långtidsbevarande kan bli verklighet. Som ett första steg i arbetet startades en förstudie med deltagare från sju av Digisams medverkande myndigheter och institutioner. Intervjuer har förts med deltagarna för att ta reda på hur läget ser ut idag. Läs mer här…

Upphovsrätt: Rekommendationer och avtalslicenser
Frågor kring upphovsrätt dyker ofta upp i samband med digitalt bevarande och tillgängliggörande. Digisam har under året inlett ett samrådsarbete kring upphovsrättsliga frågor. Två arbetsgrupper har bildats, en partssammansatt med representanter från kulturarvsinstitutioner och bildorganisationerna samt en referensgrupp med experter på bildfrågor vid institutionerna. Arbetet ska resultera i rekommendationer kring upphovsrätt som kan fungera som praktisk vägledning vid kulturarvsinstitutionerna, samt villkor i ett förslag till ett avtalslicensbaserat ramavtal som kan användas av institutionerna. Läs mer här…

Auktoriteter, semantisk webb och öppen data
Projektet DISKA (Digitala Semantiska Kulturarvsauktoriteter) har under året med finansiering från Vinnova drivits i samarbete med KTH. Inom projektet har dataset, listor och förteckningar av referenskaraktär på kulturarvsmyndigheter inventerats och bearbetats. Ett urval av listorna har omarbetats till semantiska dataset och publicerats som länkbar öppen data. Läs mer här…

Digisam arrangerade också en workshopvecka, inkluderande ett hackathon, på Riks­arkivet. Under veckan bearbetades dataset från Riksarkivet med målet att publicera auktoritetsdata som länkad öppen data.

Kulturarvsinformation i undervisning
Den växande mängden digital kulturarvsinformation är en skatt som med fördel kan användas i undervisning. Digisam har därför ett nära samarbete med ECE-skolan vid KTH, för att utveckla ett forskningsområde kring kulturarv och teknikförstärkt lärande. Läs mer här…

Konferens om öppna kulturarvsdata i Norden
Under 2013 hade Sverige ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. I och med detta arrangerade Digisam, i samarbete med Media Evolution, en konferens i Malmö på temat öppna kulturarvsdata i Norden. Målet för konferensen var att skapa ett hållbart och nordiskt nätverk för digitalt kulturarv. Filmer från konferensen finns att se här.

b2ap3_thumbnail_nordlodcollage.jpg

 

Europeiska samarbeten
Digisam har under året testat att ta en paraplyroll för att underlätta för de svenska kulturarvsinstitutionerna att delta i EU-projekt. Under 2013 deltog svenska kulturarvsinstitutioner i 13 av de europeiska projekt som berör digitalt kulturarv. Digisam startade ett nätverk för dem som arbetar i projekten. Läs mer här…

Tillsammans med Riksarkivet har Digisam deltagit som partner i EU-projekten Linked Heritage, DCH-RP och ATHENA Plus. Digisam har också gått in som associate partner i projektet Europeana Inside för att kunna följa och ta del av projektets resultat.

EU-projektet Linked Heritage avslutades under hösten. Tillsammans med Riksarkivet har Digisam översatt kursmaterial om terminologier, semantifering av data med mera. Kursmaterialet är publicerat på Digisams webbplats. Läs mer här…

Inom EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage – Road Map for Preservation) arbetar Digisam främst med de ”proof of concepts” inom vilka konkreta scenariobaserade bevarandeexperiment utförs med hjälp av e-infrastruktur som tillhandahålls av NGI (National Grid Initiativ). Under året har data från Riksarkivet använts i en första etapp. En andra etapp har planerats där data från upp till sju ytterligare svenska myndigheter och institutioner kommer att ingår i testerna. Läs mer här…

Digisam är nationell koordinator i projektet ENUMERATE som syftar till att få ett bättre statistiskt underlag vad gäller digitaliseringsarbetet vid medlemsländernas institutioner. Digisam har arbetat för att få in ett så brett underlag som möjligt. En enkät har gått ut till de bibliotek och museer som omfattas av det nationella statistikuppdraget, samt till ett urval av landets arkiv. Totalt har 85 svar kommit in.

 

 

DCH-RP Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation

DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation), är en samordningsinsats som stöds av EC FP7 e-Infrastructures Programme och som syftar till att producera och validera en ”Roadmap for Preservation” som beskriver på vilket sätt man bör gå tillväga för att bevara det digitala kulturarvet genom en samlad digital infrastruktur. En sådan infrastruktur kommer att utnyttja de möjligheter som erbjuds av forskningsinfrastrukturer, t ex SUNET och Grid initiativ. DCH-RP bygger i första hand på kunskaperna från DC-NET och INDICATE-projekten som undersökte på vilket sätt kulturavssektorn kan använda sig av de digitala infrastrukturerna. Riksarkivet deltog i DC-net-projektet där bevarandet lyftes fram som första prioritet för e-Infrastrukturtjänster för kulturarvsinstitutionerna.

En av arbetsuppgifterna i DCH-RP är att validera en road map för bevarande genom ”proofs of concept”, där kulturarvsinstitutioner kommer att göra konkreta experiment tillsammans med leverantörer av e-infrastruktur. Projektet kommer också att utforska hur man kan harmonisera policies för bevarande av det digitala kulturarvet, både på en europeisk och internationell nivå, för att hitta modeller för styrning och hållbarhet.

 

Den offentliga lanseringen av projektet ägde rum på konferensen Euromed 2012 i Limassol, Cypern den 1 november 2012. Publiken var positiv till visionerna för användningen av den nya tekniken. Det betonades att forskningsinfrastrukturer spelar en viktig roll som en möjlig kanal för leverans, tillgång och bevarande av digitala kulturarvet. 

Riksarkivet/Digisam har som uppgift i projektet att organisera konkreta experiment av olika typer av scenarier för digitalt bevarande. I den första omgången tester som gjordes mellan mars till september 2013 gjordes tester i Sverige med data från Riksarkivet. Den andra omgången tester kommer att omfatta data från fler kulturarvsinstitutioner.
Den viktigaste förutsättningen för testerna är att klargöra vilka funktioner inom digitalt bevarande som saknas respektive vad som kan förbättras eller göras effektivare. 

För testerna kommer man också att använda sig av e-CSG-plattformen (e-culture Science Gateway), som utvecklades i EU-projektet INDICATE.

Mer information om projektet finns på projektets hemsida.

/Sanja Halling