• Home
  • /Posts Tagged ' Digital infrastruktur '

Archives

Digitala infrastrukturer – vad är det och vilka infrastrukturer finns det?

Digital infrastruktur för kulturarv är ett begrepp som idag används i bred bemärkelse. Oftast relaterar det till hantering av digitalt kulturarvsmaterial i databaser och system för samlingsförvaltning, men kan även användas för internetuppkoppling, datalagring, e-infrastrukturer, med mera.

Ibland avses datainfrastrukturer som etableras när metadata från flera olika institutioner aggregeras och tillgängliggörs, genom t.ex. EuropeanaK-samsök eller den Nationella ArkivDatabasen (NAD). Datainfrastrukturer bygger oftast på processer som har utvecklats internt på institutionerna eller i samverkan med olika typer av aggregeringstjänster som harmoniserar information. Dessa tjänster kan liknas vid tåg som transporterar informationen över de tekniska infrastrukturerna, som fungerar som räls.

St. Margrethen - Switzerland, Complex rail switch in the railway station. Flickr, photo by Kecko, CC-BY 2.0.

St. Margrethen – Switzerland, Complex rail switch in the railway station. Flickr, photo by Kecko, CC-BY 2.0.

Tekniska infrastrukturer som, bl.a. genom uppkopplingskapacitet, stödjer datainfrastrukturer och aktiviteter kopplade till aggregering kallas för e-infrastrukturer. E-infrastrukturer är verktyg för elek­tronisk kommunikation, visualisering, modellering, lagring, nätverk för dataöverföring, bearbetning och tillgång till storskaliga beräkningar och avancerat användarstöd. E-infrastrukturer kan på så sätt vara till nytta både för forskare och datagenererande kulturarvsinstitutioner och är ofta implementerade inom forskningsinfrastrukturer.

I Digisams rapport ”Digital informationshantering och infrastruktur för kulturarvet” presenteras hur den nuvarande hanteringen av digital kulturarvsinformation ser ut, från strukturering i institutionernas verksamhetssystem till aggregering och tillgängliggörande.

Under arbetet med digitala infrastrukturer blev det tydligt att det finns behov av en handbok som kan ge institutionerna stöd i valet av digitala infrastrukturer och IT-lösningar för kulturarvsinformation. Som ett första steg i detta har Digisam nu tagit fram en översikt som beskriver vad digitala infrastrukturer är och vilka olika typer av infrastrukturer som finns.

Kulturarvets datainfrastrukturer med digitaliserad kulturarvsinformation rymmer digitaliserade samlingar men även digital forskningsinformation som förvaltas av kulturarvsinstitutionerna. Samlat utgör denna information en betydande resurs för forskning men även för bred publik användning och återanvändning. Mycket kan idag vinnas genom användning av digitala infrastrukturer, som e-infrastrukturer och forskningsinfrastrukturer. Genom att använda digitala infrastrukturer kan kulturarvsinstitutioner enklare skapa en ökad tillgång till information vilket sannolikt leder även till ökad forskning.

Sanja Halling

 

Rapport om infrastruktur blir underlag för fortsatt arbete

b2ap3_thumbnail_crossroads.jpg
Crossroads Foto: Sylva Ficová CC BY-NC-ND

Digisam har i uppdrag att innan slutet av 2015 komma med förslag på hur en framtida infrastruktur för digitalt kulturarv kan se ut. Mellan februari 2013 och oktober 2014 har vi i samarbete med andra arbetat med att sammanställa underlag och ta fram ett förslag till en modell över en samordnad informationshantering. Resultatet hittar du i den nypublicerade rapporten  Digital informationshantering och infrastruktur för kulturarvet – Underlag för fortsatt arbete. Rapporten beskriver behov, möjligheter och utmaningar för en effektivare informationshantering, från det att informationen struktureras i institutionernas verksamhetssystem till att den aggregeras, tillgängliggörs, används och bevaras.

Rapporten visar också beröringspunkter mellan kulturarvs- och forskningssektorn, särskilt vad gäller e-infrastrukturer, och hur det senaste arbetet kring de frågor som diskuteras i rapporten ser ut på europeisk nivå. Slutligen redovisas ett förslag till fortsatt arbete för en samordnad digital informationshantering.

