Ny rapport lyfter värdet av ett digitalt kulturarv

Foto: Patrick Tomasso

Vilka är egentligen motiven till att digitalisera kulturarvet och vad betyder detta för samhället? För oss inom sektorn kan detta te sig som självklarheter – men för många, inte minst utanför kulturarvsområdet, är detta inte alltid givet. Rapporten Digitaliserat kulturarv – för demokrati och positiv samhällsutveckling: en förstudie är ett bidrag till att besvara dessa frågor.

Förstudien är framtagen av konsultbolaget Governo i samarbete med Digisams sekretariat. Arbetet pågick under hösten 2019 och vintern 2020 och rapporten ger en överblick över varför ett digitalt kulturarv behövs och vad det innebär för samhället.

– Vi vet att det är viktigt att synliggöra värdet av ett digitalt kulturarv och förstudien är en ingång för ett vidare arbete med just detta, säger Carl-Magnus Fahlcrantz, verksamhetsledare på Digisams sekretariat.

Maria Adenfelt, en av författarna bakom rapporten.
Foto: Jenny Hammar

Förstudien lyfter framförallt fram motiven till varför kulturarvet behöver digitaliseras och vilka möjligheter som uppstår med ett digitalt kulturarv, men även vilka utmaningar som finns.

– I arbetet med förstudien så blev det väldigt tydligt att digitalisering av kulturarvet är viktigt av många anledningar där demokratifrågan, ökad tillgänglighet till vårt kulturarv och jämlikhet kom att bli mest framträdande, säger Maria Adenfelt på Governo.

Rapporten är skriven av Maria Adenfelt, Ida Larsson och Märit Edholm och är fri att använda (CC BY).

Rapporten Digitaliserat kulturarv – för demokrati och positiv samhällsutveckling: en förstudie.

Nu är det äntligen dags – fredagsmorgon tillsammans med Digisam!

Bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Under många år har vi varje månad arrangerat Digisamfika, en mötesplats för oss som är intresserade av digitalisering och kulturarvsfrågor. Sedan pandemin bröt ut i Sverige har fikat fått ta en liten paus, men nu äntligen är det dags att väcka liv i vårat fika.

Den 6 november, 9:00-9:45 är det dags för det första digitala Digisamfikat. Vi på sekretariatet kommer kort berätta vad som händer hos oss samt inom plattformen och vi vill gärna ta del av hur ni har det.

Anmäl dig till mikael.weikvist@raa.se senast den 5 november.

Varmt välkomna!

Dom i det så kallade Schrems II-målet

Torsdag den 16 juli kom domen i det så kallade Schrems II-målet. Den här domen har stor betydelse för hantering av personuppgifter, och det som kallas GDPR (EU:s dataskyddsförordning).

Nu har domen inte hunnit analyseras och stötas och blötas så mycket ännu, men något man i vart fall verkar vara överens om är att den så kallade Privacy shield-mekanismen för överföring av personuppgifter till USA har ogiltigförklarats. Sedan uttalar man sig i domen också om standardavtalsklausuler, som är en annan mekanism som man har använt sig av för överföring till länder utanför EU. Domen underkänner inte standardavtalsklausuler som sådana, men påpekar att den personuppgiftsansvarige har ett ansvar att stoppa överföringen i vissa fall.

Det finns några andra grunder för överföring utanför EU/EES, men det handlar om ganska speciella situationer som jag inte går in på här.

Vad innebär det här? Ja, att bryta mot EU:s dataskyddsförordning innebär som alltid en risk för sanktionsavgifter och skadestånd.

Så vad ska man göra? Vi hoppas förstås på lite vägledning från Datainspektionen, och från EU framöver. Domen är som sagt alldeles färsk, och vi får återkomma när vi har mer information att dela med oss av.

För närvarande finns domen inte översatt till svenska, men går att ta del av på engelska:
Domen i Schrems II-målet

Datainspektionen har i skrivande stund inte publicerat något, men deras norska motsvarighet har en nyhet:
Nyhet från Norges datainspektion

I övrigt kan man googla på Schrems II och komma till flera artiklar och analyser.

