b2ap3_thumbnail_enumerate_logo_20150227-133618_1.jpg

Projektet ENUMERATE är idag en del av Europeana, och har som mål att ta fram en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering. Enkäten Core Survey 3 är en uppföljare till enkäterna Core Survey 1 och 2 som skickades ut 2012 respektive 2013 till kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Digisam är även i år nationell koordinator för enkäten.

Förra året deltog 125 institutioner från Sverige, vilket gör att Sverige var ett av fyra länder med högst svarsfrekvens – Ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på enkäten! Resultaten gör det bland annat enklare att visa på behovet av framtida investeringar i vår sektor.

Vi vill nu uppmuntra din myndighet/institution att besvara årets enkät. Detta oavsett om ni besvarat en eller flera tidigare enkäter. Enkäten är öppen för alla kulturarvsinstitutioner och riktar sig både till de som idag har digitaliseringsverksamhet och de som inte har det.

Genom att besvara enkäten får ni möjlighet att se var er institution står jämfört med andra kulturarvsinstitutioner nationellt och internationellt (här kan du se exempel på detta), och få en överblick över era egna insatser på området digitalt kulturarv. Enkäten gör det också möjligt att jämföra resultat över tid.

Vi hoppas att ni vill vara med, som en del av det långsiktiga arbetet med att digitalisera kulturarvet.

Sista datum att fylla i enkäten är den 31 mars på denna länk (enkäten kan fyllas i av valfri person inom organisationen - observera att inbjudan redan kan ha gått ut till chefen på din institution): ENUMERATE Core Survey 3.

All data samlas in anonymt och den insamlade informationen kommer inte att kunna spåras till er institution.

Läs gärna mer om ENUMERATE projektet eller ta del av vår tidigare bloggpost om resultaten från förra enkäten.

Vid frågor är du välkommen att kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

 

 

Medaljer

Medaljer. Marinmuseum Karlskrona. Ett urval av medaljer från ur Marinmuseums samlingar. CC-BY-NC.

Kopplat till Digisams pågående arbete med att ta fram förslag till nationella riktlinjer för hur en samordnad digital informationshantering kan ske hos statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation, tar vi just nu även fram olika checklistor. Dessa är tänkta att fungera som ett stöd för kulturarvsinstitutionerna i arbetet med olika digitaliseringsmoment. I detta blogginlägg ligger en checklista som handlar om beständiga identifierare i fokus.

Mängden kulturarvsinformation på webben ökar ständigt, och länkad öppen data öppnar möjligheterna att sammanföra information från olika kulturarvsinstitutioner. Samtidigt innebär webbens dynamiska karaktär att den information man söker efter ibland har flyttat och att den inte går att finna trots att den fortfarande finns på webben. Så hur kan man se till att den digitala kulturarvsinformation man publicerar blir så beständig som möjligt?

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om beständiga identifierare, som är unika kodsträngar kopplade till digitala poster. Själva utformningen av identifierarna för olika objekt och begrepp påverkar om de kommer att vara unika och beständiga. Därför har vi nu tagit fram ett utkast till en checklista för vad man kan tänka på vad gäller beständiga identifierare. Är det någonting du saknar i checklistan? Vi är mycket tacksamma för dina kommentarer och synpunkter på checklistan, antingen direkt som bloggkommentarer eller per mail till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. (obs! senast den 11 mars). Vi räknar med att dokumentet därefter redigeras och publiceras på vår webbsida.

Sanja Halling

Posted on

Eurotech-konferensen
Eurotech-konferensen

Förra veckan gick EuropeanaTech 2015-konferensen av stapeln i Paris. Konferensens övergripande tema "Making the Beautiful Thing, Transforming Culture with Technology" handlade både om nya innovativa tekniska möjligheter för att visa vårt gemensamma kulturarv och om den tekniska utvecklingen som Europeana står inför, bland annat vad gäller datamodellering, återanvändning av metadata, den semantiska teknikens utveckling, med mera.

Ett intressant exempel visades från British Librarys case study "Mapping the Maps" där tiotals tusen kartor extraherades från böcker, bland annat med hjälp av Europeanas Glam Wiki Uploader, vilket skapar nya möjligheter till interaktion med samlingar. Ben O’Steen berättade om British Library Labs, där forskare och utvecklare kan använda det digitala materialet.

Runar Bergheim presenterade europeiska projektet LoCloud, som håller på att utveckla tjänster som kan användas av kulturarvsinstitutioner, som exempelvis "HPN Microservice for historical place names". Runar påpekade att en viktig utgångspunkt i arbetet har varit att berikning av information borde ske så nära källdata som möjligt.

