#Digikult 2017

 

33391581516_3a9e47bd62_k

RANT 73, The Smiles Mysteriously in Da Vinci Galaxy. Public domain.

Den femte upplagan av konferensen Digikult i Göteborg samlade ett stort antal deltagare med intresse för digitalt kulturarv. För dig som inte var där eller hade svårt att lägga all intressant information på minnet följer här en resumé.

Nyttan uppstår i användningen

Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, höll en inledande keynote kring Kungliga bibliotekets demokratiska uppdrag och att nyttan uppstår i användningen. Kungliga bibliotekets Vision 2025 handlar bland annat om att all information med hög efterfrågan finns digitalt tillgänglig och att det svenska kulturarvet är sammanlänkat med det globala kulturarvet. Ett exempel på hur omvärlden redan idag använt sig av Kungliga bibliotekets metadata är sökmotorn Design Research som hjälper dig att hitta och använda designforskning. Ett annat exempel med användarfokus är att frivilliga krafter har transkriberat informationen i Nicodemus Tessin den yngres dagbok som lagts upp på Wikimedia Commons – vilket plötsligt gjort det möjligt att söka i materialet.

Riksarkivet har i uppdrag att främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter. Sanja Halling, projektledare för öppna data och PSI på Riksarkivet, förklarade att alla myndigheter enligt PSI-lagen ska publicera en förteckning över vilka typer av handlingar som kan tillhandahållas elektroniskt för vidareutnyttjande. Öppna data kan skapa ekonomiskt värde genom att det går att bygga tjänster på dem, men kan även skapa större förståelse och mer teknisk interoperabilitet genom att källor kan kopplas samman tack vare dem.

Dr Mia Ridge, Digital Curator på The British Library berättade om hur man kan lyckas med crowdsourcing. Framför allt är det viktigt att förstå vad som driver de frivilliga krafterna och hålla dem motiverade även efter att det första uppdraget blivit slutfört. Var noga med inbjudningarna och hitta redan existerande communitys som jobbar med liknande frågor. Gör det enkelt för deltagarna att komma igång, designa uppgiften på ett sätt som lockar, och visa deltagarna att det de gör faktiskt gör skillnad. Det är också viktigt att vara synlig i communityt, svara på frågor och ge den egna personalen rätt stöd vad gäller att finnas tillgängliga i konversationerna. Exempel på crowdsourcinginitiativ är Family Search Indexing, Ancient Lives och MicroPasts photo-masking.

En nordisk utblick

11517586793_3d3c8c8e6c_k

Robert Elsemore, Northern Town. Public domain.

Anders Olsson och Vemund Olstad berättade om hur K-Lab i Norge arbetar för att göra öppna kulturminnesdata, och relaterad geodata, mer tillgängligt. K-Lab anordnar i år öppna workshoppar och internseminarier kring bland annat crowdsourcing, mappning och metadata. Man har också tagit fram tjänsten Fotodugnad, där det finns cirka 5000 historiska foton i behov av geografisk placering. Mie Ellekilde från MMEx (Museernes videncenter for digital formedling), en medlemsbaserad förening för alla danska museer, berättade om hur de rycker ut och assisterar när museer behöver hjälp på området digital förmedling. Digikults deltagare visade stort intresse kring att ha något liknande i Sverige.

Jag själv, som projektledare för Digisams kulturarvshack #Hack4Heritage samt Sanna Marttila, projektledare för #Hack4fi och processledare för #Hack4Heritage, presenterade det nordiska samarbete kring hackathon som pågick under 2016 med stöd av Nordisk Innovation. Vinnande lag från varje nationellt hackathon skickades till Europas ledande start-up event Slush där man fick tävla i #Hack4Norden. Det vinnande laget från Slush tar just nu fram en app, Hidden, med historier från folktron och information om mytiska varelser.

Värdet av minnen och individers berättelser

3211639268_2e8f55621a_b

State Library of New South Wales, Study of a small girl with a prize Scottish terrier dog, 1935 by Sam Hood. Inga kända copyrightrestriktioner.

Kulturarvet går att använda i långt fler sammanhang än man kanske först tänker sig. Viktor Lindbäck, projektledare för Platsminnen, berättade gripande om hur tjänsten ger demenssjuka glädje och lugn genom att de kan ta del av bilder från förr som väcker minnen från deras barndom. Sarah Coward vid The National Holocaust Centre and Museum i England berättade lika gripande om hur man använt sig av 3D-film i The Forever Project för att bevara berättelser och minnen från överlevare av Förintelsen inför framtiden. Dr Alda Terracciano vid University College London lyfte frågan om digitala ekosystem som slutna system med väggar mot omvärlden, samt vilken roll kulturellt diversifierade gemenskaper kan spela i skapandet av ett gemensamt kulturarv. I sin roll som konstnär och forskare har hon bland annat arbetat med Mapping Memory Routes of Moroccan Communities, ett digitalt konstverk som bygger på minnen från deltagarnas vardagsliv. Framöver kommer hon även att närmare studera svenskars emigration till andra delar av världen.