Text: Sofia Kullman

Ny undersökning visar att många är nyfikna på digitalt kulturarv

Att Coronapandemin påverkat oss är ett faktum. Men på vilket sätt har svenskarnas medie- och kulturvanor förändrats? Under våren har analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence genomför en riksomfattande studie kring svenskarnas vanor och tankar kring digital konsumtion av media och kultur. Digisams sekretariat har tillsammans med Svensk scenkonst, Helsingborgs stad och Readly varit samarbetspartners till undersökningen.

Så, vad har vi ägnat vårt hemmasittande åt? I stor utsträckning har vi fortsatt med det vi är vana vid att konsumera i hemmet: teve, tidningar, radio och böcker. Att det digitala utbudet inom nämnda områden är brett lär ha stor betydelse. Även den minimala skillnaden i upplevelse mellan att konsumera teve på en Ipad mot en analog teve lär spela stor roll.

Nyfikenhet på digitalt kulturarv

Att en stor del av svenskarna är intresserade av kulturarv visar även undersökningen – var femte tillfrågad sa att de besökt ett museum eller kulturarv det senaste halvåret. Man kan även se att det finns en nyfikenhet till att konsumera kulturarv digitalt – 31 % av de tillfrågade sa att de är positivt inställda till att ta del av en digital visning på ett museum, lika många har under den senaste månaden tagit del av digital information om en historisk person eller händelse. En slutsats man bör kunna dra av dessa siffror är att en stor del av svenskarna är nyfikna på att möta ett museum i en digital version, men även att kulturarv i en digital miljö till stor del handlar om digital information.

Vidare visar undersökningen att 43 % av svenskarna gärna konsumerar kultur genom Virtual Reality. Fler är positiva än negativa, men vi ser även att var fjärde tillfrågad har svårt att ta ställning, vilket troligen beror på att de inte provat på det.

Att själv få välja spelar roll

Vad är då drivkrafterna som får oss att välja digitalt före analogt? Främst handlar det om möjligheten att konsumera kultur när och var du vill, men även möjligheten att kunna nås av kultur från hela världen lockar samt att miljön är betydligt lugnare. Rapporten visar att drivkrafterna skiljer sig åt beroende på vart i landet du bor och vilka ekonomiska förutsättningar du har.

En slutsats man kan dra från undersökningen är att ett brett utbud skapar hög konsumtion. Här ser vi att satsningarna på ett digitalt kulturarv är viktigt och nödvändigt. Vi behöver finnas för att allmänheten ska kunna ta del av oss.

Insight Intelligence undersökning Framtidens kulturkonsumtion.

Text och bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Digisam söker projektledare inom Public Relations

Foto: Rikkard Häggbom (CC BY)

Digisam steppar upp och söker nu en projektledare som vill spela en viktig roll i det nationella arbetet med att göra vårt kulturarv tillgängligt digitalt. Ett spännande uppdrag som löper på ett år. Är du nyfiken? Kika in annonsen. Kanske blir du vår nya medarbetare till hösten!

Projektledare – Public Relations inom digitalt kulturarv

Göteborgs stadsmuseum om K-samsök

Pernilla Karlsson. Foto: Maria Henriksson (Göteborgs stadsmuseum)

Digisam stämde återigen träff med en av K-samsöks partners. Denna gång skedde en digital förflyttning västerut när Digisams kommunikatör och Göteborgs stadsmuseums Pernilla Karlsson möttes över en Skypelänk för att bland annat prata om tillgängliggörande, digitala utställningar och API:er.

Göteborgs stadsmuseum har anor ända tillbaka till 1861 och är sedan 2013 en av K-samsöks partners. Pernilla Karlsson är bibliotekarie och databasadministratör på museet och har länge varit engagerad i K-samsök.

Ni har ju varit med i K-samsök ett tag nu – kan du dra dig till minnes hur tankarna gick när ni beslutade att gå med i nätverket?