Rapporten kommer framöver att fungera som underlag för en arbetsgrupp som kommer att fördjupa sig i de infrastrukturella frågorna ytterligare. På så sätt kommer vi allt närmare ett förslag på en framtida infrastruktur för digitalt kulturarv.

Sanja Halling

 

DCH-RP Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation

DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation), är en samordningsinsats som stöds av EC FP7 e-Infrastructures Programme och som syftar till att producera och validera en ”Roadmap for Preservation” som beskriver på vilket sätt man bör gå tillväga för att bevara det digitala kulturarvet genom en samlad digital infrastruktur. En sådan infrastruktur kommer att utnyttja de möjligheter som erbjuds av forskningsinfrastrukturer, t ex SUNET och Grid initiativ. DCH-RP bygger i första hand på kunskaperna från DC-NET och INDICATE-projekten som undersökte på vilket sätt kulturavssektorn kan använda sig av de digitala infrastrukturerna. Riksarkivet deltog i DC-net-projektet där bevarandet lyftes fram som första prioritet för e-Infrastrukturtjänster för kulturarvsinstitutionerna.

En av arbetsuppgifterna i DCH-RP är att validera en road map för bevarande genom ”proofs of concept”, där kulturarvsinstitutioner kommer att göra konkreta experiment tillsammans med leverantörer av e-infrastruktur. Projektet kommer också att utforska hur man kan harmonisera policies för bevarande av det digitala kulturarvet, både på en europeisk och internationell nivå, för att hitta modeller för styrning och hållbarhet.

 

Den offentliga lanseringen av projektet ägde rum på konferensen Euromed 2012 i Limassol, Cypern den 1 november 2012. Publiken var positiv till visionerna för användningen av den nya tekniken. Det betonades att forskningsinfrastrukturer spelar en viktig roll som en möjlig kanal för leverans, tillgång och bevarande av digitala kulturarvet. 

Riksarkivet/Digisam har som uppgift i projektet att organisera konkreta experiment av olika typer av scenarier för digitalt bevarande. I den första omgången tester som gjordes mellan mars till september 2013 gjordes tester i Sverige med data från Riksarkivet. Den andra omgången tester kommer att omfatta data från fler kulturarvsinstitutioner.
Den viktigaste förutsättningen för testerna är att klargöra vilka funktioner inom digitalt bevarande som saknas respektive vad som kan förbättras eller göras effektivare. 

För testerna kommer man också att använda sig av e-CSG-plattformen (e-culture Science Gateway), som utvecklades i EU-projektet INDICATE.

Mer information om projektet finns på projektets hemsida.

/Sanja Halling

 

EUDAT-projektet – en gemensam datainfrastruktur för forskningsdata

På europeisk nivå finns det idag ett initiativ att skapa en gemensam och tvärdisciplinär datainfrastruktur för forskningsdata som med hjälp av olika tjänster underlättar hantering av stora datamängder. EUDAT-projektet kommer att utveckla generella tjänster (för närvarande uppdelade i fyra områden: ”Find – Safe – Stage – Share”) som kan implementeras på olika sätt.

 b2ap3_thumbnail_eudat.jpg
Digisam deltar i DCH-RP-projektet som kommer att ta fram en roadmap för digitalt bevarande av det digitala kulturarvet. Inom ramen för projektet kommer även de tjänster från EUDAT som är relevanta för digitalt bevarande av kulturarvsmaterial att testas. En del praktiska experiment kommer att göras inom projektet med data från svenska kulturarvsinstitutioner.
 
Digisam deltog i workshopen kring digitalt bevarande av kulturarvsdata (som anordnades av DCH-RP-projektet) under EUDAT-projektets internationella konferens i Rom den 28-30 oktober. Där presenterade jag vårt arbete med samordnad informationshantering av kulturarvsinformation genom de digitala infrastrukturerna. Mer information om workshopen och alla presentationer finns här: http://www.digitalmeetsculture.net/article/digital-preservation-of-cultural-data/
 
 /Sanja Halling

 

Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation

 
 

För två veckor sedan deltog jag i den internationella konferensen om kulturarv EUROMED 2012 i Limassol på Cypern. Där gjorde jag en presentation om digitala infrastrukturer för kulturarv och de tre EU-finansierade projekt som har fokus på de frågorna, DC-net, INDICATE och DCH-RP.  

