Årets första Digisamfika

Nu närmar det sig årets första digitala Digisamfika – den 29 januari är det dags att fylla på kaffe- eller tekoppen och logga in på Zoommötet för att prata digitalt kulturarv.

I den märkliga tid vi nu lever i – där pandemin håller ett järngrepp om oss och om samhället – ser vi det som ännu viktigare att träffas för att ta del av varandras tankar och erfarenheter. Vi på sekretariatet kommer fram till sommaren att regelbundet bjuda in till en digitalt fikahörna.

De digital fikorna kommer vara ett tillfälle där du kan lyfta tankar eller få svar på frågor som du funderar på. Vid vissa tillfällen kommer vi bjuda in en särskild gäst som kommer få berätta lite mer om vad som händer eller är på gång hos dem. Viktigt för oss är dock att det är en fika – en möjlighet att prata med kollegor.

Vid årets första fika kommer vi på sekretariatet att berätta lite kring vad som är på gång under året. Vi är inne i en intensiv tid där värdet av det digitala kulturarvet lyfts fram på flera håll, bland annat genom den debattartikel som publicerades i DN den 4 januari. Dessutom får Digisam en ny verksamhetsledare – det och lite till kommer ni få möjlighet att lyssna till och ställa frågor kring.

  • När: 29 januari 9:00-10:00
  • Var: digitalt, via Zoom
  • Anmäl dig: mejla digisam@raa.se senast den 27 januari (vi kommer skicka ut Outlook-inbjudan till alla anmälda efter den 27 januari).

Har du något som du vill berätta om och vill ha lite mer tid för det – kontakta oss så diskuterar vi vidare hur vi på bästa sätt får in det på våra kommande fikor.

Välkommen!

Text och bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Digisam får ny verksamhetsledare

Digisams verksamhetsledare Carl-Magnus Fahlcrantz går vidare mot nya utmaningar. Tillförordnad verksamhetsledare blir Johan Nordinge, idag digitaliseringssamordnare vid Riksantikvarieämbetet.

”Det har varit en väldigt spännande tid att leda arbetet med att återuppta samverkan inom Digisam efter flytten till Riksantikvarieämbetet och jag är väldigt positiv till hur Digisams medverkande organisationer har utvecklat sin samverkan under de år jag varit på plats”, säger Carl-Magnus Fahlcrantz, som tillträdde den tjänst han nu lämnar 2018.

Vad innebär det här för Digisam?

Vad kommer bytet av verksamhetsledare att innebära för samverkansplattformen? Carl-Magnus hoppas, och tror, att det inte ska bli sådan stor skillnad:

”Digisam är de medverkande och idag har vi en bred och väl fungerande samverkan. Under 2021 kommer det komma flera leveranser, som medarbetare hos flertalet av våra medverkande organisationer gemensamt arbetat fram, att lanseras. Det är med tillförsikt som jag ser Digisams sekretariat och de medverkande organisationerna arbeta vidare med att utveckla Digisam.”

Johan Nordinge tar tillfälligtvis vid

Tillförordnad verksamhetsledare blir Johan Nordinge. Johan är, förutom digitaliseringssamordnare på Riksantikvarieämbetet, aktiv inom Digisam på flera sätt – bland annat är han representant i såväl Digisams beredningsgrupp som samverkansgruppen digitalisering och digitalt bevarande, samt deltar i arbetet inom arbetsgruppen för begrepp.

”Det ska bli väldigt roligt att under en period få möjlighet att hjälpa till att utveckla samverkan inom Digisam. Under de år jag varit aktiv inom Digisam har mycket arbete lagts ner på att ta fram gemensamma leveranser, nu är dessa redo att lanseras och jag ser mycket fram mot det arbetet. Sedan är vi inne i en spännande tid, digitaliseringen av kulturarvet är en viktig fråga vilket vi nyligen kunde se genom den debattartikel som Digisams styrgrupp skrev och som publicerades i Dagens nyheter i början av året”, säger Johan Nordinge.

Carl-Magnus jobbar sin sista dag den 12 februari. Johan kommer vara tillförordnad verksamhetsledare fram till en ny ordinarie verksamhetsledare är på plats.

Text: Mikael Weikvist

Debattartikel: digitalisera kulturarvet för demokratins skull

Bild: CC0

Det krävs krafttag för att digitalisera kulturarvet och den samhällsviktiga information som förvaltas vid våra arkiv, bibliotek och museer och göra det användbart för alla medborgare, skriver styrgruppen för Digisam i en debattartikel i Dagens Nyheter idag.

Alla, oavsett bakgrund, ska kunna ta del av det kulturarv som format och formar vår samtid.Det är ytterst en fråga om demokrati, öppenhet och tillgänglighet men också om samhällsekonomi, forskning och innovation och att rädda samhällsviktig information som riskerar att förloras för alltid, enligt Digisams styrgrupp.

