Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna strävar efter hållbarhet

Carolina Gustafsson och Petra Sternlund framför Stiftelsen Föremålsvård i Kirunas lokaler.
Foto: Sofie Norman (CC BY)

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är stiftelsen som verkar för ett hållbart kulturarv och ett hållbart arbetsliv. Det är arbetsplatsen för de som har det svårt att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden, samtidigt är det platsen där kulturarv får en uppfräschning och möjlighet att utmärka sig i en ny digital form.

I samband med Digisamdagen passade Digisams kommunikatör på att stämma träff med de två avdelningscheferna för stiftelsens avdelning Digital bild – Carolina Gustafsson och Petra Sternlund – för att höra mer om hur de jobbar och verksamhetens kopplingar till Digisam.

Digitalisera kulturarvet

Stiftelsen startade 1987 som ett arbetsmarknadspolitiskt uppdrag. Från början bestod det av två delar – papperskonservering och metallkonservering – för att efter ett tvåårigt Semamsprojekt 1999 kompletteras med en tredje del: fotodigitalisering. Idag jobbar ungefär hälften av de 35 anställda med att skapa digitala versioner av framför allt fotografiskt material.

Stiftelsen finansieras av årliga anslag från Kulturdepartementet samt med lönebidrag för de anställda på avdelningen Digital bild. Stiftelsens tjänster vänder sig till nationella centrala kulturarvsinstitutioner. Digital bild jobbar främst med digitalisering av glasnegativ, diabilder och påsiktsbilder, men har även möjlighet till skanning av original i storformat. Arbetet startar och slutar dock inte där – fördelen med stiftelsen och dess styrka är att de tar sig an helheten: från att rengöra objekt till att skanna för att slutligen paketera om samlingen i ett material som de mår bra i för framtiden.

Digital bild strävar efter hög kvalité, vilket gör att digitaliseringsprojekten får ta längre tid hos dem än på andra ställen. Samtidigt är det styrkan – att de hanterar materialet utifrån de förutsättningar som materialet har.

– Det är ingen snabbhetsskanning vi ägnar oss åt utan det är helt och hållet handpåläggning på allt, där varje objekt är unikt. Och jag tror att den tryggheten är vad institutionerna uppskattar. Vi strävar inte enbart efter att få ut massa filer snabbt, utan vi vill att samlingen ska må bra när den lämnar oss, säger Carolina Gustafsson.

Arbetsmarknadspolitiskt uppdrag

Totalt är det 17 personer som jobbar på Digital bild. Det gemensamma för dem är att de av olika anledningar inte kan ta ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, men genom stiftelsen får de möjlighet till ett arbete som dessutom gör kulturarvet mer tillgängligt, något som Carolina Gustafsson lyfter fram som något oerhört positivt:

– Jag tycker det är något väldigt fint att människor som annars skulle vara arbetslösa nu kan jobba och bidra med att göra vårt kulturarv och vår historia mer tillgängligt för samhället.

Hållbarhet är det centrala i arbetet. Med det upplägg som de idag har – där bland annat regelbundna pauser är ett måste – klarar nästan samtliga av att jobba heltid. Och då rör det sig bland annat om individer som kan ha svår remautism och som tidigare inte alls kunnat jobba.

– De krav som arbetsmarknaden ställer idag där man ska klara av ett högt tempo, vara anpassningsbara och flexibla, är inget som passar varken våra medarbetare eller arbetsuppgifter, säger Petra Sternlund.

Anlitas av majoriteten av Digisams medverkande

Idag är det totalt 14 av Digisams 22 medverkande som använder sig av stiftelsens tjänster. Stiftelsen vänder sig till nationella centrala kulturarvsinstitutioner, det vill säga institutioner som ligger under Kulturdepartementet, vilket betyder att de inte har möjlighet att ta sig an uppdrag från andra organisationer. Däremot ställer de gärna upp och ger råd till andra institutioner kring hur man bör tänka kring fotodigitalisering.

Vad ska man då tänka på om man vill anlita dem? Carolina Gustafsson och Petra Sternlund menar att det är viktigt att tänka igenom varför en samling ska digitaliseras. Många gånger kanske man inte vet det och vid dessa tillfällen brukar de rekommendera att utgå från Digisams checklista för digitalisering.

Slutligen passade jag på att ställa frågan till dem varför ett digitalt kulturarv är så viktigt? Svaret krävde inte lång betänketid:

– Att alla ska ha möjlighet till information och kunna ta del av kulturarvet. För oss som bor i Kiruna blir det väldigt tydligt hur viktigt ett digitalt kulturarv är. Att kunna komma åt information utan att behöva resa till Stockholm – där de flesta nationella samlingar finns – blir en möjlighet genom det arbete vi, Digisam och alla andra kulturarvsaktörer som jobbar med digitalisering gör, avslutar Carolina Gustafsson.

Stiftelsen föremålsvård i Kirunas hemsida.

Text: Mikael Weikvist