• Home
  • /Posts Tagged ' digital delaktighet '

Archives

Var inte blyga nu!

b2ap3_thumbnail_3960299073_1faa1d18d2_z.jpg

Serving tea at the community kitchen at Bardon, October 1942. Unidentified photographer. State Library of Queensland. No known copyright restrictions.

Före jul publicerade vi en bloggpost om hur digitala kulturarvsmaterial faktiskt kommer till användning, Varsågoda att ta för er! Den blev flitigt tweetad så intresset är tydligen stort, men trots att jag särskilt bett om det har jag hittills fått få förslag på kompletteringar. Här är ändå en handfull uppföljande exempel att inspireras av, fler är mycket välkomna!

  • Big Data for Dead People: Digital Readings and the Conundrums of Positivism (Tim Hitchcock, Sussex university) illustrerar de mikro-historiska möjligheterna i det som brukar kallas big data.
  • Tangible Things Online: A MOOC about the Study of Stuff (Sarah Anne Carter från Chipstone Foundation) beskriver hur Harvard university med hjälp av museiresurser undersöker hur digitala verktyg kan väcka människors intresse för att titta närmare på fysiska objekt.
  • Musik som inte spelats på länge kan få nytt liv via webben. ”Come Take a Trip in my Airship” från 1904 återpublicerades av Public Domain Review och genast var det någon (Parker Higgins aka @xor) som spelade in sången på nytt – ackompanjerad av ukulele.
  • British Library nämndes redan i den förra posten, och här finns en fylligare sammanställning över hur deras rika samling av fria bilder på Flickr blivit använda på olika sätt.
  • Konferenspresentationen Open Access: the experience at Te Papa på Nya Zeeland (Adrian Kingston & Philip Edgar) beskriver bl a vad folk vill använda nedladdade bilder till. Tre av fyra vet inte riktigt, men de helt fria resurserna dominerar stort.
  • Musikkort med inbyggda mästerverk är ju alltid en möjlighet, och här finns gör-det–själv-tips från en workshop, Redesign your cultural heritage, på Mozilla-festivalen i London i oktober 2014.
  • Melissa Terras är professor i digital humanities på University College London och vet precis vad hon vill. Men även för henne visar det sig vara svårt att hitta kulturarvsmaterial som hon både vill, får och kan använda. Terras har berättat om sitt sökande i en serie bloggposter som ger en del fina vinkar till kulturarvsinstitutioner som vill att de resurser de förvaltar ska komma till nytta och glädje även utanför huset.

Johanna Berg

 

Varsågoda att ta för er!

b2ap3_thumbnail_taforer.jpg

Drottning Juliana och prinsessan Beatrix serverar varm choklad vid en julmottagning
på Soestdijk 1960.Fotograf: Okänd, Netherlands National Archives (no known copyright restrictions)

För inte så länge sedan träffade Digisam några viktiga personer som bl a undrade om vi hade något att säga om användning av digitalt kulturarv. Inte ”tillgänglighet” alltså, eller potential för användning, utan faktiskt nyttjande. Allra helst ville de ha akademiska studier på fältet, men eftersom allt är så nytt finns inte särskilt mycket av den varan än. Därför försöker vi i stället peka på några smarta exempel och ambitiösa fallstudier som vi tycker är intressanta. Fler förslag är välkomna!

Digitalt kulturarv ger oss möjlighet att göra det vi alltid gjort – fast mycket enklare och snabbare. Det kan naturligen användas inom sin närmaste domän eller disciplin och på många sätt som vi rimligen kan förutse. Erfarenheten visar dock att digitalt kulturarv också – om förutsättningarna är de rätta – möjliggör helt nya typer av användning, på nya områden och i andra syften än vi kanske tänkt oss. Det är goda nyheter!

En humanistisk forskare t ex måste traditionellt sett ofta lägga dyrbar forskningstid på att leta efter sina källmaterial. Med digitalt lättillgängliga resurser blir den fasen kortare – och mer tid kan i så fall läggas på fördjupade studier och analys. Själva den digitala snabbheten och precisionen i sig möjliggör också undersökningar av en typ som man inte ens kunde föreställa sig för ett par decennier sedan. Exempel på akademiska arbeten uteslutande baserade på digitala arkivstudier finns redan. Ett växande fält är data mining av historiska texter, som gör det möjligt att processa enormt stora material för att frilägga intressanta mönster och utvecklingslinjer. Från bl a Nederländerna finns även exempel på hur digitala bildigenkänningsprogram kan användas för sådant som studier av förhistorisk keramik (fingeravtrycken!).

