• Home
  • /Posts Tagged ' begreppsmodellering '

Archives

RICHES – det digitala kulturarvet i förändring

Sortie_de_lopera_en_lan_2000.jpg
Sortie de l’opéra en l’an 2000. Albert Robida. CC-0

Hur kommer förändringen som har skett i och med det digitala skiftet att påverka samhället? Vad blir effekten av det digitala kulturarvets spridning? Hur ska kulturarvsinformation se ut för att vara relevant idag och i framtiden? Frågor av detta slag, bland många andra, möter vi på Digisam inom ramen för vårt arbete. Det är också frågor som det europeiska projektet RICHES har som ambition att besvara.

Projektet RICHES handlar om förnyelse, innovation och framför allt förändring. RICHES har inte fokus på vad kulturarvet är i sig, utan på hur det beskriver vad vi är – något som med det digitala skiftet kommer att kunna få allt större relevans. Syftet med projektet är att etablera en konceptuell ram för forskning och metoder för en effektiv överföring av kulturarvet över tiden. Verktyg och metoder som passar bäst för kunskapsöverföring undersöks, och hur historier kan berättas på ett intresseväckande sätt med hjälp av digitalt kulturarv. Resultaten från forskningen kommer att tillämpas praktiskt genom tester som valideras med slutanvändarna.

RICHES

Något vi ser som särskilt intressant är att man inom RICHES tittar på innovativ utveckling och hur potentialen hos kulturarvet kan användas för att främja ekonomisk tillväxt i Europa. Därför följer vi på Digisam utvecklingen i RICHES och har en aktiv roll genom att vår verksamhetsledare Rolf Källman deltar i projektets Advisory Board.

Här kan du läsa mer om projektets planerade resultat och här kan du se färdiga leveranser, bland annat som rör taxonomin som jag beskriver i nästa stycke och ett ramverk kring digital copyright.

RICHES taxonomi

Terminologier, vokabulärer och auktoritetsfiler är begrepp som har börjat användas inom kulturarvssektorn i allt större utsträckning. Idag finns flera projekt som tittar på olika sätt att definiera och sammankoppla begrepp som används inom olika domäner. I de flesta fall handlar arbetet om att harmonisera begrepp som används inom olika grenar av en viss sektor, men inom RICHES har man ett mer övergripande fokus. RICHES arbetar med att brett definiera begrepp inom digital teknik som tillämpas på kulturarvet.

Genom sin lista över definitioner och förklaringar klassificerar RICHES begrepp i kategorier och definierar olika koncept baserade på relationerna mellan dem. På Digisam ser vi detta initiativ som mycket positivt då det kan ligga som bakgrund till fortsatt utveckling av forskningsfrågor kring digitalt kulturarv. RICHES kommer snart att göra det möjligt för alla som vill att bidra till taxonomin.


Sanja Halling


 

Principer för arbetet

Digisam har under vintern formulerat en serie vägledande principer för arbetet med digitalisering, digitalt tillgängliggörande och digitalt bevarande av kulturarvet. Principerna är tänkta att fungera riktningsgivande för verksamheten, i första hand på våra 24 medverkande myndigheter, och vi hoppas att de ska kunna bidra till ökad tydlighet och målmedvetenhet i samarbetet framöver.

Vi har försökt koka ned mycket omfattande frågekomplex till rätt korthuggna princip-satser på en generaliserande nivå. Mycket av operativ praktik, t ex hur man löpande kan kvalitetshöja data, faller utanför. Detsamma gäller för ännu mer övergripande resonemang t ex om vad digitalisering egentligen är. Digisam hoppas dock inom ramen för andra processer kunna ringa in centrala begreppsdefinitioner och arbetar också parallellt med en ordlista över viktiga förkortningar.

b2ap3_thumbnail_birdflock.jpg

Fågelstreck av Lan Bui (beskuren) CC BY-NC

Finns det idag invändningar mot principskrivningarna, önskemål om komplettering eller förtydliganden, är vi mycket tacksamma för återkoppling antingen här nedan i kommentarfältet, eller direkt till mig på adress johanna.berg@riksarkivet.se men OBS senast den 28 februari. Under mars månad kommer vi att slutjustera principdokumentet utifrån inkomna synpunkter och målet är att principerna ska antas av Digisams styrgrupp i början av april.

