• Home
  • /Posts Tagged ' digitala utställningar '

Archives

Checklista för digitala utställningar

I några tidigare blogginlägg  har jag skrivit om arbetet jag är involverad i inom en internationell arbetsgrupp som inriktar sig på området digitala utställningar.

Digisam har nu tillsammans med experter i Sverige redigerat klart och publicerat en checklista för digitala utställningar som är baserad på översättningen av checklistan ”Things to consider before creating a Digital Exhibition” som har tagits fram av denna arbetsgrupp. Checklistan består av vägledande frågor för att planera och genomföra en digital utställning. Frågorna är uppdelade utifrån fem projektfaser för att stödja strukturering av arbetsprocessen; koncept-, resursplanerings-, populariserings-, genomförande- och utvärderingsfasen.

GIF IT UP 2015 entry from Eleanor Lutz in Seattle, Washington. This GIF is made available under a CC-BY 3.0 Licence.

GIF IT UP 2015 entry from Eleanor Lutz in Seattle, Washington. This GIF is made available under a CC-BY 3.0 Licence.

Checklistan utgår ifrån definitionen av en digital utställning som har tidigare tagits fram i arbetsgruppen.

”A Digital Exhibition is based on a clear concept and is well curated. It assembles, interlinks and disseminates digital multimedia objects in order to deliver innovative presentations of a theme, or series of themes, allowing user interaction to a great extent.”

Vi hoppas att den här checklistan kommer att göra det lättare att komma i gång med att skapa utställningar!

Sanja Halling

 

Digitala utställningar och digitala berättelser

digitalt

Barbican Centre: Digital Revolution. Foto: Alexander Svensson. CC BY.

Jag har i några tidigare bloggposter skrivit om digitala utställningar och möjligheterna som de ger, men också om svårigheterna i att definiera vad en digital utställning är och vad det innebär att producera en digital utställning idag. I dagens snabba informationssamhälle blir det allt svårare att hitta information om de inspirerande och intressanta utställningar man har sett på webben någon gång men som det inte längre finns någon tillgång till. Fler och fler digitala utställningar produceras varje dag. Räcker det med att stänga ned och arkivera webbplatsen som har används för en digital utställning eller behövs det något mer?

De flesta beskrivande metadatastandarder är anpassade till föremål, dokument, publikationer, förteckningar eller samlingar. Med digitala utställningar handlar det inte längre om en avgränsad tematisk utställning – idag är det mycket som hamnar inom begreppet: virtuella rundvandringar, tredimensionella fördjupning i ett särskilt föremål eller så kan det vara traditionella utställningar där man har använt sig av digitala inslag. Hur gör man då när man ska beskriva en digital utställning i databaser och samlingssystem?

I arbetsgruppen för digitala utställningar har man länge resonerat kring hur detta skulle kunna göras enklare och mer effektivt. En modell för beskrivningar som ska kunna inkludera all ny information som uppstår när det gäller digitala utställningar har nu tagits fram inom ramen för Athena Plus-projektet.

DEMES – en modell för beskrivning av digitala utställningar

Digital Exhibition Metadata Elements Set (DEMES) består av 30 beskrivande element som är specifika för digitala utställningar. Dessa är grupperade i sju semantiska sektioner baserade på befintliga standarder. Publikationen ”Metadata for the description of digital exhibitions: the DEMES Element Set”, beskriver modellen. Den är öppen för kommentarer och synpunkter. Alla är inbjudna att testa och kommentera modellen, innan en version 1.0 tas fram.

Digitala berättelser och kulturarvet – a two way street

I september deltog jag i en nätverksträff med temat digitala utställningar som Riksutställningar anordnade där vi bland annat diskuterade svårigheterna med definitionen av begreppet digitala utställningar i det praktiska arbetet . Vi konstaterade att det i praktiken ofta blir en tunn gräns mellan digitala utställningar och digitala berättelser (digital storytelling) där dessa t o m kan gå in i varandra. Tvåvägskommunikation och interaktivitet som inte har varit möjlig tidigare har nu kommit in i bilden, vilket gör att många användare interagerar med kulturarvsinstitutioner via sociala medier – kommenterar, ställer frågor, lägger till egen information m m.