Debattartikeln av Digisams styrgrupp, Lars Amréus, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet, Ann Follin, överintendent, Statens museer för världskultur, Karin Grönvall, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket, Joakim Malmström, överintendent, Naturhistoriska riksmuseet och Karin Åström Iko, riksarkivarie, Riksarkivet, är ett led i en större satsning på att synliggöra värdet det digitala kulturarvet.

Här kan du läsa debattartikeln i Dagens Nyheter.

Text: Karolina Gerdin

Ny rapport från Europeana och Culture24 om digitalisering av kulturarvet

Vilka är framgångsfaktorerna när det kommer till digitalisering av kulturarvet? Den ideella och oberoende organisation Culture24 har, på uppdrag av Europeana, skrivit rapporten The digital transformation agenda and GLAMs – Culture24 findings and outcomes. Digisams samordnare Henrik Summanen har tagit del av rapporten och sammanfattar nedan ett par höjdpunkter ur den.

Syftet med rapporten är att bättre förstå framgångsfaktorer gällande digitalisering av kulturarv, och rapporten är baserad huvudsakligen på djupintervjuer med experter på digitalisering av kulturarv, samt på relevanta rapporter och artiklar.

Resultaten redovisas i september 2020, i en rapport om 57 sidor. I rapporten identifieras sju strategiska huvudområden och ett antal goda exempel lyfts fram. Rapporten innehåller också definitioner och diskussion kring centrala begrepp som ”digitalisering” och ”digital transformation”.

De strategiska områden som identifierats redovisas som enskilda kapitel med flera exempel och citat från experter.

Den pandemiska effekten skapar möjligheter att använda erfarenheterna från pandemin och vända dessa till en fördel för sektorn. Man kan ta lärdom av vad som hände när vi alla kastades in i en helt digital ”arena”. En iakttagelse är att det finns stora skillnader i folks förståelse för det digitala, och stora brister i infrastruktur, överallt.

Innovationsbegreppet, och tolkningen av det, spelar också stor roll. Alltför ofta refererar vi till tekniska lösningar. Att någonting är innovativt behöver dock inte betyda att det är nytt. Något som vore innovativt idag är istället att få till grunderna rätt inom digitalisering, eftersom många som jobbar med frågorna inom sektorn ligger efter och behöver höja sin kompetens. Innovation handlar om människor, processer och färdigheter, inte bara teknik.

Det digitala ledarskapet behöver bli mer ”läskunnigt” (digitally literate). Utmaningen för många beslutsfattare och ledare är att sluta tänka kring digital kompetens som förmågan att använda digitala verktyg, och istället tänka på det som förmågan att på ett informerat sätt analysera sin digitala verksamhet inom institutionen, nätverk, sektor och samhälle. Det dyra i digital transformation handlar om att investera i människor, inte i teknik. Om en institution ska vara redo för framtiden så behöver alla nivåer i organisationen vara digitalt kunniga. Här spelar också tydliga policies och stöd från finansiärer stor roll.

Förändringsagenter, det vill säga personer som bygger digital kapacitet inom organisationen, pekas ut som nyckelpersoner. De kan kickstarta förändring långsiktigt genom småskaliga experiment, förtroendebygge och kommunikation kring det digitala. De måste dock ges utrymme både ekonomiskt och gällande risktagande.

För att överbrygga de digitala klyftorna inom organisationerna, och gentemot övriga samhället måste man jobba både med förståelsefrågor och tillgångsfrågor. Vi måste samarbeta mer inom sektorn, och med organisationer utanför sektorn för att överbrygga klyftorna på ett meningsfullt sätt.

Rädsla och negativitet är ofta hinder för den digitala transformationen, men det är viktigt att förstå att detta ofta har goda skäl. Ett sätt är att ta bort ordet ”digital” från verksamheten, och istället arbeta utifrån inställningen att alla verksamheter är digitala som utgångsläge. Förståelse och empati är viktiga ledord i denna process.

Samhällsförändringarna orsakade av digital transformation behöver analyseras och bearbetas ytterligare. Hur fungerar kulturarvsinstitutioner i det digitala utrymmet? Vilken röst och avsikt har de? Hur gör man med etiska frågor? Hur fungerar samtidsdokumentation och insamling? Det är viktigt att förstå att varken teknik eller sociala plattformar är neutrala.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

Text: Henrik Summanen

Rapport från DCHE-gruppens höstmöte

Licens: CC BY-SA 4.0

Tidigare i höstas höll Digital Cultural Heritage Expert Group (DCHE-gruppen) årets andra möte. DCHE-gruppen är en rådgivande grupp inom EU-kommissionen gällande digitalt kulturarv och utgör en samverkansplattform mellan EU-kommissionen och dess medlemsländer. Sveriges representanter under mötet var Eva Stengård från Kulturdepartementet och Henrik Summanen från Digisams sekretariat.