Här kan du se Digisams förslag till principer (PDF)

Johanna Berg

 

Årskrönika 2013

Vad lade Digisam krutet på under 2013? Härmed vår årsredovisning i kortversion:

Myndigheter och institutioner tar fram planer för digitalisering
23 myndigheter och institutioner har i uppdrag att ta fram planer för sin digitaliseringsverksamhet. Under året ledde Digisam en arbetsgrupp som tog fram ett underlag som fungerar som stöd för arbetet med planerna. Ett nätverk bildades också med representanter för alla 23 myndigheter och organisationer. Nätverket har träffats två gånger för gemensam problemlösning och breddade kontakter. Läs mer här…

En framtida infrastruktur
Digisam utvecklar ett förslag på hur en framtida infrastruktur för det digitala kulturarvet kan se ut. Under året hölls flera workshops med representanter för myndigheter som har nyckelroller vad gäller försörjning av digital kulturarvsinformation. En modell som tas fram i samarbete med KTH beskriver vad som behövs i framtiden i form av standarder, funktionalitet och stödsystem. Läs mer här…

b2ap3_thumbnail_kthmeet.jpg

Infrastruktur för kulturarvsinsformation. Digisam, Riksarkivet och
KTH på möte i Tilburg med nederländska kollegor

Digitalt bevarande
Bevarandet av kulturarvsinstitutionernas digitala information är en nyckelfråga. Digisam har i uppdrag att ta fram förslag på hur ett samordnat och kostnadseffektivt långtidsbevarande kan bli verklighet. Som ett första steg i arbetet startades en förstudie med deltagare från sju av Digisams medverkande myndigheter och institutioner. Intervjuer har förts med deltagarna för att ta reda på hur läget ser ut idag. Läs mer här…

Upphovsrätt: Rekommendationer och avtalslicenser
Frågor kring upphovsrätt dyker ofta upp i samband med digitalt bevarande och tillgängliggörande. Digisam har under året inlett ett samrådsarbete kring upphovsrättsliga frågor. Två arbetsgrupper har bildats, en partssammansatt med representanter från kulturarvsinstitutioner och bildorganisationerna samt en referensgrupp med experter på bildfrågor vid institutionerna. Arbetet ska resultera i rekommendationer kring upphovsrätt som kan fungera som praktisk vägledning vid kulturarvsinstitutionerna, samt villkor i ett förslag till ett avtalslicensbaserat ramavtal som kan användas av institutionerna. Läs mer här…

Auktoriteter, semantisk webb och öppen data
Projektet DISKA (Digitala Semantiska Kulturarvsauktoriteter) har under året med finansiering från Vinnova drivits i samarbete med KTH. Inom projektet har dataset, listor och förteckningar av referenskaraktär på kulturarvsmyndigheter inventerats och bearbetats. Ett urval av listorna har omarbetats till semantiska dataset och publicerats som länkbar öppen data. Läs mer här…

Digisam arrangerade också en workshopvecka, inkluderande ett hackathon, på Riks­arkivet. Under veckan bearbetades dataset från Riksarkivet med målet att publicera auktoritetsdata som länkad öppen data.

Kulturarvsinformation i undervisning
Den växande mängden digital kulturarvsinformation är en skatt som med fördel kan användas i undervisning. Digisam har därför ett nära samarbete med ECE-skolan vid KTH, för att utveckla ett forskningsområde kring kulturarv och teknikförstärkt lärande. Läs mer här…

Konferens om öppna kulturarvsdata i Norden
Under 2013 hade Sverige ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. I och med detta arrangerade Digisam, i samarbete med Media Evolution, en konferens i Malmö på temat öppna kulturarvsdata i Norden. Målet för konferensen var att skapa ett hållbart och nordiskt nätverk för digitalt kulturarv. Filmer från konferensen finns att se här.

b2ap3_thumbnail_nordlodcollage.jpg

 

Europeiska samarbeten
Digisam har under året testat att ta en paraplyroll för att underlätta för de svenska kulturarvsinstitutionerna att delta i EU-projekt. Under 2013 deltog svenska kulturarvsinstitutioner i 13 av de europeiska projekt som berör digitalt kulturarv. Digisam startade ett nätverk för dem som arbetar i projekten. Läs mer här…

Tillsammans med Riksarkivet har Digisam deltagit som partner i EU-projekten Linked Heritage, DCH-RP och ATHENA Plus. Digisam har också gått in som associate partner i projektet Europeana Inside för att kunna följa och ta del av projektets resultat.

