b2ap3_thumbnail_crossroads.jpg
Crossroads Foto: Sylva Ficová CC BY-NC-ND

Digisam har i uppdrag att innan slutet av 2015 komma med förslag på hur en framtida infrastruktur för digitalt kulturarv kan se ut. Mellan februari 2013 och oktober 2014 har vi i samarbete med andra arbetat med att sammanställa underlag och ta fram ett förslag till en modell över en samordnad informationshantering. Resultatet hittar du i den nypublicerade rapporten  Digital informationshantering och infrastruktur för kulturarvet – Underlag för fortsatt arbete. Rapporten beskriver behov, möjligheter och utmaningar för en effektivare informationshantering, från det att informationen struktureras i institutionernas verksamhetssystem till att den aggregeras, tillgängliggörs, används och bevaras.

Rapporten visar också beröringspunkter mellan kulturarvs- och forskningssektorn, särskilt vad gäller e-infrastrukturer, och hur det senaste arbetet kring de frågor som diskuteras i rapporten ser ut på europeisk nivå. Slutligen redovisas ett förslag till fortsatt arbete för en samordnad digital informationshantering.

Rapporten kommer framöver att fungera som underlag för en arbetsgrupp som kommer att fördjupa sig i de infrastrukturella frågorna ytterligare. På så sätt kommer vi allt närmare ett förslag på en framtida infrastruktur för digitalt kulturarv.

Sanja Halling

Posted on

b2ap3_thumbnail_taforer.jpg

Drottning Juliana och prinsessan Beatrix serverar varm choklad vid en julmottagning
på Soestdijk 1960.Fotograf: Okänd, Netherlands National Archives (no known copyright restrictions)

För inte så länge sedan träffade Digisam några viktiga personer som bl a undrade om vi hade något att säga om användning av digitalt kulturarv. Inte ”tillgänglighet” alltså, eller potential för användning, utan faktiskt nyttjande. Allra helst ville de ha akademiska studier på fältet, men eftersom allt är så nytt finns inte särskilt mycket av den varan än. Därför försöker vi i stället peka på några smarta exempel och ambitiösa fallstudier som vi tycker är intressanta. Fler förslag är välkomna!

Digitalt kulturarv ger oss möjlighet att göra det vi alltid gjort - fast mycket enklare och snabbare. Det kan naturligen användas inom sin närmaste domän eller disciplin och på många sätt som vi rimligen kan förutse. Erfarenheten visar dock att digitalt kulturarv också – om förutsättningarna är de rätta – möjliggör helt nya typer av användning, på nya områden och i andra syften än vi kanske tänkt oss. Det är goda nyheter!

En humanistisk forskare t ex måste traditionellt sett ofta lägga dyrbar forskningstid på att leta efter sina källmaterial. Med digitalt lättillgängliga resurser blir den fasen kortare – och mer tid kan i så fall läggas på fördjupade studier och analys. Själva den digitala snabbheten och precisionen i sig möjliggör också undersökningar av en typ som man inte ens kunde föreställa sig för ett par decennier sedan. Exempel på akademiska arbeten uteslutande baserade på digitala arkivstudier finns redan. Ett växande fält är data mining av historiska texter, som gör det möjligt att processa enormt stora material för att frilägga intressanta mönster och utvecklingslinjer. Från bl a Nederländerna finns även exempel på hur digitala bildigenkänningsprogram kan användas för sådant som studier av förhistorisk keramik (fingeravtrycken!).

 Utöver att på ett självklart sätt göra nytta inom sina egna discipliner eller institutioner – som då t ex ett konstmuseum tillgängliggör äldre grafik för ny konstvetenskaplig forskning – måste vi alltså komma ihåg att det kan vara till glädje även på andra områden. Digitalt kulturarv kan bl a tillhandahålla språkvetenskapligt intressanta text-korpusar från snart sagt vilka ämnesområden som helst, eller erbjuda vetenskapshistoriska meta-ingångar till studier i sådant som ett akademiskt ämnes utveckling. Hur har t ex den antropologiska terminologin förändrats över tid? När slutade vi tala om Reval (Tallin, Estland) eller Batavia (Jakarta, Indonesien)? Öppet tillgängliga resurser kan också förbättras, rättas och transkriberas av många intresserade och kunniga människor som inte jobbar inom den förvaltande institutionen (crowdsourcing).

Digitalt kulturarv kan dessutom vara till glädje på helt oanade och oförutsägbara sätt.  Man hade kanske kunnat räkna ut att det breda tillgängliggörandet av dagspress från 1910-talet är intressant för t ex militärhistoriker. Mindre väntat är möjligen att massor av trafik till sådana arkiv också kan gå via handarbetssajter för folk på jakt efter stickmönster. På samma sätt finns museer som vittnar om att de får mycket trafik via auktionssajter – folk vill helt enkelt ha mer bakgrundsinformation om det som bjuds ut till försäljning.
 

 
Allt är möjligt!
 
Johanna Berg

Posted on

Den 18 november hölls en workshop i det digitala verktyget Movio på Riksarkivet i Stockholm. Movio är ett verktyg i vilket det går att skapa digitala utställningar, och det utvecklas just nu inom ramen för EU projektet Athena Plus. Syftet med workshopen var att presentera en pilotutställning som Nationalmuseum och Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet gemensamt har tagit fram i Movio, och att låta deltagarna prova på verktyget och tycka till om dess form och funktioner.