Ökad digital efterfrågan

Höstens möte kretsade, inte så oväntat, kring frågor kopplade till Covid-19. En ny europeisk undersökning, utförd av Cultural Heritage Expert Group, visar att 4 av 5 museer ökat sin digitala närvaro och 40 % av museerna har fått fler besök till sina webbsidor. Dessa resultat stämmer även väl överens med siffror som Europeana presenterade under mötet – sedan pandemin startade har trafiken på deras webbsida ökat med 30 % och aktiviteter i social media som bygger på Europeanas data har ökat med hela 179 %.

Stora satsningar på digital transformation

Vidare förbereder EU-kommissionen för stora satsningar på att använda digital transformation för att påskynda återhämtningen från pandemin. Satsningarna kommer ske inom ökad uppkoppling, investeringar i forskning och utveckling, kompetensutveckling, publika digitala tjänster och grön teknologi. Rehana Schwinninger-Ladak, chef för EU-kommissionens enhet för digitalt kulturarv, meddelade att nationella planer inom detta område kommer att efterfrågas, vilka ska ligga till grund för resursfördelning inom flera EU-program.

Slutligen presenterades ett antal aktuella program att söka medel ifrån. Digital Europe, samt Horizon Europe kommer under ett antal år tillsammans dela ut över 100 miljarder Euro. Ledord inom dessa program är bland annat molntjänster, artificiell intelligens och massiv databearbetning.

Text: Henrik Summanen

Sju frågor om Digitalisering i fler dimensioner

Thomas Hagaeus är projektledare och kommer leda de sex utbildningstillfällena.
Fotograf: Peter Hoelstad

Den 11 november startar webbinarieserien Digitalisering i fler dimensioner, sex digitala utbildningstillfällen om föremålsdigitalisering och 3d. Digisams kommunikatör blev nyfiken på vad webbinarieserien kommer att handla om och ringde upp Thomas Hagaeus, projektledare och ansvarig för utbildningens innehåll, för att luska lite i vad vi kan förvänta oss.

Hej Thomas, kan du kort berätta lite vad det här är för typ av webbinarieserie?

Digitalisering i fler dimensioner är dels en utbildning i hur du själv praktiskt kan digitalisera föremål med olika tekniker samt vad du behöver tänka på som beställare, men även sex seminarietillfällen där vi tillsammans diskuterar hur vi kommer fram till hållbara lösningar för arkivering och tillgängliggörande av nya datatyper.

Spännande – vem vänder sig utbildningen till?

Egentligen till alla som har tredimensionella föremål i sina samlingar. Även om du inte själv jobbar praktiskt med digitalisering så är det bra att känna till vad det finns för möjligheter inom samlingsförvaltning, utställningsdesign, skadekartering, pedagogik, monteringar, packmaterial och så vidare. Vi hoppas att många tar chansen att nu fördjupa sig och lära sig mer inom området.

Som jag förstått det så kommer man som deltagare få vara med och skapa programmet, kan du berätta på vilket sätt det kommer ske?

Det stämmer! Vi har redan nu börjat förbereda vissa teman, då utbildningen kommer bestå av en del förinspelat material, men det är viktigt för oss att vi skapar en utbildning utifrån vad sektorn är i behov av, så vid första träffen kommer vi diskutera och undersöka vart det största intresset finns och utifrån vad vi får reda på anpassa programmet efter det. Det går även bra att skicka in önskemål redan nu ifall man har något särskilt man skulle vilja lära sig mer om.

Kan du redan nu berätta något om de teman som är inplanerade?

Dels vill vi ge en introduktion till området, såväl vad 3d är men även kika på tekniken och vilken typ av skanning som är bäst lämpad för en viss typ av föremål. Utöver det kommer vi gå in mer på djupet kring fotogrammetri, vad man bör tänka på för att få bättre resultat och vad man bör tänka på för att använda sig av fotogrammetri som dokumentation. Prioriteringar, databaser och visningsplattformar kommer även vara något vi kikar närmare på. Och självklart kommer vi gå in på goda exempel och visa framgångsrika tillämpningar.

Kommer ni ha några gästföreläsare?

Ja! Den första vi ska spela in en intervju med är Michael Fergusson som skall berätta om hur du får din fotogrammetri att bli metrologiskt korrekt. Michael kommer berätta om allt det där som du inte hittar på Youtube eftersom de filmerna oftare vänder sig mot spelbranschen. Sen har vi fler på lut beroende på era önskemål. Förhoppningsvis ska ni inte behöva lyssna på mig hela tiden.