EU-projektet Linked Heritage avslutades under hösten. Tillsammans med Riksarkivet har Digisam översatt kursmaterial om terminologier, semantifering av data med mera. Kursmaterialet är publicerat på Digisams webbplats. Läs mer här…

Inom EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage – Road Map for Preservation) arbetar Digisam främst med de ”proof of concepts” inom vilka konkreta scenariobaserade bevarandeexperiment utförs med hjälp av e-infrastruktur som tillhandahålls av NGI (National Grid Initiativ). Under året har data från Riksarkivet använts i en första etapp. En andra etapp har planerats där data från upp till sju ytterligare svenska myndigheter och institutioner kommer att ingår i testerna. Läs mer här…

Digisam är nationell koordinator i projektet ENUMERATE som syftar till att få ett bättre statistiskt underlag vad gäller digitaliseringsarbetet vid medlemsländernas institutioner. Digisam har arbetat för att få in ett så brett underlag som möjligt. En enkät har gått ut till de bibliotek och museer som omfattas av det nationella statistikuppdraget, samt till ett urval av landets arkiv. Totalt har 85 svar kommit in.

 

 

Vi försöker sortera…

Postsorteringen, New York ca 1910-15. Fotograf: okänd. Library of Congress. No known copyright restrictions.

Vi på Digisam har regeringens uppdrag att i samverkan med minnessektorn arbeta med frågor kring digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet. Vi möter många som tycker att det är en bra idé, men får också många frågor om vad de där begreppen står för – egentligen.

Vi har sett att orden förstås på olika sätt inom arkiv, bibliotek och museer. Man använder samma ord för helt olika saker, eller olika ord när man menar samma sak. Ibland när man säger ”digitalisering” menar man alla slags IT-stödda processer, ibland får samma begrepp stå för något vi uppfattar som en mindre delprocess (scanning t ex). På det viset tar det tid att förstå varandra. Det kan bli svårt att lösa problem när man inte har en gemensam förståelse för vad de består i, och risken finns att man blir både oense och överens på helt fel grunder.
Därför prioriterar vi på Digisam en gemensam Begreppsmodellering för området ”Digitalt kulturarv”. Experterna i vår styrgrupp – Martin Bjersby (Riksarkivet), Göran Konstenius (KB), Lars Lundqvist (RAÄ) och Sven Rentzhog (Nordiska museet) – har hjälpt oss att ta fram en generell och övergripande konceptuell modell som ska förstås icke-kronologiskt och täcka in alla aspekter av ”digitalt kulturarv” så som det definieras i våra uppdrag.
Obs! Klicka för större bild.

Vi hoppas att den ska hjälpa oss att ensa begreppen och skapa en gemensam förståelse för vad som är äpplen och päron. Modellen kommer vidare att ligga till grund för fortsatt modelleringsarbete, där vi stegvis bryter ned delarna i allt mindre beståndsdelar och så småningom når fram till mer specifika och konkreta frågor om t ex olika bärare och materialtyper. När vi väl fått ordning på begreppen blir det lättare att utforma sektorsövergripande råd och stöd för vardaglig problemlösning inom området, något som efterfrågas på många håll, inte minst inom Kulturarvslyftet.

För att komma vidare i arbetet behöver vi just nu från er som jobbar i sektorn feedback på följande punkter:

1.      Finns det något som hör hit (till digitalt kulturarv) men som INTE täcks in av överrubrikerna/ huvudprocesserna: Styra, Producera, Använda, Bevara?
2.      Finns det något under Producera som INTE täcks in av underrubrikerna/delprocesserna: Bildfångst & Metadata?
3.      Finns det något under Använda som INTE täcks in av underrubrikerna/delprocesserna: Öppen data & Paketering?
4.      Finns det något ytterligare av vikt att tillägga, stryka, flytta, ändra?
Är mycket tacksam för just dina synpunkter på just dessa frågor! Kommentera gärna här nedan eller maila mig direkt men OBS senast den 14 maj. Räkna också med att vi kommer att återkomma med ytterligare frågor längre fram i modelleringsprocessen. Vi ser fram emot att ta del av dina bidrag till en robust gemensam förståelse av vad digitalt kulturarv handlar om. Egentligen.
Johanna Berg, Digisam