Ett av dessa projekt, där Riksarkivet deltar som svensk partner, är det nystartade projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation) som syftar till att producera och validera en ”Roadmap for Preservation”, som beskriver på vilket sätt man bör gå tillväga för att bevara det digitala kulturarvet genom en samlad e-infrastruktur. Roadmap kommer att valideras genom ”proofs of concept”, där kulturarvsinstitutioner kommer att göra konkreta experiment tillsammans med e-infrastrukturleverantörer. Praktiska verktyg för beslutsfattare kommer också att tas fram.

Projektet startade den 1 oktober 2012 och kommer att pågå under 24 månader.

 

Mer information finns på projektets webbsida.

 

I samband med detta projekt kommer vi på Digisam att tillsätta en nationell referensgrupp som kommer att vara nära knuten till Digisams arbetsgrupp för bevarandefrågor som kommer att starta sin verksamhet under början på nästa år.
 

Sanja Halling, Digisam

 

DC-net projektets slutkonferens

Photo: Maria Teresa Natale

För en vecka sedan deltog vi på Digisam i DC-NET projektets slutkonferens i Rom. I ett tidigare blogginlägg (Digital Infrastruktur) skrev jag om DC-NET projektet, som jag själv varit verksam i under de senaste två åren.
Konferensen inleddes med en inspirerande beskrivning av digitaliseringens möjligheter och hur den gynnar arbete med att bevara exempelvis ett konstverk samtidigt som den möjliggör för vem som helst att via Internet ta del av detaljerna i konstverket. Det handlar då om att få fördjupa sig i detaljkunskaper som man annars sällan eller aldrig får möjlighet att ta del av. Som exempel användes några av renässansens mästerverk.
DC-NET projektets mål och slutsatser presenterades och exempel visades på hur man så här långt använts sig av projektets resultat inom kulturarvssektorn. Riksarkivet har tillsammans med franska Kulturministeriet haft en ledande roll i arbetet med att ta fram förslag på prioriteringar av nya tjänster som kan förmedlas genom de digitala infrastrukturerna för förmedling och lagring mm. Högst prioriterat blev långsiktigt digitalt bevarande. En rapport om dessa prioriteringar, kompletterad med goda exempel (best practices), har publicerats av DC-NET, ”DC-net priorities and Best Practices for Cultural heritage” och finns även att ladda ner på projektets hemsida.
Betydelsen av att en dialog etableras mellan kulturarvsinstitutionerna, forskare och representanter för de digitala infrastrukturerna har varit ett genomgående tema i DC-NET projektet, och detta lyste tydligt igenom i de flesta av konferensens presentationer. Som en av talarna påpekade, så är det inte längre tekniken i sig som är ett hinder. De tekniska lösningarna finns oftast, frågan är istället vilka behov kulturarvsinstitutionerna har?
Verkligheten är naturligtvis lite mer komplex än så, och det kan vara svårt att definiera vilka tekniska lösningar man önskar utan att ha en övergripande bild av vad som redan är tillgängligt, bl a genom digitala infrastrukturer. Men det är viktigt att hålla i minnet att de tekniska möjligheterna att digitalisera, bevara, förmedla och använda det digitala kulturarvet normalt redan finns. Den stora frågan är hur man tillämpar dem på allra bästa sätt? Och för att kunna svara på detta måste man veta vilken målbild som respektive kulturarvsinstitution har och vilka resurser som institutionen kan avsätta.
Wim Jansen, project officer för DC-net, presenterade programmet för kommande infrastruktursatsningar och betonade att det är strategiskt viktigt för kulturarsvinstitutionerna att vara med. Digisam kommer också att fortsätta följa utvecklingen inom ramen för vårt uppdrag.
/Sanja Halling, Digisam