Posted on

b2ap3_thumbnail_11222208036_7aeb50ac4c_z.jpg

Victorian Christmas Card, Nova Scotia Archives. Inga kända copyrightrestriktioner.

Med detta katt-kort önskar vi er en fröjdefull jul och ett härligt 2015! Som en liten årskrönika kommer här 5-i-topp på våra mest lästa sidor, samt våra mest uppskattade bloggposter från 2014.

Golden Future

Golden Future Foto: Wen Nag. CC BY-NC-SA

Idag lagras ofantliga mängder information på filer med olika format, till exempel PDF-format för texter eller TIFF-format för bilder. Även om dessa format, i de flesta fall, följer dagens standarder, har du kanske ändå ställt dig frågan: Är filformaten som finns idag tillräckligt bra för att informationen ska kunna läsas av i framtiden, eller riskerar informationen att gå förlorad? Med andra ord: Hur blir det med långtidsbevarandet?

I EU-projektet PREFORMA http://www.preforma-project.eu/ (PREservation FORMAts for culture information/e-archives) arbetar man med frågor av detta slag och lägger fokus på att ge kulturarvsinstitutioner bättre möjligheter att bevara information på lång sikt. Organisationer vill kunna implementera standardiserade filformat som har hög kvalitet, men idag är detta en utmaning. Trots att standarder följs är detta inte alltid tillräckligt för att informationen ska kunna avläsas i framtiden. Att standarden tillämpas och implementeras på rätt sätt, så att den till exempel inte innehåller onödig eller bristfällig information, är en förutsättning.

Därför har man i PREFORMA-projektet utlyst en tävling, där företag i Europa tävlar i att ta fram så kallad kontrollprogramvara. Denna programvara ska kunna kontrollera om filer i ett visst format kan valideras för långtidsbevarande i olika arkiv eller om de ska stoppas för att de inte kommer att vara läsbara i framtiden. Programvaran ska också byggas på öppen källkod.

Från och med november i år arbetar sex utvalda aktörer med att ta fram förslag på programvara. Den slutliga vinnaren av tävlingen kommer att få ta fram slutprodukten. 

Riksarkivet koordinerar projektet. Vetandets värld i Sveriges Radio har bland annat intervjuat Börje Justrell och Christina Olsson på Riksarkivet om arbetet, och du kan lyssna på intervjun här. Du kan också läsa mer om projektet och det nätverk som vuxit fram i följande broschyr http://www.digitalmeetsculture.net/wp-content/uploads/2014/08/pfo_booklet_exe.pdf.

Moa Ranung

Posted on

Supermoon Science Center

Supermoon Science Center. Ingrid Taylar CC-BY

CIVIC Epistemologies är ett europeiskt projekt, där Riksarkivet deltar som en partner, som kommer att ta fram och validera en roadmap för hur man kan använda sig av e-infrastrukturer för att öka möjligheterna för Europas medborgare att delta i vetenskaplig forskning. Fokus ligger på de möjligheter som öppen tillgång till information, öppen källkod och öppen innovation skapar för digitalt kulturarv och digital humaniora.

Idag finns det tekniska möjligheter att engagera medborgare i forskning med hjälp av tekniska verktyg för exempelvis crowdsourcing, där vem som helst kan hjälpa till med insamling eller kontextualisering av data. Projektet kommer att analysera de behov som forskare, medborgare och forsknings- och kulturarvsinstitutionerna har och ta fram en roadmap för hur behoven kan uppfyllas.

Vilka behov tycker du att det finns? Har du några egna erfarenheter av crowdsourcing? Dela i så fall gärna med dig av dina synpunkter och erfarenheter till projektet genom att fylla i en enkät för yrkesverksamma inom kulturarvssektorn.

Enkäten beräknas ta cirka 10 minuter och kommer att finnas online till och med den 22 december 2014. Fyll i enkäten här.

 http://www.surveygizmo.com/s3/1914440/Cultural-Heritage-Institutions-and-Citizen-Science

Sanja Halling

Posted on

b2ap3_thumbnail_7065755303_89417bf2cb_z.jpg

Sign for roadside curio shop, 05/1972. The U.S. National Archives. Photographer: Norton, Boyd. No known copyright restrictions.

Digitalt bevarande är en av de mest angelägna frågorna för kulturarvsinstitutionerna idag. De digitala informationsmängderna växer snabbt i och med att digitaliseringsinsatserna ökar och att allt mer material skapas enbart digitalt. En av de första frågor som gäller digitalt bevarande brukar vara: ”Hur gör man för att långtidsbevara digital information?” EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for preservation) har nyligen publicerat en roadmap för digitalt bevarande som hjälp för kulturarvsinstitutionerna i arbetet med digitalt bevarande, samt en handbok som beskriver de viktigaste utmaningarna och ger en översikt av befintliga lösningar för digitalt bevarande. Handboken ger också en beskrivning av olika steg som bör tas för att säkra digital kulturarvsinformation för framtiden.

Projektet DCH-RP bygger på resultaten från projektet DC-net-projektet (Digital Cultural Heritage Network) som hade som syfte att främja samverkan mellan kulturarvssektorn och företrädarna för e-infrastrukturer för att underlätta tillgången till forskningsinformation i digital form från kulturarvsområdet. Inom projektet togs det fram förslag på prioriteringar av nya tjänster som skulle kunna förmedlas genom de digitala infrastrukturerna. Högst prioriterat blev långsiktigt digitalt bevarande. En rapport om dessa prioriteringar, kompletterad med goda exempel, har publicerats av DC-NET, ”DC-net priorities and Best Practices for Cultural heritage”.  
 
Att använda vedertagna standarder och format brukar vara det som man tänker på i första hand när man ska börja arbeta praktiskt med långsiktigt bevarande, men även samma typ av standard kan skapas på många olika sätt. Därför fokuserar man i projektet PREFORMA på implementering och validering av standarder för digitala filer, som ett steg på vägen att säkra ett långsiktigt bevarande.

Om digitalt bevarande är säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta det till sig, vad är i så fall ”digital curation”? Det handlar om det digitala objektets livscykel och definieras av Digital Curation Centre som “maintaining, preserving and adding value to digital data throughout its life-cycle”.

4C-projektet är ett projekt som fokuserar just på ”digital curation” och i synnerhet på en av de mest angelägna frågorna - hur mycket kostar det att bevara informationen? Projektet har nyligen presenterat ett första utkast till roadmap som ett stöd för institutionerna i dessa frågor.

Digitalt bevarande är viktigt och angeläget – och vill du testa ett roligt sätt att utforska dess möjligheter, varför inte prova på ”Curate Game” som har tagits fram av DigCurv-projektet för att visa på vilka frågor och utmaningar som uppstår i olika projektscenarier när institutionerna arbetar med digitalt bevarande och bevarande.

Sanja Halling

Digisam deltar i

EuropeanaLinked HeritageDCH-RPEuropeana InsideATHENA Plus