Rolf Källman och Sanja Halling från Digisam inledde med att berätta om Athena Plus projektet. Tack vare det samarbete som pågår i projektet har det varit möjligt för kulturarvsinstitutioner från hela Europa att ta fram pilotutställningar i Movio. I projektet tar man också fram en best practices handbok för digitala utställningar, och har en arbetsgrupp som arbetar med frågorna. Athena Plus projektet arbetar även med en rad andra frågor som berör europeiska kulturarvsinstitutioner – läs mer här. Rolf och Sanja berättade även om Digisams EU-nätverk, dit vi välkomnar fler deltagare och där bland annat Athena Plus projektet finns representerat.

b2ap3_thumbnail_movio1.jpg
Därefter presenterade Karin Glasemann från Nationalmuseum och Linnéa Karlberg från Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet sin pilotutställning om drottning Kristina. De lyfte bland annat fördelen med att skapa en digital utställning gemensamt, eftersom båda museer har material som handlar om samma teman. Att samarbeta genom att ta fram en digital utställning kan också vara betydligt enklare än att göra en fysisk utställning tillsammans. Karin Glasemann och Linnéa Karlberg visade sedan olika funktioner i verktyget (så som storyteller, tankekarta, livslinje, geografisk resväg, med mera) och hjälpte deltagarna att på egen hand prova på, navigera i och tycka till om dito. Vi tackar för alla synpunkter och förslag!

b2ap3_thumbnail_movio2.jpgHistorisk resväg.

Slutligen presenterades tilläggsmodulen CityQuest som gör det möjligt att skapa guidade stads- och/eller museiturer med hjälp av bland annat QR koder.

För frågor om Kristina-utställningen eller plattformar för att testa Movio-verktyget är du välkommen att kontakta Karin Glasemann på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Linnéa Karlberg på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Moa Ranung

Posted on

Kommunikation är en viktig del av Digisams uppdrag. Vårt arbete består till stor del av att ta in information och synpunkter från omvärlden och dra slutsatser från dessa, samt att skicka tillbaka den kunskapsmängd vi ackumulerar och producerar tillbaka ut i världen. Vårt mål är att vår arbetsprocess ska vara så transparent som möjligt så att alla som är intresserade ska kunna följa vad vi gör. Inget beslut och ingen rapport bör komma som en överraskning om man följt oss på webben.

Alla på Digisam är aktiva kommunikatörer och talar och lyssnar så ofta tid finns. Vi har flera webbkanaler igång för att nå så många som möjligt med vad vi gör just nu och varför vi gör det. Hemsidan/bloggen är basen med information som är mer fast och utförlig, medan Twitter och Facebook är kanaler där vi matar på med omvärldsbevakning och andra spännande saker vi hittar.

Vi har också ett nyhetsbrev för att nå dem som ännu inte har hittat till våra andra kanaler. För er som vill samtala analogt och finns i Stockholm så har vi fikastund vid Hötorget den sista fredagen i varje månad (med få undantag - se vår kalender på startsidan för exakt information). Alla är välkomna att komma och prata med oss!

b2ap3_thumbnail_pyramid.png

Den här pyramiden visar hur mycket användar-engagemang som går åt för olika interaktionsnivåer. En kommentar på bloggen kräver mer tid och tanke än ett Gilla på Facebook (FB).

Vår potentiella publik är alla med ett intresse för digitalt kulturarv, alltifrån entusiaster som nyss har upptäckt vilka möjligheter som öppnas med det digitala och vill veta mer, kulturarvsveteraner som ännu inte känner till oss, till de som som är väl insatta och kanske redan jobbar direkt med oss. Vi jobbar för att de två första grupperna ska upptäcka att Digisam finns, och för att den sistnämnda gruppen (som vi hoppas läser detta inlägg) ska hitta till hemsidan, bloggposter och Facebook-inlägg. Vi försöker få med så många som möjligt genom att tänka på var ni som läser detta finns, vilken typ av information ni vill ha och på vilket sätt ni vill ta emot information. Det var så nyhetsbrevet kom till, för att tillgodose intresset för riktad mejlinformation.

b2ap3_thumbnail_digisam_infograf2.png
Här ovan är en uppskattning över de som tar del av vårt informationsflöde idag (blått) och den målgrupp vi gärna också vill nå ut till (den streckade ovalen). Vi skulle förstås gärna se en helt blå fyrkant, men framförallt har vi ambitionen att öka vår synlighet bland användarna i det streckade området - t.ex. medarbetare på de 24 myndigheter som ingår i vårt uppdrag, ni som jobbar med eller är intresserade av våra frågor, och alla som influerar och tar beslut inom kulturarvssektorn.

Vi försöker också hinna med att vara på seminarier och konferenser där vi kan träffa folk, omvärldsbevaka och presentera Digisam. Och även om vi inte hinner delta i all intressant omvärldsbevakning försöker vi ändå hålla ett öga på de saker som sker via webben, nätverk och genom att prata med kollegor från våra breda nätverk som har deltagit.

Slutligen vill vi säga att vi varmt välkomnar eventuella synpunkter på vår kommunikation, och tar gärna emot inspel i någon av våra kanaler.  

Susanne Danelius

Digisam deltar i