 Utöver att på ett självklart sätt göra nytta inom sina egna discipliner eller institutioner – som då t ex ett konstmuseum tillgängliggör äldre grafik för ny konstvetenskaplig forskning – måste vi alltså komma ihåg att det kan vara till glädje även på andra områden. Digitalt kulturarv kan bl a tillhandahålla språkvetenskapligt intressanta text-korpusar från snart sagt vilka ämnesområden som helst, eller erbjuda vetenskapshistoriska meta-ingångar till studier i sådant som ett akademiskt ämnes utveckling. Hur har t ex den antropologiska terminologin förändrats över tid? När slutade vi tala om Reval (Tallin, Estland) eller Batavia (Jakarta, Indonesien)? Öppet tillgängliga resurser kan också förbättras, rättas och transkriberas av många intresserade och kunniga människor som inte jobbar inom den förvaltande institutionen (crowdsourcing).

Digitalt kulturarv kan dessutom vara till glädje på helt oanade och oförutsägbara sätt.  Man hade kanske kunnat räkna ut att det breda tillgängliggörandet av dagspress från 1910-talet är intressant för t ex militärhistoriker. Mindre väntat är möjligen att massor av trafik till sådana arkiv också kan gå via handarbetssajter för folk på jakt efter stickmönster. På samma sätt finns museer som vittnar om att de får mycket trafik via auktionssajter – folk vill helt enkelt ha mer bakgrundsinformation om det som bjuds ut till försäljning.
 

 
Allt är möjligt!
 
Johanna Berg

 

Medborgarvecka för digital delaktighet

b2ap3_thumbnail_HREF_20141003-074235_1.png

Den 6-12 oktober är det dags för Digidels medborgarvecka. Vi har därför hört oss för med Linda Sandberg, nationell projektledare för medborgarveckan, om vad som händer då och på vilket sätt det är relevant för ABM-sektorn. 

Vad vill Digidel och vilken är målgruppen?

Ungefär en miljon svenskar står idag utanför nätet. Nätverket Digidel är ett icke-hierarkiskt, obundet och demokratiskt nätverk som arbetar för ökad digital delaktighet i Sverige. Alla som inte känner sig digitalt delaktiga är vår målgrupp.  

Vilka är de viktigaste frågorna framöver?

För att bli delaktig i det svenska samhället måste en också bli digitalt delaktig. Det handlar om att klara av sin vardag, det handlar om demokrati. Att kunna ställa sitt barn i barnomsorgskön och betala sina räkningar, att veta hur en söker jobb och tar del av sina vårdjournaler, men också om att kunna göra sin röst hörd på nätet.

Vad tänker ni om den digitala utvecklingen hos ABM-sektorn?

Det måste byggas bättre tjänster, som är så intuitiva att de kan användas utan att användaren upplever sig vara på internet och arbeta med en digital kanal. Många tjänster är inte anpassade för alla. Vi måste börja tänka för alla på riktigt.

Hur kan ABM-sektorn stödja kampanjen Digidel?

Biblioteken är en av de mest drivande krafterna inom Digidel. De ligger helt klart i framkant. Om arkiv och museer arbetar tätare med biblioteken, eller även andra aktörer inom Digidelnätverket, skulle de kunna lära sig massor och utveckla tillsammans.

Vad händer under medborgarveckan?

Under medborgarveckan kommer 125 olika aktörer göra insatser för digital delaktighet över hela landet. Det är första gången vi kör en medborgarvecka och vårt mål i piloten var att få med oss minst 30 aktörer. Att så många valt att haka på visar på vilken kraft det är i Digidelnätverket och att det behövs insatser för digital delaktighet över hela landet. Under veckan kan vem som helst få lära sig mer om nätet och om e-tjänster. Det kommer bli utbildningar, workshops och events. 

Var går det att följa vad som händer under medborgarveckan?

En kan hålla utkik på Twitter på #Digidel men även kika på vår Facebooksida. Om en är intresserad av vad som händer i närheten av där en bor skulle jag rekommendera att en kollar på listan med aktörer och hör av sig till dem direkt och frågar.

Den 20 oktober är det också nätverksträff i Göteborg. Då har en chans att möta digidelare och ta del av erfarenheterna.

Digidelnätverket stöds ekonomiskt av bland annat .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), regeringen, Folkbildningsrådet och Folkbildningsförbundet.