Chris Welty, Google Research
Chris Welty, Google Research

Chris Welty från Google Research berättade om paradigmskiftet med s k "cognitive computing" och framtida utmaningar. Han pekade på vikten av kvalitativ data och hur det exempelvis inverkar på att få relevanta resultat genom flerspråkiga sökningar. Chris poängterade också betydelsen av att publicera data och att den innovativa utvecklingen också innebär att acceptera att allting inte blir helt perfekt från början, ”you have to fail to find that golden nugget”.

Många av de applikationer och verktyg som utvecklats inom ramen för Europeana görs också tillgängliga via Europeana Labs.

Metadatakvalitet var en återkommande tema under konferensen och en av sessionerna handlade specifikt om det. Där presenterades bland annat British Museums arbete med CIDOC CRM av Dominic Oldman. Dominic berättade om möjligheterna det ger då metadata publiceras på ett länkbart och kvalitativt sätt direkt efter att den har skapats. De europeiska projekten Europeana Fashion och CARARE visade på vilka behov som finns vad gäller specifika metadatabeskrivningar för modematerial respektive arkeologi och kulturmiljö.

Seb Chan from Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum berättade om arbetet med deras digitala samlingar där en stor del består av tryck, vilket innebär att det i många fall inte finns så mycket metadata om objekten, därför arbetar man mycket med samlingar som länkar till varandra och gränssnitt som drar uppmärksamheten till detaljer (t ex sökningar genom en viss färgnyans).

Sanja Halling

Putting yourself in the moviePutting yourself in the movie Michael Coghlan CC BY-SA

Det finns många olika sätt att använda sig av digitalt kulturarv i utställningar; virtuella vandringar genom museer, digitala tematiska utställningar, tredimensionella fördjupningar i ett särskilt föremål, för att nämna några. Flera museer experimenterar idag med att berika fysiska utställningar med digital information och tillföra nya digitala kontexter. Idag visas till exempel en utställning om mumier på Medelhavsmuseet, där 3D-teknik spelar en stor roll i att upptäcka föremålen.

Dessa satsningar tillför något nytt och utöver det vanliga för besökarnas upplevelse men innebär rätt ofta kostsamma tekniska åtgärder på kulturarvsinstitutionerna. EU-projektet meSch har som mål att utveckla en plattform med verktyg som kan användas för att skapa interaktiva upplevelser utan behov av avancerad teknisk expertis. Genom denna plattform skulle skräddarsydda applikationer kunna tillföra anpassat digitalt innehåll och interaktivitet till en fysisk utställning, som det exempelvis har beskrivits i projektets prototyp ”Loupe”. Sådana applikationer är ett sätt för museerna att skapa upplevelser utanför museibyggnadens väggar och att enklare kunna samarbeta kring gemensamma utställningar.

Och om man ändå inte skulle hitta ett lämpligt verktyg så finns eCult Observatory – en plattform där ”teknologi möter kulturarv” med bland annat en katalog över olika tekniska verktyg för information och kommunikation. Där kan dessutom teknikleverantörer visa sina lösningar och kulturarvsinstitutioner som redan har implementerat verktygen dela sina anpassningar med andra. Projektet har också publicerat "A Guide for Museums to develop a Technology Strategy", som handlar om vikten av att de nya teknologierna är en del av strategiska arbetet.

b2ap3_thumbnail_eu_proj2.jpgThe Twingl Mind Andy Wilkinson CC BY-SA

Interaktiva upplevelser kommer att öka i framtiden och bli allt mer avancerade, och verktygen kommer att bli tillgängliga för fler och enklare att använda. Redan idag arbetar forskare i projektet SEEDS med att utveckla ett interaktivt system genom big data-teknik som inte bara presenterar data anpassad till användare, utan också kontinuerligt uppdaterar presentationen. Projektet CHESS arbetar bland annat med digital storytelling och personaliserade interaktiva berättelser för besökare av kulturmiljöer.  

Natural Europe är ett annat EU-finansierat projekt som fokuserar på naturhistoriska samlingar, och där pedagogiska metoder och verktyg tas fram för att skapa användarprofiler och skräddarsydda innovativa vägar genom de högkvalitativa digitala samlingar som finns på Naturhistoriska museer runt om i Europa.

Vad man samtidigt inte får glömma bort är att grunden i att skapa digitala upplevelser av kulturarv inte i första hand är tekniken utan materialet. Därför är grunden till att utnyttja den nya teknikens fulla potential att skapa strukturerad, standardiserad och harmoniserad kulturarvsdata. Därför är det också glädjande att se att ett initiativ och utbildningsprogram för yrkesverksamma, som tar upp hela den digitala livscykeln, har startat: “Initial Training Network for Digital Cultural Heritage: Projecting our Past to the Future”.

Sanja Halling

Digisam deltar i

EuropeanaRICHESDCH-RPEuropeana InsideATHENA Plus