Nätverksmöte på Armémuseum

Armmuseum.jpg

b2ap3_thumbnail_Armmuseum.jpg

I torsdags, den 23 januari, samlade Digisam till det andra av tre planerade nätverksmöten inom arbetet med myndighets- & institutionsvisa planer. Catharina Ekdahl presenterade Digisams initiativ på rättighetsområdet, och mötet diskuterade knepiga begrepp och avgränsningsfrågor i anslutning till plan-uppdraget. Minnesanteckningar från mötet finns, tillsammans med uppdaterade underlag, på sidan för Myndighets- och institutionsvisa planer

Johanna Berg

Viktigt! Missa inte EU-kommissionens allmänna förfrågan om upphovsrätten!

b2ap3_thumbnail_logo_en.gif

Uppdatering 4/2: deadline är nu förlängd till den 5 mars!

I december öppnade EU-kommissionen för marknadens synpunkter om upphovsrätt. Remissen Public Consultation on the review of the EU copyright rules är ett frågeformulär med 80 olika frågor om upphovsrätt. Tanken är att EU-kommissionen ska skaffa sig en uppfattning om gällande lagstiftning överensstämmer med alla de olika intressen som den digitala utvecklingen har medfört.

b2ap3_thumbnail_logo_en.gif

Sista svarsdag är den 5 februari. Svaren ska skrivas in direkt i dokumentet på något av de 24 officiella språk som gäller inom EU, t ex svenska. Remissvaret skickas sedan i MS Word, PDF eller OpenDocument till markt-copyright-consultation@ec.europa.eu.

Digisam kommer att skriva ett remissvar som publiceras här på bloggen senast ett par dagar innan den 5 februari. Vårt svar kan även användas helt eller i valda delar av den som önskar. Ta tillfället i akt och påverka den framtida upphovsrätten!

Läs om och ladda ner dokumentet här

http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/2013/copyright-rules/index_en.htm

Catharina

Hållbar framtid och oanade möjligheter – digitalisering av naturhistoriska samlingar

b2ap3_thumbnail_Nrm-1.jpg

Den 9 januari hölls en konferens på Naturhistoriska riksmuseet om digitalisering av naturhistoriska samlingar. Under fjorton föredrag och efterföljande diskussioner blev det tydligt att digitalisering av samlingarna är av stor vikt, och att massdigitalisering är på frammarsch av en anledning. Vi behöver framför allt informationen för vår kunskap om miljön och för att kunna sätta in rätt insatser för en hållbar framtid.

Hedvig Kjellström från KTH beskrev hur Big Data, det vill säga stora och varierande volymer data, kan användas på en rad sätt. Med tillgång till stora volymer data från naturhistoriska samlingar kan information som tidigare legat dold bli synlig och visualiseras. Matthias Obst från Göteborgs Universitet berättade hur både historisk och nutida data kring olika arter använts i en forskningsstudie för att visa hur uppsättningen arter förändrats över tid.

b2ap3_thumbnail_Nrm-1.jpg

 

I Nederländerna pågår redan idag massdigitalisering av herbarieark i regi av Naturalis Biodiversity Center. Detta i ett tempo av 35 000 ark per dag! Paris Herbarium har i sin satsning på massdigitalisering av naturhistoriska samlingar gjort det möjligt för människor från alla världens hörn att hjälpa till med märkningen av objekten, så kallad crowd sourcing. I Finland ska de viktigaste samlingarna vara digitaliserade innan år 2025.

En ansökan om medel för att massdigitalisera de omfattande samlingar av herbarieark och insekter som finns på naturhistoriska museer och institutioner i Sverige lämnas in under våren. Digisam följer och deltar i arbetet, med utgångspunkt i att främja och driva massdigitalisering som det mest kostnadseffektiva sättet att digitalisera kulturarvsinstitutionernas samlingar.