Binder man sig till alla utbildningstillfällen?

Nej, vi förstår att alla inte har möjlighet att delta vid varje träff. Förhoppningsvis kan ni pricka in favoritämnena.

Och om man inte kan delta vid första tillfället, är det okej att dyka upp vid senare tillfälle?

Man kan hoppa på när som helst för att medverka på resterande tillfällen, men tänk på att vi kanske inte hinner skicka ut en länk om ni anmäler er precis innan mötet börjar, så var gärna ute i god tid.

Kostnadsfritt event med flera teman

Digitalisering i fler dimensioner är kostnadsfritt och arrangeras varje onsdag mellan 9:00-10:00 med start den 11 november ända fram till 16 december. Under de sex seminarietillfällena kommer bland annat följande teman att lyftas:

  • Introduktion till 3d – Hur fungerar det och vad är egentligen 3d, 2,5d och 360? Vi går igenom punktmoln, mesher, solider och volymer.
  • Urval och riktlinjer för när man skall dokumentera i 2d eller 3d, vad är lägstanivån?
  • Introduktion till skanning – vilken typ av skanner lämpar sig till vilken typ av föremål?
  • Databaser och visningsplattformar – hur får man data att hänga med hela vägen?
  • Tips och tricks vid fotogrammetri – små knep för att få ett bättre resultat.
  • Fotogrammetri som dokumentation – hur man får ett tillförlitligt, metrologiskt korrekt resultat?
  • Erfarenheter bortom museivärlden – hur har man nått resultat inom andra myndigheter eller företag?
  • Beställarkompetens – vilken teknik och vilket format och upplösning behöver du egentligen?
  • Goda exempel – framgångsrika tillämpningar.

Digitalisering i fler dimensioner arrangeras gemensamt av Digisams sekretariat och Riksantikvarieämbetet. Du anmäler dig genom att skicka epost till lars.lundqvist@raa.se, till första tillfället vill vi ha din anmälan senast den 9 november 17:00.

Här kan du läsa mer om Digitalisering i fler dimensioner.

Intervjuare: Mikael Weikvist

Ny rapport lyfter värdet av ett digitalt kulturarv

Foto: Patrick Tomasso

Vilka är egentligen motiven till att digitalisera kulturarvet och vad betyder detta för samhället? För oss inom sektorn kan detta te sig som självklarheter – men för många, inte minst utanför kulturarvsområdet, är detta inte alltid givet. Rapporten Digitaliserat kulturarv – för demokrati och positiv samhällsutveckling: en förstudie är ett bidrag till att besvara dessa frågor.

Förstudien är framtagen av konsultbolaget Governo i samarbete med Digisams sekretariat. Arbetet pågick under hösten 2019 och vintern 2020 och rapporten ger en överblick över varför ett digitalt kulturarv behövs och vad det innebär för samhället.

– Vi vet att det är viktigt att synliggöra värdet av ett digitalt kulturarv och förstudien är en ingång för ett vidare arbete med just detta, säger Carl-Magnus Fahlcrantz, verksamhetsledare på Digisams sekretariat.

Maria Adenfelt, en av författarna bakom rapporten.
Foto: Jenny Hammar

Förstudien lyfter framförallt fram motiven till varför kulturarvet behöver digitaliseras och vilka möjligheter som uppstår med ett digitalt kulturarv, men även vilka utmaningar som finns.

– I arbetet med förstudien så blev det väldigt tydligt att digitalisering av kulturarvet är viktigt av många anledningar där demokratifrågan, ökad tillgänglighet till vårt kulturarv och jämlikhet kom att bli mest framträdande, säger Maria Adenfelt på Governo.

Rapporten är skriven av Maria Adenfelt, Ida Larsson och Märit Edholm och är fri att använda (CC BY).

Rapporten Digitaliserat kulturarv – för demokrati och positiv samhällsutveckling: en förstudie.

Nu är det äntligen dags – fredagsmorgon tillsammans med Digisam!

Bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Under många år har vi varje månad arrangerat Digisamfika, en mötesplats för oss som är intresserade av digitalisering och kulturarvsfrågor. Sedan pandemin bröt ut i Sverige har fikat fått ta en liten paus, men nu äntligen är det dags att väcka liv i vårat fika.

Den 6 november, 9:00-9:45 är det dags för det första digitala Digisamfikat. Vi på sekretariatet kommer kort berätta vad som händer hos oss samt inom plattformen och vi vill gärna ta del av hur ni har det.

Anmäl dig till mikael.weikvist@raa.se senast den 5 november.

Varmt välkomna!