Hur skapas digitala berättelser idag vid kulturarvsinstitutionerna? Vilka rekommendationer och tekniska verktyg finns det? Även inom detta område har Athena Plus-projektet nu tagit fram en publikation, ”Digital storytelling and cultural heritage: stakes and opportunities.” Läs och inspireras!

Sanja Halling

 

Hur skapar man en digital utställning?

Digital Revolution 1

Digital Revolutions 1. Foto: Ian Guest. CC BY-NC-SA. Bilden är beskuren.

I en tidigare bloggpost har jag skrivit om digitala utställningar och om den internationella arbetsgrupp som jag deltar i där vi bland annat har arbetat med en definition för begreppet digitala utställningar. Jag vill passa på och tacka för alla konstruktiva synpunkter och kommentarer som vi har fått!

Som stöd i arbetet med digitala utställningar har man i arbetsgruppen nu tagit fram ett utkast till en checklista. Vi har gjort en översättning av detta utkast till svenska som nu finns att läsa här: Checklista för vad man kan tänka på när man ska skapa en digital utställning. När den blir klar så hoppas vi att den kommer att göra det lättare att komma i gång med att skapa utställningar.

Är det någonting du saknar? Vi är mycket tacksamma för dina kommentarer och synpunkter på checklistan, antingen här på bloggen eller per mail till sanja.halling@riksarkivet.se

Sanja Halling

 

Hur kan utställningar berikas med digital teknik och interaktivitet? Vi lyfter blicken mot aktuella EU-projekt

Putting yourself in the moviePutting yourself in the movie Michael Coghlan CC BY-SA

Det finns många olika sätt att använda sig av digitalt kulturarv i utställningar; virtuella vandringar genom museer, digitala tematiska utställningar, tredimensionella fördjupningar i ett särskilt föremål, för att nämna några. Flera museer experimenterar idag med att berika fysiska utställningar med digital information och tillföra nya digitala kontexter. Idag visas till exempel en utställning om mumier på Medelhavsmuseet, där 3D-teknik spelar en stor roll i att upptäcka föremålen.

Dessa satsningar tillför något nytt och utöver det vanliga för besökarnas upplevelse men innebär rätt ofta kostsamma tekniska åtgärder på kulturarvsinstitutionerna. EU-projektet meSch har som mål att utveckla en plattform med verktyg som kan användas för att skapa interaktiva upplevelser utan behov av avancerad teknisk expertis. Genom denna plattform skulle skräddarsydda applikationer kunna tillföra anpassat digitalt innehåll och interaktivitet till en fysisk utställning, som det exempelvis har beskrivits i projektets prototyp ”Loupe”. Sådana applikationer är ett sätt för museerna att skapa upplevelser utanför museibyggnadens väggar och att enklare kunna samarbeta kring gemensamma utställningar.

Och om man ändå inte skulle hitta ett lämpligt verktyg så finns eCult Observatory – en plattform där ”teknologi möter kulturarv” med bland annat en katalog över olika tekniska verktyg för information och kommunikation. Där kan dessutom teknikleverantörer visa sina lösningar och kulturarvsinstitutioner som redan har implementerat verktygen dela sina anpassningar med andra. Projektet har också publicerat ”A Guide for Museums to develop a Technology Strategy”, som handlar om vikten av att de nya teknologierna är en del av strategiska arbetet.

b2ap3_thumbnail_eu_proj2.jpgThe Twingl Mind Andy Wilkinson CC BY-SA

Interaktiva upplevelser kommer att öka i framtiden och bli allt mer avancerade, och verktygen kommer att bli tillgängliga för fler och enklare att använda. Redan idag arbetar forskare i projektet SEEDS med att utveckla ett interaktivt system genom big data-teknik som inte bara presenterar data anpassad till användare, utan också kontinuerligt uppdaterar presentationen. Projektet CHESS arbetar bland annat med digital storytelling och personaliserade interaktiva berättelser för besökare av kulturmiljöer.  

