• Home
  • /Posts Tagged ' Creative Commons '

Archives

Rättighetsmärkning av kulturarvet på nytt sätt

 b2ap3_thumbnail_RightsStatements.org.jpg

Nu finns ett nytt sätt att rättighetsmärka kulturarvsmaterial. Märkningssystemet är särskilt designat för kulturarvsinstitutioner och har sin utgångspunkt i de rättighetsfrågor som präglar kulturarvsområdet. Projektet drivs under namnet RightsStatements.org och handlar om sammanlagt 12 olika typer av märkningar. Syftet med märkningarna är att upplysa besökare och användare om vilken upphovsrättslig status det digitalt tillgängliggjorda kulturarvsmaterialet har och i så fall hur eller om vidareanvändning får ske. Bakom projektet står bl.a. Europeana och DPLA.

De 12 rättighetsmärkningar som har tagits fram i RightsStatements.org är indelade i tre huvudgrupper; 1) material med upphovsrättsligt skydd, 2) material som inte är upphovsrättsskyddat och 3) material där den upphovsrättsliga statusen är oklar. Märkningarna är i likhet med Creative Commons-licenserna maskinläsbara och kan användas över hela världen. Tanken är att märkningen sker av den kulturarvsinstitution som digitaliserar materialet, eftersom det är den som oftast känner till materialets upphovsrättsliga status och om det finns begränsningar i användningsrätten.

Vilka är då de 12 rättighetsmärkningarna? För kulturarvsmaterial som är upphovsrättsligt skyddat sker märkning med ”In copyright”, ”EU Orphan work”, ”Educational use permitted”, ”Non-commercial use permitted” eller ”Unknown rightsholder”. Kulturarvsmaterial som inte längre är skyddat av upphovsrätt eller vid tillfällen när upphovspersonen har avsagt sig delar av sin upphovsrätt märks med ”Contractual restrictions”, ”Non-commercial use only”, ”Other legal restrictions” eller ”In the United States”. I de fall den upphovsrättsliga statusen är oklar används märkningarna ”Copyright not evaluted”, ”Copyright undetermined” eller ”No known copyright”.

Läs mer om vad samtliga märkningar från RightsStatements.org betyder här.

Europeanas professionella nätverk har tidigare tagit fram egna rättighetsmärkningar med utgångspunkt i CC-licenserna. Licenserna har kompletterats med olika typer av märkningar. Europeanas Rights Statements håller nu på att anpassas till det märkningssystem som har lanserats av RightsStatements.org. Läs blogginlägget om märkningssystemet som publicerats på Europeana Pro. Europeanas faktablad om de nya rättighetsmärkningarna hittar du här.

Catharina Ekdahl

 

När ska man egentligen använda CC0 och PDM?

verktyg

Tools NOGRAN s.r.o. CC BY

De flesta känner till att det finns två olika Creative Commons-verktyg som skiljer sig ifrån de vanliga CC-licenserna. Det handlar om CC0 (även kallad CC Zero) och PDM (Public Domain Mark). Ingen av dessa två räknas som några licenstyper. Istället handlar det om verktyg för att ge viss information till den som skulle vilja använda material som har märkts på de här sätten. Ibland uppstår viss förvirring om när och hur dessa två verktyg ska användas. Tanken med den är bloggen är därför att försöka bringa klarhet i detta.

Förutsättningen för CC0 är att du själv är upphovsperson till materialet eller har förvärvat tillräckligt med rättigheter. För med CC0 deklarerar du för hela världen att du avsäger dig alla dina upphovsrättigheter till just det här materialet för all framtid. Creative Commons menar själva att det upphovsrättsligt skyddade verket ”befrias” från alla rättigheter, anspråk på ersättning eller eventuella invändningar mot att någon annan vill använda verket. Det innebär att materialet blir helt fritt att använda hur som helst, var som helst och av vem som helst. Den enda upphovsrätt som fortfarande skulle kunna gälla är den ideella rätten, dvs. rätten att bli namngiven och att slippa se sitt verk bearbetat på ett kränkande sätt eller i kränkande sammanhang. I vår svenska upphovsrättslag är den ideella rätten tvingande lagstiftning till förmån för upphovspersonen, men upphovspersonen kan ändå själv alltid välja att avsäga sig den ideella rätten.

CC0 används på material som fortfarande är upphovsrättsligt skyddat eller om man vill vara säker på att inget annat lands lagstiftning kan innebära förnyad upphovsrätt eller att skyddstiden är längre någon annanstans.

En annan förutsättning för att använda CC0-verktyget för sitt eget material är att det inte kränker någon annans rättigheter. Eftersom innebörden av CC0 är att det inte ska finnas några begränsningar att använda materialet, måste även exempelvis eventuellt samtycke från en avbildad person på ett fotografi finnas. Som bekant finns det lagstiftning i Sverige som innebär att samtycke krävs från en identifierbar person på ett fotografi som ska användas i kommersiell reklam. Samtycke kan även krävas enligt personuppgiftslagen (PUL), liksom att använda andras privatbeställda porträttbilder. Den sistnämnda situationen regleras i 27 § i upphovsrättslagen.

