Posted on

Intervju
Intervju i Kräcklinge, Närke, oktober 1943. Fotograf: Okänd, Örebro läns museum. CC BY-NC

Jag har tidigare skrivit om hur digitala källor kommer till faktisk användning, här och här. Nu under våren har en viss typ av återanvändning gjort sig påmind i mina flöden, och eftersom jag tycker den pekar på nya kreativa möjligheter vill jag kort belysa den här. Det handlar om olika initiativ för att skapa ny musik med utgångspunkt i äldre inspelningar, och det finns tydligen hur många sätt som helst att göra det på.

Svenska jazzbandet Oddjob gav i höstas ut albumet Folk, baserat på inspelningar av lockrop och vallåtar från Svenskt visarkiv. Som Dan Lundberg, arkivchef på Musikverket och initiativtagare till projektet säger: ”Musikarkiv är till för att användas, det är ett misslyckande om samlingarna bara blir stående och samlar damm.” Se vidare http://musikverket.se/artikel/oddjob-gor-jazz-av-folkmusik

Ett annat exempel är den Berlin-baserade irländska duon Lakker som i maj släpper EP:n Struggle and Emerge som de skapat på uppdrag av Nederländernas ljud- och bildarkiv. Uppgiften var att göra något på tema vatten och de har bl a samplat material som på olika sätt relaterar till Nederländernas komplicerade förhållande till havet, se vidare https://www.residentadvisor.net/news.aspx?id=33776. Lakker var först ut i en större satsning, RE:VIVE, för att dels sprida kännedom om arkivets samlingar, dels kvalitetshöja metadata och få hjälp med kategorisering av materialen. Arkivet tar fram samplingar av allt möjligt – från biltvättar till vaggvisor – och publicerar filerna under öppna licenser. Visionen är att utveckla en mer kollaborativ samarbetsmiljö med musiker och producenter, så att arkivet i framtiden inte bara kan tillhandahålla dokumentation av det förflutna. Vi ska också kunna höra det. Se vidare http://daily.redbullmusicacademy.com/2016/02/revive-project-feature?linkId=21593749

Arkiven är i många fall den enda möjligheten att ta del av ljud som inte längre kan höras i vardagen. Det kan vara gamla maskiner och vadmalsstampar som dem bl a Arbetets museum dokumenterat i Work with Sounds men också många talade material på olika språk. I en helt fascinerande artikel i New York Times för ett par veckor sedan presenteras flera exempel på hur fältinspelningar av små, utrotningshotade eller redan döda språk återanvänds av musiker som förvandlar numera obegripliga ord till musik. Det kan förstås vara känsligt att närma sig de sista talarna av ett språk, eller ens använda äldre inspelningar av deras förfäders röster, för att göra sina egna skapelser av dem. Men det som redan gått förlorat kan ändå inte räddas, och som den kinesiske kompositören Tan Dun säger i New York Times: "I believe that if a tradition is vanishing something else has to take its place. If something is dying there must be a way to incarnate it into something new."

För ytterligare perspektiv på gamla ljud i ny musik kan man även ta del av en Boiler Room session med den brittiske elektronmusikern Matthew Herbert. Han är mannen bakom Museum of Sound och talar här om ljudsamlingarna på British Library och vad man kan göra med dem. Här finns ytterligare exempel på olika sätt att blanda inspelat material med ny musik, och lite praktisk vägledning för den som vill prova själv. Missa inte heller Europeana Sounds som innehåller både samlat ljud och en del exempel på nya tillämpningar.

Något att tillägga? Bra, alla tips är välkomna här nedan!

Johanna Berg

tuvstarrTuvstarr John Bauer CC BY-NC

Vilka konstverk skulle du peka på om du fick välja tio konstverk som finns i Sverige och som du anser har bidragit till europeisk konsthistoria? Lägg sedan till att du skulle göra samma slags urval vad gäller alla konstverk som finns i de olika EU-länderna plus Norge. Verkar det omöjligt? Inte för samarbetet Europeana 280!

