Principer för arbetet

Digisam har under vintern formulerat en serie vägledande principer för arbetet med digitalisering, digitalt tillgängliggörande och digitalt bevarande av kulturarvet. Principerna är tänkta att fungera riktningsgivande för verksamheten, i första hand på våra 24 medverkande myndigheter, och vi hoppas att de ska kunna bidra till ökad tydlighet och målmedvetenhet i samarbetet framöver.

Vi har försökt koka ned mycket omfattande frågekomplex till rätt korthuggna princip-satser på en generaliserande nivå. Mycket av operativ praktik, t ex hur man löpande kan kvalitetshöja data, faller utanför. Detsamma gäller för ännu mer övergripande resonemang t ex om vad digitalisering egentligen är. Digisam hoppas dock inom ramen för andra processer kunna ringa in centrala begreppsdefinitioner och arbetar också parallellt med en ordlista över viktiga förkortningar.

b2ap3_thumbnail_birdflock.jpg

Fågelstreck av Lan Bui (beskuren) CC BY-NC

Finns det idag invändningar mot principskrivningarna, önskemål om komplettering eller förtydliganden, är vi mycket tacksamma för återkoppling antingen här nedan i kommentarfältet, eller direkt till mig på adress johanna.berg@riksarkivet.se men OBS senast den 28 februari. Under mars månad kommer vi att slutjustera principdokumentet utifrån inkomna synpunkter och målet är att principerna ska antas av Digisams styrgrupp i början av april.

Här kan du se Digisams förslag till principer (PDF)

Johanna Berg

6 thoughts on “Principer för arbetet

  1. Hej!

    Ett par mindre kommentar som jag tror vi redan skickat in, men ändå:

    [list]
    [*] P5 har som konsekvens, [quote]Varje institution liksom varje förvaltare av aggregeringstjänster behöver tillämpa rekommenderade standarder.[/quote] men förklarar inte [i]vem[/i] standarderna ska ha rekommenderats av. Spelar det någon roll? (Jmf. med hänvisningen till den definition av begreppet ”öppna standarder”.)
    [*] P11 har som konsekvens, [quote]För att främja interoperabilitet på flera nivåer bör redan etablerade semantiska beskrivningar för tvärsektoriell kulturarvsdata återanvändas.[/quote] vilket verkar förutsätta att det finns befintliga standarder för samtliga relationer mellan objekt i olika sektorer, vilket inte stämmer: vissa relationstyper återstår att beskrivas som semantiska länkar. Hur ska man gå till väga i sådana fall?
    [/list]

  2. Hej Marcus & tack för inspel
    P5. Man kan säga att en konsekvens av konsekvensen är att det behövs något slags organ som kan rekommendera standarder. Men vilken aktör/organisation/myndighet som är bäst lämpad att göra det är inte riktigt en principfråga tycker jag, det kan väl t ex förändras över tid?
    P11. Principen försöker uttrycka att man ska använda ”redan etablerade semantiska beskrivningar för tvärsektoriell kulturarvsdata återanvändas” om sådana finns, men det kanske behöver förtydligas. Skulle vi behöva formulera en ytterligare princip för hur man skapar nya semantiska beskrivningar på ett standardiserat sätt tror du?

  3. Bra dokument!

    En reflektion om P8: kanske kan det vara värt att poängtera att metadata om objekt oftast kan släppas helt fritt även om den själva objektet behöver en annan upphovsrättslig märkning.

  4. Hej Jan & tack för inspel
    P8. Tror du har rätt i att vi kan vara tydligare på den punkten. Tar med det in i den fortsatta processen. Tack!

  5. Bra principer tycker jag! En synpunkt om beskrivningen under P6: ”Det digitaliserade materialet ska tillgängliggöras så snart som möjligt och på ett sätt som möjliggör en så bred användning som möjligt.” – här tycker jag det kan specificeras att det också innefattar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Det ingår ju outtalat (i flera andra principer också) men i praktiken är det väldigt lätt att det glöms bort om det inte finns specificerat.

    Jag tycker också att en konsekvens av P3 är att utvärderingar/uppföljningar också måste _användas_ (av den egna eller andra institutioner), inte ”bara” göras och publiceras.

  6. Hej Matilda & tack för inspel
    P6 Jag tror jag förstår hur du menar, men är osäker på hur det går att få in anpassning till olika funktionssätt utan att det uppfattas som för detaljerat i förhållande till övriga skrivningar. Vi tar med oss frågan in i den fortsatta processen och avser också att stämma av dokumentet med MTM.
    P3 Naturligtvis har du rätt i att man bör använda de resultat man får fram i utvärdering/uppföljning, för annars finns ju ingen anledning att överhuvud taget ta fram dem. Tanken med offentliggörande är – utöver att sprida goda/dåliga exempel och erfarenheter – att ökad transparens kan öka de externa förväntningarna på institutionen och därigenom stödja internt utvecklingsarbete. Vi får fundera på om detta behöver förtydligas i skrivningarna. Tack!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*