• Home
  • /Posts Tagged ' audiovisuellt material '

Archives

Gamla ljud blir ny musik

Intervju
Intervju i Kräcklinge, Närke, oktober 1943. Fotograf: Okänd, Örebro läns museum. CC BY-NC

Jag har tidigare skrivit om hur digitala källor kommer till faktisk användning, här och här. Nu under våren har en viss typ av återanvändning gjort sig påmind i mina flöden, och eftersom jag tycker den pekar på nya kreativa möjligheter vill jag kort belysa den här. Det handlar om olika initiativ för att skapa ny musik med utgångspunkt i äldre inspelningar, och det finns tydligen hur många sätt som helst att göra det på.

Svenska jazzbandet Oddjob gav i höstas ut albumet Folk, baserat på inspelningar av lockrop och vallåtar från Svenskt visarkiv. Som Dan Lundberg, arkivchef på Musikverket och initiativtagare till projektet säger: ”Musikarkiv är till för att användas, det är ett misslyckande om samlingarna bara blir stående och samlar damm.” Se vidare http://musikverket.se/artikel/oddjob-gor-jazz-av-folkmusik

Ett annat exempel är den Berlin-baserade irländska duon Lakker som i maj släpper EP:n Struggle and Emerge som de skapat på uppdrag av Nederländernas ljud- och bildarkiv. Uppgiften var att göra något på tema vatten och de har bl a samplat material som på olika sätt relaterar till Nederländernas komplicerade förhållande till havet, se vidare https://www.residentadvisor.net/news.aspx?id=33776. Lakker var först ut i en större satsning, RE:VIVE, för att dels sprida kännedom om arkivets samlingar, dels kvalitetshöja metadata och få hjälp med kategorisering av materialen. Arkivet tar fram samplingar av allt möjligt – från biltvättar till vaggvisor – och publicerar filerna under öppna licenser. Visionen är att utveckla en mer kollaborativ samarbetsmiljö med musiker och producenter, så att arkivet i framtiden inte bara kan tillhandahålla dokumentation av det förflutna. Vi ska också kunna höra det. Se vidare http://daily.redbullmusicacademy.com/2016/02/revive-project-feature?linkId=21593749

Arkiven är i många fall den enda möjligheten att ta del av ljud som inte längre kan höras i vardagen. Det kan vara gamla maskiner och vadmalsstampar som dem bl a Arbetets museum dokumenterat i Work with Sounds men också många talade material på olika språk. I en helt fascinerande artikel i New York Times för ett par veckor sedan presenteras flera exempel på hur fältinspelningar av små, utrotningshotade eller redan döda språk återanvänds av musiker som förvandlar numera obegripliga ord till musik. Det kan förstås vara känsligt att närma sig de sista talarna av ett språk, eller ens använda äldre inspelningar av deras förfäders röster, för att göra sina egna skapelser av dem. Men det som redan gått förlorat kan ändå inte räddas, och som den kinesiske kompositören Tan Dun säger i New York Times: ”I believe that if a tradition is vanishing something else has to take its place. If something is dying there must be a way to incarnate it into something new.”

För ytterligare perspektiv på gamla ljud i ny musik kan man även ta del av en Boiler Room session med den brittiske elektronmusikern Matthew Herbert. Han är mannen bakom Museum of Sound och talar här om ljudsamlingarna på British Library och vad man kan göra med dem. Här finns ytterligare exempel på olika sätt att blanda inspelat material med ny musik, och lite praktisk vägledning för den som vill prova själv. Missa inte heller Europeana Sounds som innehåller både samlat ljud och en del exempel på nya tillämpningar.

Något att tillägga? Bra, alla tips är välkomna här nedan!