Europeana 280 är ett samarbete mellan plattformen Europeana och de 28 EU-länderna samt Norge. Alla länder har valt ut minst tio konstverk var och du hittar alla verk i digital version på en samlad sida på Europeana Collections. Det svenska urvalet samordnades av Riksantikvarieämbetet och går att hitta här. Du som undrar hur ett urval kan gå till kan läsa en längre intervju med Karin Glasemann och Carl-Johan Olsson från Nationalmuseum här. Självklart finns kampanjen också i sociala medier, se #Europeana280.

De svenska kulturinstitutioner som deltog är:

  • Nationalmuseum
  • Göteborgs konstmuseum
  • Hallands konstmuseum
  • Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet
  • Jönköpings länsmuseum
  • Malmö Konstmuseum
  • Norrköpings konstmuseum
  • Västerås konstmuseum
  • Moderna museet

Moa Ranung

Tagged in: Europeana

b2ap3_thumbnail_eu_stat.jpg

Europeana samlar in data från tusentals kulturarvsinstitutioner över hela Europa och publicerar mängder av material på Europeana Collections. Med över en halv miljon besökare på sidan varje månad ger detta ett rikligt underlag för statistik. För ett tag sedan släpptes betaversionen av Europeana Statistics Dashboard. Verktyget gör det möjligt att ta reda på hur det går för de olika samlingar – till exempel från din institution – som publicerats online i Europeana Collections.

Fyra nivåer av sökning

Med dashboarden kan du till exempel ta reda på vilka objekt från din institution som har flest antal ”klick” (visningar online), var besökarna kommer ifrån eller hur besökarantalet ser ut över tid (för varje månad eller år). Du kan också få en bild av hur läget ser ut i olika länder. Verktyget visar nämligen statistik på fyra nivåer:

  • Institutioner
  • Aggregatorer
  • Länder
  • Hela Europeana

Läget i Sverige

En sökning på Sverige visar att det i skrivande stund finns över tre och en halv miljon objekt i Europeana Collections som kommer härifrån och att hela 73 kulturarvsinstitutioner har bidragit till detta. Jämför man detta med antalet objekt totalt sett i Europeana Collections, som är över 52 miljoner, går det att se att Sverige står för nästan sju procent av materialet. Det är roligt att se! Av dessa sju procent består nära 60 procent av materialet av bilder, resten av text, och nästan hälften av allt material är fritt att vidareanvända. Bland de 25 populäraste objekten hittills i år hittar vi bland annat tre fabeldjur, jättedamen Viola och en byxklämma.

b2ap3_thumbnail_viola.jpg
Jättedamen Viola, som uppträdde på cirkus i Sundsvall. Sundsvalls museum. CC BY-NC

Sökningen på Sverige visar också att antalet sidvisningar för det material som kommit från Sverige ökar för varje år. Besökarna av materialet kommer, förutom från Sverige, främst från våra grannländer Norge och Finland, samt från Ryssland, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och USA.

Intensiv utvecklingsfas

Verktyget är i en intensiv utvecklingsfas och uppdateras varje månad. Därmed kan det fortfarande finnas dubbletter av vissa material. Och om du skulle sakna din institution i listan av institutioner kan det bero på att vissa dataset-nummer innehållit fler än ett institutionsnamn, vilket försvårat hanteringen. Utvecklarna av verktyget ser just nu över även detta för en eventuell lösning.

Trevlig sökning!

Moa Ranung

Posted on

b2ap3_thumbnail_rom_map.jpg

Inzoomad bild från Digital atlas of the Roman Empire.

Idag utvecklas allt fler applikationer som ger oss information om kulturarvsinstitutionernas samlingar genom kartvisning. Geokodad kulturarvsinformation ger oss möjligheter att utforska information genom tid och rum. Följ med på resan!