Från museets sida såg vi en stor vinst i att bli en del av K-samsök. Tanken på att Kringla kan fungera som en enda stor nationell portal för kulturarv tilltalade oss. Att kunna söka efter information på ett ställe är en stor fördel för allmänheten, men även för oss som jobbar på ett museum. När vi sedan blev kontaktade av K-samsök så föll det sig naturligt att gå med.

Du nämner att Kringla är till stor hjälp för er som jobbar på ett museum – på vilket sätt drar ni fördel av söktjänsten?

Först och främst skapar Kringla goda möjligheter för allmänheten att söka efter föremål och foton. Sedan så använder vi oss mycket av Kringla i vårt arbete. Material om Göteborg är spritt på många museer, och Kringla är ett enkelt och bekvämt sätt att söka och se vad som finns hos andra institutioner. Kringla är också till stor hjälp för oss när vi behöver komplettera med ytterligare uppgifter om våra föremål.

Kan du ge något exempel på en sådan situation?

Absolut – just nu har vi en digital utställning om skolplanscher och i arbetet med att söka upp mer information om våra planscher använde vi oss av Kringla. Där kunde vi med lite tur hitta samma plansch på andra museer och komplettera med de uppgifter som saknades.

Jag vet att ni inte bara tillgängliggör era samlingar via K-samsök utan att ni även har byggt egna digitala tjänster på K-samsöks API, kan du inte berätta vad ni gjort?

I nuläget har vi två plattformar som byggts på det sättet, dels nämnda utställning om skolplanscher, och dels den digitala guiden Upptäck Göteborg. Båda bygger på bilder och metadata i vår databas Carlotta. Styrkan med att bygga en digital utställning på K-samsöks API är att den blir väldigt enkel att uppdatera. När vi behöver göra en uppdatering eller komplettering så behöver vi enbart göra det i Carlotta, sedan går den automatiskt vidare i alla led.

Ser du några ytterligare fördelar med att vara en del av K-samsök?

Själva nätverket man får tillgång till uppskattar jag väldigt mycket. Det är väldigt intressant att höra hur andra jobbar och vilka frågor de brottas med, ofta är det samma som en själv, och många gånger kan man tillsammans hjälpa varandra till en lösning. Öppna data öppnar upp möjligheter till flera former av samarbete, dels inom nätverket för K-samsök men även på andra sätt.

Kan du ge exempel på något sådant samarbete?

Vi har ett samarbete med Göteborgs universitet som rör scenkonst under 1900-talets senare del. Stadsmuseet har en stor teatersamling och vi har via K-samsök tillgängliggjort data och bilder rörande uppsättningar, utövare och föremål. Universitetet har kunnat utnyttja våra data i projekten ”Göteborg spelar roll” och ”Expansion och mångfald”, och låter oss i sin tur berika våra poster med sin forskning.

På Stadsmuseet har vi precis invigt utställningen Frispel, som handlar om scenkonst i förvandling 1960-2000. ”Expansion och mångfald”, som pågår till 2021, håller just nu på att bygga upp en databas, som kan komma att tillgängliggöras i K-samsök framöver. Projekten och utställningen är helt fristående, men har helt klart vunnit mycket på vårt informationsutbyte.

Slutligen, vad tänker du om framtiden i er roll som partner till K-samsök?

Jag ser fram mot hur K-samsök kan utvecklas, nu särskilt med tanke på Riksantikvarieämbetets uppdrag att stötta museerna. Digitaliseringsarbetet är resurskrävande, och då är det av stort värde för oss som kommunalt museum att en statlig part visar på vikten av sådana satsningar.

Utställning om skolplanscher

Guiden Upptäck Göteborg

Göteborgs stadsmuseums digitala satsningar

Expansion och mångfald

Text: Mikael Weikvist

Världskulturmuseerna om deras arbete med K-samsök

Magnus Johansson. Foto: Ove Kaneberg (CC BY)

Statens museer för världskultur har länge varit en partner till K-samsök. Ända sedan K-samsök sjösattes så har de fyra muserna – Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet, som utgör Världskulturmuseerna – varit en del av nätverket. Digisams kommunikatör stämde digital träff med Magnus Johansson, Digitaliseringskoordinator på Världskulturmuseerna, för att få höra hur de använder sig av K-samsök i sin verksamhet.

