K-samsök – skattkistan med över 8 miljoner kulturarvsobjekt

Maria Carlsson, verksamhetsutvecklare för K-samsök.

K-samsök kan beskrivas som en kassakistan bestående av mängder av ettor och nollor som beskriver vårt kulturarv; det är den tekniska infrastrukturen där mer än 8 miljoner objekt från över 70 olika svenska kulturarvsaktörer samsas och blir tillgänglig för medborgarna i Sverige, men även Europa och resten av världen.

Genom K-samsök får institutioner, föreningar, företag och privatpersoner tillgång till stor mängd information – information som de i sin tur kan skapa olika digitala tjänster för bland annat skolungdomar, släktforskare och andra vetgiriga i samhället.

För att göra det enklare att förstå vad som finns tillgängligt i K-samsök finns söktjänsten Kringla, där man kan ta del av all den information som finns. Men syftet med K-samsök är framförallt inte att förse Kringla med information – utan det handlar om att vara den kopplingscentral som andra aktörer kan skapa tjänster ur.

Skördar information om de digitala samlingarna

En organisation som väljer att tillgängliggöra data genom K-samsök brukar kallas för partner. En av de största fördelarna med att vara partner till K-samsök är möjligheten att nå ut till betydligt fler användare, men Maria Carlsson, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet och för K-samsök, menar även att det nätverk man blir en del av uppskattas väldigt mycket:

– Genom nätverket delar man erfarenheter och får möjlighet att diskutera olika utmaningar som man själv stött på. Det är inte sällan man är ensam på sin institution med de här frågorna, men genom K-samsök får man möjlighet att möta andra med liknande frågeställningar.

Skattkistan av kulturarvsinformation fylls på genom att K-samsök ”skördar” information från de olika partnerna. Men det är inte all information som K-samsök tar hand om – en förutsättning för att information ska kunna skördas är att den har metadata som är fri att använda och att objekten – vilket bland annat kan vara ett foto, en ljudupptagning eller en film – har en rättighetsmärkning. När sedan informationen finns i K-samsök är den sedan tillgänglig för andra att bygga tjänster på genom ett öppet API.

Nå ut i världen genom europeiskt nätverk

Genom att vara en partner till K-samsök blir man även en del av Europeana. K-samsök levererar majoriteten av den information de skördat till Europeana, vilket skapar stora möjligheter.

– Det finns flera fördelar med att vara en del av Europeana, dels handlar det om möjligheten att nå ut till ännu fler med sina samlingar men sedan upplever jag även att många uppskattar det nätverk som Europeana ger tillgång till. Nätverket är aktivt och bland annat kan man som deltagare söka medel för olika projekt. Enda sättet att tillgängliggöra sin data i Europeana är att gå via en aggregator, viket K-samsök är, säger Maria Carlsson.

Under det senaste året har K-samsök varit en del av de europeiska projektet Europeana Common Culture, ett projekt där 24 olika aggregatorer deltagit. Resultatet har varit gott.

– Genom Europeana Common Culture har vi bland annat fått in 11 nya partners. Vi har kunnat marknadsföra våra partners mer aktivt i olika kanaler och genom Europeanas olika forum. Dessutom genomförde vi en väldigt uppskattad webbinarieserie om öppna data, som även filmades och finns tillgänglig via Riksantikvarieämbetets Youtube kanal.

Hur är det då att vara en partner till K-samsök? Håll koll på Digisams blogg – under våren kommer vi publicera ett par artiklar med olika partners om hur de drar nytta av K-samsök.

Mer information om K-samsök.

K-samsöks webbinarier om öppna data.

Text: Mikael Weikvist