PDM är möjligen lite enklare att reda ut. Ett material kan märkas med PDM av vem som helst, och uppgår då i Public Domain, så länge det är fråga om att det upphovsrättsliga skyddet har hunnit löpa ut. Det får alltså inte finnas några kända rättigheter kopplade till materialet som fortfarande gäller någonstans i världen. Ofta handlar de här bara om att det har hunnit gå tillräckligt lång tid för att PDM-verktyget ska kunna användas. Visserligen kan en upphovsperson själv märka sina verk med PDM för att signalera att de har blivit ”allmängods” och att personen inte längre anser verken skyddade av någon lagstiftning runt om i världen. I sådana situationer skulle det underlätta betydligt för alla andras förståelse om de istället använde CC0. Det är nämligen här förvirring annars lätt uppstår.

Catharina Ekdahl

 

Värdet ligger i användningen

Fredagen den 2 oktober 2015 var det för fjärde året i rad dags att fara till Köpenhamn för Sharing is Caring. Endagsseminariet samlade som vanligt engagerade deltagare från flera länder, och som vanligt blev jag häpen över hur få svenskar som lyckats ta sig över sundet för att träffa kolleger och diskutera The Right to Remix. Som tur är kan alla som missade eventet ändå få del av innehållet här.

Melissa

Melissa Terrass och Maarten Zeinstra. Foto: J. Berg. CC 0.

Bland flera spännande talare kan nämnas Melissa Terrass från UCL (UK) som berättade om sina vidunderliga äventyr i maker-världen, och gav nya perspektiv på hur kulturarvs-institutioner (inte) gör sina material användbara för utomstående. Cedric Manara från Google talade om de rent kognitiva problemen med dagens upphovsrätt, internationella fördrag och nationella anpassningar. Vi skulle åtminstone behöva klarspråk om vad som gäller! Dessutom, menade han, är det dags att ifrågasätta om det är klokt att reglera allt skapande efter ett system egentligen utformat för en exklusiv procent av upphovsmän. Eva van Passel från SMIT (BE) talade om öppenhetens gränser, hur en institution rimligen kan förfara med material den inte äger rättigheterna till och vad den absolut INTE bör göra. Maarten Zeinstra från Kennisland (NL) presenterade några praktiska verktyg för maxad användbarhet. Bl a en PD-kalkylator och den nya Embeddr, som lanseras inom ett par veckor och kommer att göra det lättare att hitta fram till – och använda – högupplösta filer i Europeana.

klänning

Henriette Roued i Aagaard-klänning. Foto: Charlotte S H Jensen. CC 0.

På programmet fanns vidare en intressant paneldebatt där CopyDan mötte verksamma konstnärer i ett samtal om bl a Creative Commons, originalitet, copyleft och den eventuella rätten att leva på sitt konstnärskap. Mot slutet av dagen fick vi också ta del av de pigga ignite sessions som inledde årets upplaga av Hack4DK.  I allt var det en matnyttig och spännande dag som avslutades i ett sorl av entusiasm, och med stora förhoppningar om att ses igen om ett år. Till dess, kom ihåg att Sharing is caring! Using is caring! Caring is using! Let’s make the most of it – now!

Johanna Berg

 

Alla är på Wikipedia!

b2ap3_thumbnail_Checking_the_List.jpg
Checking the list. 1878. Public domain

En kulturinstitution som vill nå ut brett med sina resurser gör klokt i att möta potentiella användare där de befinner sig. Därför har Digisam tillsammans med Wikimedia Sverige utarbetat en checklista som är tänkt att göra det enklare för den som vill ladda upp material till Wikimedia Commons, så att det kan komma till mer, snabbare och bättre nytta.

Frågor, synpunkter och tillägg är som vanligt välkomna – till mig på adress johanna.berg@riksarkivet.se eller direkt på bloggen som kommentarer.

Och du som kanske missat att vi tidigare har tagit fram en checklista även för prioritering av kulturarvsmaterial för digitalisering, du kan hämta den här.

Johanna Berg

 

 

 

Bidra med dina synpunkter på översättningen av Creative Commons-licenserna 4.0

b2ap3_thumbnail_7267380132_0c662f5c10_z.jpg

Bild: Creative-Commons-Web. Kristina Alexanderson. CC-BY.

Den 19 januari meddelade Kristina Alexanderson, ansvarig för Creative Commons Sverige, att de nya CC-licenserna 4.0 översatts och gjorts tillgängliga på svenska. Publiceringen som då gjordes var samtidigt det första steget i processen att nå fram till en slutlig svensk version av licenserna. Vi på Digisam vill därför uppmana dig att bidra med dina synpunkter på denna första översättning av licenserna 4.0. Synpunkterna skickar du till kristina@creativecommons.se.

De översatta CC-licenserna 4.0 hittar du här.

Catharina Ekdahl