Natural Europe är ett annat EU-finansierat projekt som fokuserar på naturhistoriska samlingar, och där pedagogiska metoder och verktyg tas fram för att skapa användarprofiler och skräddarsydda innovativa vägar genom de högkvalitativa digitala samlingar som finns på Naturhistoriska museer runt om i Europa.

Vad man samtidigt inte får glömma bort är att grunden i att skapa digitala upplevelser av kulturarv inte i första hand är tekniken utan materialet. Därför är grunden till att utnyttja den nya teknikens fulla potential att skapa strukturerad, standardiserad och harmoniserad kulturarvsdata. Därför är det också glädjande att se att ett initiativ och utbildningsprogram för yrkesverksamma, som tar upp hela den digitala livscykeln, har startat: “Initial Training Network for Digital Cultural Heritage: Projecting our Past to the Future”.

Sanja Halling

 

Rapport från workshop om det digitala verktyget Movio

Den 18 november hölls en workshop i det digitala verktyget Movio på Riksarkivet i Stockholm. Movio är ett verktyg i vilket det går att skapa digitala utställningar, och det utvecklas just nu inom ramen för EU projektet Athena Plus. Syftet med workshopen var att presentera en pilotutställning som Nationalmuseum och Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet gemensamt har tagit fram i Movio, och att låta deltagarna prova på verktyget och tycka till om dess form och funktioner.

Rolf Källman och Sanja Halling från Digisam inledde med att berätta om Athena Plus projektet. Tack vare det samarbete som pågår i projektet har det varit möjligt för kulturarvsinstitutioner från hela Europa att ta fram pilotutställningar i Movio. I projektet tar man också fram en best practices handbok för digitala utställningar, och har en arbetsgrupp som arbetar med frågorna. Athena Plus projektet arbetar även med en rad andra frågor som berör europeiska kulturarvsinstitutioner – läs mer här. Rolf och Sanja berättade även om Digisams EU-nätverk, dit vi välkomnar fler deltagare och där bland annat Athena Plus projektet finns representerat.

b2ap3_thumbnail_movio1.jpg
Därefter presenterade Karin Glasemann från Nationalmuseum och Linnéa Karlberg från Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet sin pilotutställning om drottning Kristina. De lyfte bland annat fördelen med att skapa en digital utställning gemensamt, eftersom båda museer har material som handlar om samma teman. Att samarbeta genom att ta fram en digital utställning kan också vara betydligt enklare än att göra en fysisk utställning tillsammans. Karin Glasemann och Linnéa Karlberg visade sedan olika funktioner i verktyget (så som storyteller, tankekarta, livslinje, geografisk resväg, med mera) och hjälpte deltagarna att på egen hand prova på, navigera i och tycka till om dito. Vi tackar för alla synpunkter och förslag!

b2ap3_thumbnail_movio2.jpgHistorisk resväg.

Slutligen presenterades tilläggsmodulen CityQuest som gör det möjligt att skapa guidade stads- och/eller museiturer med hjälp av bland annat QR koder.

För frågor om Kristina-utställningen eller plattformar för att testa Movio-verktyget är du välkommen att kontakta Karin Glasemann på karin.glasemann@nationalmuseum.se eller Linnéa Karlberg på linnea.karlberg@lsh.se

Moa Ranung

 

MOVIO – ett verktyg för att bygga digitala utställningar

Är du intresserad av ett verktyg för att bygga digitala utställningar? I så fall har du chansen att under en halvdags workshop den 18 november få stifta närmare bekantskap med Movio, ett verktyg som utvecklas inom ramen för EU-projektet AthenaPlus.  

