Digikult – Digitalt kulturarv i praktiken

logga-digikult

Förra veckan gick Digikult-konferensen av stapeln, för fjärde året i rad. Konferensens fokus var ”digitalt kulturarv i praktiken” och presentationerna belyste öppna data, digital humaniora, digital förmedling av kulturarvet och inte minst praktiska exempel på hur man skapar bättre tillgänglighet och användbarhet.

Från Digisam presenterade Rolf Källman vår rapport Ett digitalare kulturarv  som överlämnades till regeringen i februari. Presentationen hittar du här.

Mycket av fokus i presentationerna låg på användning av informationen. Riksarkivarien Björn Jordells presentation handlade om just detta – att kulturarvet bevaras för att användas. Björn pekade på att fokus i e-förvaltningsfrågorna under de senaste åren har gått från teknisk inriktning till återanvändning av information. Det värdefulla och centrala i digitaliseringen är just informationen. Tekniken är föränderlig men värdet i informationen består och därför är öppna data en viktig fråga – det är tekniken som ska anpassas till informationen och inte tvärtom.

Trineke Kamerling från Rijksmuseum i Amsterdam berättade om museets olika projekt och samarbeten som involverar användare på olika sätt. Med museets Rijksstudio kan museets analoga konstverk resultera i produkter där konstverk från museet får spridning genom olika vardagsföremål som legobitar, yoghurtpaket och klänningar. Ett pågående projekt tar också fram en webbaserad ”paint-sample database”. Museet är också involverat i ett samarbete kring crowdsourcing-verktyget Accurator. Trineke berättade också om samarbeten med andra museer, t.ex. med British Museums Research Space, där den semantiska webbens tekniker utforskas.

Mahendra Mahey höll en presentation om British Library Labs verksamhet och utmaningen som ligger i att skapa så stor tillgång som möjligt till den digitala informationen. Mahendra visade exempel på hur man samarbetar med användarna. Man har anordnat tävlingar som t.ex. Shakespeare Off The Map och några specifika projekt såsom Mechanical Curator, där slumpmässigt utvalda små illustrationer från 1700- till 1900-talets böcker publiceras varje timme.

Torsten

Torsten Johansson från Kungliga biblioteket. Foto: Johanna Berg CC-0

Torsten Johansson från Kungliga biblioteket berättade om digitalisering av dagstidningar, bland annat utifrån projektet DigiDaily och utifrån hur OCR-tolkning öppnar för nya typer av forskning eftersom det möjliggör fritextsökningar i textmassor.

Fredrik Skott från Institutet för språk och folkminnen pratade om tillgängliggörande och publicering av arkiv- och museisamlingar med folkminnesarkiven som exempel. Fredrik lyfte frågor kring etiska överväganden och urvalsprinciper. Hur beskrivs informationen vid olika historiska tidpunkter? Institutionerna är inte bara förvaltare av information – vi bevarar, vårdar och visar vår historia men är också med och skapar den, menar Fredrik.

Ulla Bøgvad Kejser från det Kongelige Bibliotek i Danmark pratade om kostnader för bevarande (curation) och om institutionens arbete i det europeiska projektet 4C, där bland annat verktyget Curation Costs Exchange utvecklades.

Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora vid Umeå universitet, lyfte i sin presentation intressanta frågor kring att skanna i 3D och vad det innebär för digitalt original och kopia, med exempel från historien om hur den digitala bysten av Nefertiti har tagits fram. Pelle presenterade också ett nytt projekt – Digitala Modeller: teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser.

Magnus Johansson, Statens museer för världskultur och Wilhelm Lagercrantz, Statens historiska museer, presenterade några digitala tillämpningar av utställningar som har tagits fram de senaste åren, t.ex. den digitala utställningen Magasinet. Idag finns det flera möjligheter för institutioner att utveckla gemensamma tillämpningar. Exempelvis pågår ett initiativ kring att skapa ett gemensamt administrationsgränssnitt där flera institutioner kan samarbeta kring den information som finns i K-samsök och t.ex. skapa digitala utställningar.

Ovanstående är bara en del av alla de intressanta presentationer som hölls. Hela konferensen filmades, och både filmen och presentationerna kommer framöver att publiceras på Digikults webbplats http://digikult.se.

Sanja Halling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*