Ni har länge varit partners till K-samsök, minns du vad det var som fick er att gå med och hur era tankar gick då?

Det fanns flera goda anledningar att gå med, men vad jag minns så var en av anledningarna, eller snarare effekterna av att vi gick med, att vi relativt enkelt kunde skapa och bygga en gemensam söktjänst för samtliga fyra museers samling. Vi hade inte då – och inte nu heller – en gemensam databas för samtliga fyra museer, utan varje museum har sin egen databas. Men genom att gå med i K-samsök kunde vi använda oss av deras API för att sedan kunna bygga en gemensam söktjänst, som finns på vår hemsida.

Och ni använder er av samma lösning idag?

Precis – självklart har vi filat på den, men lösningen är i grund och botten densamma.

Jag vet att ni även har använt er av K-samsöks API i era utställningar. Vill du berätta på vilket sätt?

Etnografiska museet gjorde en utställning 2012 – Magasinet, en etnografisk skattkammare – som idag utgör museets basutställning. Informationen om föremålen görs tillgänglig genom K-samsöks API. Att göra så har fungerat väldigt bra, speciellt för en utställning som rymmer uppåt 6000 föremål. Det skulle vara helt omöjligt att ha informationen fysiskt på väggarna för varje föremål. Utställningen finns både i Etnografiska museets lokaler i Stockholm, men även digitalt på hemsidan. Samma upplägg har vi sedan använt vid flera tillfällen, bland annat den utställning vi gjorde om Egypten på Medelhavsmuseet.

Vad ser du för ytterligare fördelar med K-samsök?

Genom mappningen mot K-samsök kan vi berika våra egna objekt och göra vår information mer sökbar, objekten får till exempel fler sökord som hämtas från länkade objekt. Dessutom är nätverket och träffarna för de olika partnerna av stort värde, inte minst genom att vi tittar på vår metadata och kan förbättra den. Sedan blir vi även ännu mer motiverade att jobba med länkning till andra objekt, då vi konkret ser vad värdet blir. Det blir som en morot, helt enkelt. Att länka från Wikipedia/Wikimedia till K-samsöksobjekt skapar möjligheter för andra applikationer att nyttja dem, vilket är positivt.

När det gäller exemplet med webbapplikationen för Magasinet, en etnografisk skattkammare så är den stora fördelen tillgången till hela innehållet i K-samsök. Vi hade naturligtvis kunnat välja en lösning som var kopplad direkt till museets databas men då hade vi varit begränsade till endast det materialet. Nu fick vi tillgång till hela innehållet i K-samsök. Och den största fördelen var att en lösning mot K-samsök gör det möjligt för andra att använda samma lösning. Vi har återanvänt den för våra andra museer och även andra museer utanför vår organisation har använt samma lösning.

Slutligen – har ni sett någon ökad spridning av era samlingar genom att ni är en del av K-samsök?

Absolut, det kommer trafik från applikationer som använder K-samsök och framför allt ser vi att information och bilder återanvänds i olika sammanhang – bland annat genom Pinterest, Wikipedia, bloggar, Facebook och Instagram – där folk har hittat det via bland annat Kringla och Europeana. Det går naturligtvis inte alltid att fastställa var folk har hittat informationen men i vissa fall kan man se vad de länkar tillbaks till. Och när vi googlar ser vi också att sökningarna ger träffar på sådana ställen där vår information återanvänts.

Möjligheten som uppstår genom Europeana gör att vi enklare kan nå ut internationellt. Det är väldigt positivt för våra fyra museer som har föremål från hela världen. Då är det bra att resten av världen på ett enkelt sätt kan ta del av dem.

Världskulturmuseernas hemsida.

Magasinet, en etnografisk skattkammare.

K-samsök – skattkistan med över 8 miljoner kulturarvsobjekt.

Text: Mikael Weikvist