Digitala utställningar och digitala berättelser

digitalt

Barbican Centre: Digital Revolution. Foto: Alexander Svensson. CC BY.

Jag har i några tidigare bloggposter skrivit om digitala utställningar och möjligheterna som de ger, men också om svårigheterna i att definiera vad en digital utställning är och vad det innebär att producera en digital utställning idag. I dagens snabba informationssamhälle blir det allt svårare att hitta information om de inspirerande och intressanta utställningar man har sett på webben någon gång men som det inte längre finns någon tillgång till. Fler och fler digitala utställningar produceras varje dag. Räcker det med att stänga ned och arkivera webbplatsen som har används för en digital utställning eller behövs det något mer?

De flesta beskrivande metadatastandarder är anpassade till föremål, dokument, publikationer, förteckningar eller samlingar. Med digitala utställningar handlar det inte längre om en avgränsad tematisk utställning – idag är det mycket som hamnar inom begreppet: virtuella rundvandringar, tredimensionella fördjupning i ett särskilt föremål eller så kan det vara traditionella utställningar där man har använt sig av digitala inslag. Hur gör man då när man ska beskriva en digital utställning i databaser och samlingssystem?

I arbetsgruppen för digitala utställningar har man länge resonerat kring hur detta skulle kunna göras enklare och mer effektivt. En modell för beskrivningar som ska kunna inkludera all ny information som uppstår när det gäller digitala utställningar har nu tagits fram inom ramen för Athena Plus-projektet.

DEMES – en modell för beskrivning av digitala utställningar

Digital Exhibition Metadata Elements Set (DEMES) består av 30 beskrivande element som är specifika för digitala utställningar. Dessa är grupperade i sju semantiska sektioner baserade på befintliga standarder. Publikationen ”Metadata for the description of digital exhibitions: the DEMES Element Set”, beskriver modellen. Den är öppen för kommentarer och synpunkter. Alla är inbjudna att testa och kommentera modellen, innan en version 1.0 tas fram.

Digitala berättelser och kulturarvet – a two way street

I september deltog jag i en nätverksträff med temat digitala utställningar som Riksutställningar anordnade där vi bland annat diskuterade svårigheterna med definitionen av begreppet digitala utställningar i det praktiska arbetet . Vi konstaterade att det i praktiken ofta blir en tunn gräns mellan digitala utställningar och digitala berättelser (digital storytelling) där dessa t o m kan gå in i varandra. Tvåvägskommunikation och interaktivitet som inte har varit möjlig tidigare har nu kommit in i bilden, vilket gör att många användare interagerar med kulturarvsinstitutioner via sociala medier – kommenterar, ställer frågor, lägger till egen information m m.

Hur skapas digitala berättelser idag vid kulturarvsinstitutionerna? Vilka rekommendationer och tekniska verktyg finns det? Även inom detta område har Athena Plus-projektet nu tagit fram en publikation, ”Digital storytelling and cultural heritage: stakes and opportunities.” Läs och inspireras!

Sanja Halling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*