Applikationer och projekt – Aktuella exempel

  • Karttjänsten och forskningsportalen Digital Atlas of the Roman Empire, utvecklad vid Lunds Universitet, bygger på länkade öppna data. Den är kopplad till det internationella projektet Pelagios och samarbetet Pelagios Commons.
  • Regnum Francorum Online visar tidigmedeltida digitaliserat källmaterial.
  • Projektet ARIADNE sammanför distribuerade arkeologiska uppgifter i en datainfrastruktur för forskning. Projektet har tagit fram en kartapplikation som gör det möjligt att söka i deras portal.
  • Nordiska museets Tidskikaren visar förändringarna i landskapet kring Julita gård under fyra sekel.
  • På Riksantikvarieämbetets söktjänst Aktuell Arkeologi kan man få överblick över var i landet arkeologiska utgrävningar pågår.
  • Platsr kan man utforska och skapa berättelser om olika platser och samlingar.
  • Inom TORA-projektet samarbetar Riksarkivet med Institutet för språk och folkminnen, SLU, Stockholms universitet och Uppsala universitet med att koordinera olika rumsligt relaterade databaser genom ett koordinatregister som bygger på historiska bebyggelseenheter.
  • Inom LoCloud-projektet LoCloud-projektet finns både Geolocation Enrichment Tools och Historical Placenames Service.
  • Sammanlänkning av maskinläsbar data med fokus på “geospatial properties of the linked entities" sker i verktyget FAGI-gis.
  • Projektet Digitising the Patterns of Power använder kartvisning för att utforska utveckling av makt under medeltiden i en geografisk kontext. Kartvisningen kommer att bygga på databastjänsten OpenAtlas med öppen källkod, samt CIDOC-CRM-modellen.
  • Projektet ARCHES har utvecklat en plattform för hantering av kulturarvsinformation - geodata-anpassad och med öppen källkod. Exempel på implementeringar av plattformen visas här.
  • GeoKnow-projektet Making the web an exploratory place for geospatial data utforskar geodata utifrån länkad data-perspektiv och har tagit fram en rad olika tjänster.
  • Kultur- og naturreise är ett norsk projekt där Kartverket, Kulturrådet, Riksantikvaren och Riksarkivet i Norge samarbetar för att öka tillgången till och användning av offentlig information och lokal kunskap om kultur och natur. Projektet har utvecklat en kartapplikation där man visar olika tematiska exempel.

Hur går man då tillväga när man ska publicera kulturarvsinformation från samlingar i en kartapplikation?

Europeiska samarbeten och eCultureMap

Under senare år har Digisam deltagit i projekten Linked Heritage och Athena Plus. Båda projekten har tittat på hur kulturarvsinstitutionernas material kan presenteras på ett användarvänligt sätt med hjälp av geografisk information.

karta

eCultureMap

Inom Athena Plus utvecklades en GIS-kartapplikation, eCultureMap som kan användas som ett alternativt användargränssnitt för sökportaler och som möjliggör sökningar baserade på geografiska platser eller GPS-positionering. På Digisam.se har vi lagt in kartan här.

Riktlinjer för användning av eCultureMap kan du ta del av här. För att läsa mer om hur du kan göra rent praktiskt för att använda dig av tjänsten, lägga till material eller återanvända plattformen/källkoden, klicka här.

I Linked Heritage-projektet har man tidigare tagit fram publikationen Geocoded Digital Cultural Content. Där beskrivs det hur proveniens, nuvarande placering och relaterade händelser kan knytas samman med hjälp av geografisk information. Projektets arbete grundas i Athena-projektets tidigare riktlinjer Guidelines for Geographic Information.

Geodata på webben – rekommendationer

Utvecklingen går framåt - i och med ökad tillgång till olika tekniska tjänster och verktyg hoppas vi att samarbeten kring kulturarvsinformation genom interaktiva kartor kommer att öka!

Sanja Halling

Digisam deltar i

EuropeanaDCH-RPSwe-CLARINRICHESATHENA Plus