Fredrik Skott från Institutet för språk och folkminnen berättade om Sägenkartan, ett digitalt folkminnesarkiv som lanseras under 2017 och där man kan ta del av material från institutets samlingar. Redan idag finns 12000 sägner i fulltext. Ingrid Lindberg, konstnär och projektledare för Hembygd 2.0 – hitta berättelsen! – ett projekt som Hembygdsförbundet Bohuslän är projektägare till – och Marika Russberg från Hembygdsförbundet Bohuslän samt Bohusläns museum, berättade om projektet där man driver lokala filmprojekt och skapar bryggor mellan unga (som ofta kan tekniken) och äldre (som ofta sitter på väldigt många berättelser). De belyste också Bygdeband, ett bild- och faktaarkiv för alla hembygdsföreningar och en av flera möjliga mottagare av de filmer och berättelser som projektet vill locka fram. Frida Starck Lindfors, projektledare vid Stockholmskällan där det finns mer än 30 000 digitaliserade och historiska källmaterial, berättade bland annat om det pedagogiska innovationsprojektet Välkommen till min plats där elever delar kunskap om sitt närområde.

Nya möjligheter med 3D

6515000941_25144dd99d_b

Wim hoppengbrouwers, Dom Köln 3D. Public domain.

Alexy Karenowska från The Institute for Digital Archaeology visade The Million Image Database som med hjälp av 3D-teknik bevarar kulturarvet och mildrar den skada som kan ske i händelse av förstörelse eller förlust av platser, arkitektur och objekt. Eric Jeansson från Göteborgs stad visade hur man bygger upp en virtuell 3D-modell av staden inför det kommande 400-års-jubileet, och Thomas Rydell från Interspectral exemplifierade hur viss slags 3D-scanning gör det möjligt att digitalisera både utsidan och insidan av ett föremål och därmed möjligt att upptäcka saker som inte går att upptäcka med blotta ögat. Interspectral 3D-digitaliserar just nu en viktig del av Polhems mekaniska alfabet, tillhörande Tekniska museet. Bjarte Aarsteh från Kulturhistorisk museum i Oslo berättade om 3D-scanning av vikingaskepp och Henrik Zedig om 3D-scanning av hällristningar i Tanums världsarv. Erik Lernestål och Fredrik Andersson representerade Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, som har samarbetat med Riksutställningar kring ett projekt om 3D-digitalisering och fotogrammetri. Här kan du se filmer som handlar om hur man kommer igång.

Från fornminnesinformation till virala bilder

Åsa Larsson från Riksantikvarieämbetet och DAP (Digital Arkeologisk process) berättade om hur man inom DAP-programmet samordnar samhällets hantering av digital fornminnesinformation, och arbetar för att användare ska mötas av en enhetlig miljö som är möjlig att ställa frågor till. Tyrone Martinsson vid Göteborgs universitet berättade om ett forskningsprojekt om svenska polarhistoriska fotografier som nu används i fältarbeten. Projektet har bland annat gjort det möjligt att jämföra hur miljöerna ser ut nu jämfört med förr och hur isen förflyttat sig. Björn Sjöblom, forskare vid Stockholms Universitet och Tekniska museet, lyfte datorspel som en del av vårt digitala kulturarv och vikten av att bevara inte bara själva spelen som sådana utan även informationen om kontexten i vilken de spelades, samt hur människor har interagerat med spelet och med varandra. Wolfgang Wild, skaparen av Retronaut, berättade om vad som gör bilder virala och tryckte på att just arkivbilder är oerhört virala. Wolfgang Wilds formula för virala bilder går att uttrycka med ordet SPEED: Seeable (överskådlig), Positive (positiv), Easy (enkel), Emotive (känslomässig) och Disruptive (störande). Har ditt arkiv bilder som överensstämmer med formulan?

Vart är vi på väg?

17963040486_9239dd96b2_k
Open Grid Scheduler / Grid Engine, Future Shop. Public domain.

Per Olsson Fridh, statssekreterare hos kultur- och demokratiministern, berättade om de politiska förhoppningarna bakom lagrådsremissen Kulturarvspolitik. Kulturarvet handlar lika mycket om vart vi är på väg som var vi kommer ifrån, och kulturarvsinstitutionerna behöver våga ta de diskussioner som behövs, lyfte Per Olsson Fridh. Långt fler behöver förstå värdet av kulturarvet, och i mötet med publiken går det att öka tilliten till demokratins institutioner.

Torsten Hökby, tillförordnad enhetschef hos Digisams sekretariat, talade om Digisams framtida roll. Riksantikvarieämbetet har bland annat fått ett samlat ansvar för museifrågor och ska driva en centrumfunktion för utveckling av kulturarvsarvsarbetet. Detta kommer att påverka Digisams verksamhet, även om en del arbete löper på som tidigare. De stora nyheterna är att Digisam kommer att starta ett toppledarforum för digital transformation och, framför allt, att tjänsterna som enhetschef respektive utredare för Digisam nu går att söka på Riksantikvarieämbetets hemsida. Välkommen att söka och tipsa!

Moa Ranung

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*