Johanna Berg

 

Intervju med Göran Konstenius, Kungl. biblioteket, ledare för arbetsgruppen Audiovisuellt material

b2ap3_thumbnail_VHS-Kassette.jpg

VHS-Kassette. Foto: Priwo CC BY-SA

Sedan våren 2014 har en arbetsgrupp för audiovisuellt material verkat på Digisams uppdrag. Arbetsgruppen har nu avslutat sitt arbete och lagt fram en rapport som finns att läsa här. Här följer en intervju med gruppens ledare, Göran Konstenius från Kungl. biblioteket om hur arbetet gått.


– Varför är arbetet med AV-frågorna viktigt?

Audiovisuellt material finns ofta på bärare som kommer att förstöras med tiden, och mycket information riskerar därmed att gå förlorad. Arbetet att migrera information till nya mediebärare är beroende av gammal teknik som är svår att uppbringa idag. Även den kompetens som krävs för att hålla igång de gamla maskinerna försvinner. Som ett exempel kan nämnas att VHS-spelare som för inte så länge sedan var en vanlig syn i alla hem inte längre tillverkas. Generellt gäller att information som finns på så kallade magnetband, exempelvis VHS-band och ljudkassetter, riskerar att gå förlorad eftersom bindemedlet som håller informationen med tiden släpper. Mängden band och deras kontinuerliga nedbrytning gör att det är bråttom att få till stånd särskilda insatser för att rädda informationen på magnetbanden.

– Hur spelar er rapport in i detta?

Rapporten belyser bland annat problemen med teknik och magnetband, men även vikten av samarbete mellan de institutioner som innehar teknisk utrustning, kompetent personal och ändamålsenliga digitaliseringsprocesser. Rapporten visar också att ingen institution har ett övergripande och samlat ansvar för AV-frågan och det finns inte heller någon nationell strategi. Vi som har jobbat med att ta fram rapporten kommer att fortsätta hålla kontakten, både för att samverka och för att lära av varandra. Även om våra uppdrag ser olika ut så brottas vi med samma problematik. Genom olika internationella samarbeten, som t ex IASA och FIAT-IFTA, har KB bra omvärldsbevakning och nätverk kring de här frågorna. Svenska filminstitutet har särskild kunskap kring film och internationella kontakter inom det området, bland annat genom FIAF.

– Var det någon fråga under arbetets gång som ni fann vara särskilt betydelsefull i sammanhanget?

En viktig fråga är att se till att de maskiner som finns inom kulturarvssektorn och närliggande institutioner som till exempel public service-företagen inte säljs av eller kastas när institutionen i fråga är klar med sin digitalisering. Alla maskiner kommer att behövas för att rädda vårt audiovisuella kulturarv.


Tack!

Digisam vill ta tillfället i akt att skicka ett stort tack till AV-arbetsgruppens medlemmar. AV-rapporten är ett viktigt inspel i vårt arbete.

Susanne Danelius

 

Ljudinspelningar och rörlig bild är också kulturarv

b2ap3_thumbnail_8288156602_6c425220b2_z.jpg

Foto: Shooting of the film ”The Nation’s memory” in the National Archives. 28 December, 2012. The National Archives of Norway. Inga kända copyrightrestriktioner.

Digisam har tillsammans med Kungliga biblioteket initierat en process som är tänkt att ge mer stabilt underlag för förslag på det audiovisuella området. En arbetsgrupp har satts samman med representanter för både stora och små förvaltare av AV-material, och gruppen kommer under året att träffas sex gånger för tematiska möten för att inventera problem och möjligheter på för området centrala frågor.

Det finns flera skäl för denna fördjupning inom AV. Det är publikt mycket efterfrågat material som finns spritt på många olika institutioner och på ofta instabila bärare. De apparater som behövs för att spela upp materialet saknas på många håll, och de flesta förvaltningsorganisationer saknar optimalt klimatiserade magasin för bevarande. En professionell förvaltning ställer dessutom höga krav på både utrustning och kompetens och det finns sannolikt mycket att vinna på en bättre samordning av befintliga resurser. Läs mer om arbetet här.

Johanna Berg, Digisam