Movio är ett verktyg specialanpassat för kulturarvsinstitutioner, som innehåller roliga specialfunktioner såsom tidslinjer, kartor och kan hämta information från samlingsdatabaser och Europeana. Movio, som är byggt på öppen källkod, är lätt att lära sig och har verktyg för att bygga snygga digitala utställningar och appar som man inte behöver vara programmerare, eller anlita externt it-stöd, för att hantera. Movio passar utmärkt för att presentera ett forskningsprojekt, en del av samlingarna eller som komplement till en pågående utställning.

b2ap3_thumbnail_Movio-3.jpg

Inom AthenaPlus projektet har Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillsammans med Nationalmuseum utvärderat Movio och tagit fram en pilotutställning. Den här utställningen kommer att presenteras under dagen. Vi vill gärna höra vad du tycker att ett verktyg för digitala utställningar borde innehålla. Därför kommer vi under workshoppen att be dig om hjälp med utvärdering av både pilotutställningen och verktyget. Movio är under löpande utveckling, så här finns det chansen att påverka ett lovande verktyg! Det finns även en nyproducerad tilläggsmodul, CityQuest, med vilken man kan skapa guidade stads- och/eller museiturer bl.a. med hjälp av QR koder. Vi kommer också att visa den här modulen under dagen.

Mer om Movio kan du hitta här och du kan även ta en förhandstitt på alla utställningar som har producerats i samband med AthenaPlus projektet här.

Workshopen vänder sig till alla som är intresserade av att använda verktyget, både som ett stöd i arbete med att skapa digitala utställningar och för att dela med dig av vad du som användare vill se och göra i en digital utställning. Det är begränsat antal platser så det är först till kvarn som gäller.

Tid: Kl 13.00-16.30 den 18 november 2014. 

Plats: Riksarkivet i Marieberg, Stockholm. 

Anmälan görs till moa.ranung@riksarkivet.se senast den 8 november.

Rolf Källman 

 

 

Vad är en digital utställning? Vad tycker du?

b2ap3_thumbnail_digitalexhibitions-homepage_.jpg

Under de senaste åren har jag varit involverad i en internationell arbetsgrupp som inriktar sig på området digitala utställningar. Arbetsgruppen tittar på begrepp och definitioner som rör digitala utställningar, och diskuterar nuvarande praxis och standardisering av lämpliga metadatamodeller för beskrivning av sådana utställningar.

Vad är en digital utställning?

En samling digitala kulturarvsobjekt utgör inte per automatik en digital utställning. Det är bara när objekt är omsorgsfullt utvalda och sammankopplade kring ett tema eller en berättelse som en utställning kan bli till. Med andra ord handlar det, precis som i analoga utställningar, om att skapa ett sammanhang.

I en digital utställning har de traditionella funktionerna för tillgängliggörande av information ändrats. Digitala berättelser kan idag gå bortom fysiska gränser, och involvera en mycket bredare publik, genom de möjligheter som finns på digitala arenor som exempelvis augmented reality och genom tillgång till digital kulturarvsinformation. När olika typer av kulturarvsinformation, som varit splittrade över olika institutioner, kopplas samman via nya tekniker skapas helt nya möjligheter för interaktivitet och lärande. Besökare av digitala utställningar är idag också aktiva användare som kan få en interaktiv upplevelse med hjälp av nya metoder och verktyg.

En preliminär definition – Håller du med?

En preliminär definition av digitala utställningar har tagits fram i arbetsgruppen. Den är följande:

”A Digital Exhibition is based on a clear concept and is well curated. It assembles, interlinks and disseminates digital multimedia objects in order to deliver innovative presentations of a theme, or series of themes, allowing user interaction to a great extent.”

Håller du med om definitionen? Läs mer om diskussionerna i arbetsgruppen och hitta verktyg och exempel på digitala utställningar på arbetsgruppens hemsida. Alla kommentarer och synpunkter välkomnas!

Sanja Halling