Arrangörer av konferensen var GBIF Sweden i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Digisam. GBIF är ett internationellt projekt som gör information om jordens arter tillgänglig för alla via en portal. Läs mer om konferensen på GBIF Sweden:s blogg.

Moa Ranung

FärdigDISKAt för denna gång

b2ap3_thumbnail_sistadisken.jpg

Strax före jul avslutade vi projektet DISKA (digitala semantiska kulturarvsauktoriteter) som vi under 2013 drivit i samarbete med KTH/ECE-skolan och med generöst stöd från Vinnova.
Tanken med projektet var att inventera listor/förteckningar av referenskaraktär på de centrala kulturarvsmyndigheterna, omarbeta ett strategiskt urval sådana ”dataset” till RDF och publicera dem som länkbar öppen data.

Allt detta har vi också gjort. Helena Lundin gjorde ett fantastiskt jobb med inventeringen i våras. Hon besökte personligen tjugo myndigheter, intervjuade en rad nyckelpersoner och hittade inte mindre än 122 stycken intressanta listor/förteckningar. Men materialen var av mycket skiftande innehåll, omfång, karaktär och struktur – så det var tur att vi hade en kvalificerad expertgrupp till stöd i prioriteringen. Med deras stöd kunde projektet avgränsa fokus till egennamn på historiska personer och ge företräde åt välstrukturerade dataset med högt allmänintresse. Som ett komplement har projektet vidare ”digitaliserat” en rent analog källa, ett kartotek över missdådare i KB:s skillingtryckssamling, som skrivits över till strukturerad Excel och därmed också kan ingå i DISKA-publiceringen.

Erik Isaksson och Fredrik Enoksson på KTH har sedan gjort enastående insatser genom att processa ett tiotal valda dataset och göra dem fritt tillgängliga för alla. Datat kom in i olika tekniska format (Excel, CSV, xml etc) och kan nu presenteras som RDF, se diska.ece.kth.se, och bidra till en framväxande infrastruktur för nyttiggörande och bred användning av öppen digital kulturarvsinformation.

 

b2ap3_thumbnail_sistadisken.jpg

’Confessions’. Collection of National Media Museum/The Royal Photographic Society. CC-0

En fortfarande öppen fråga, som Digisam kommer att arbeta för att lösa, är var datat mer långsiktigt ska förvaltas. Idealt skulle respektive myndighet kunna hålla det öppet via sin egen webbsida, men tills vidare är vi hänvisade till statisk förvaring på KTH eller – om respektive myndighet föredrar det – mer dynamiska lösningar inom Kultur-IT:s KulturNav, Linked Heritage/AthenaPlus-projektens TMP (terminology management platform) eller liknande. 

Projektet har bidragit till att fördjupa redan inlett samarbete mellan KTH och kulturarvssektorn. Det har spritt vidare kännedom i sektorn om vad LOD är, varför det är viktigt för kulturarvet och vad som krävs för att ta del i arbetet. För att ytterligare stärka frågan och bredda diskussionen vill vi också bjuda in alla intresserade till ett öppet seminarium på KTH tisdagen den 11 februari. Sätt kryss i almanackan redan nu, mer detaljerat program kommer. Hoppas vi ses då!

UPPDATERING 3 feb: Programmet för seminariet är nu klart! (Word-fil)

Johanna Berg, Digisam

Upphovsrätt och digitalt kulturarv – nu har starten gått för arbete med rekommendationer och avtal om avtalslicenser

b2ap3_thumbnail_20131209_103244-1.jpg

I måndags 9 december inleddes det omfattande och efterlängtade samrådsarbetet kring upphovsrättsliga frågor som Digisam har tagit initiativet till. Sammanlagt tjugo personer från ett flertal kulturarvsinstitutioner och även upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige deltog på mötet som hölls på Tekniska Museet i Stockholm. Läs mer här.

Catharina Ekdahl

 b2ap3_thumbnail_20131209_103244-1.jpg

 Från startmötet på Tekniska museet den 9 december 2013

 

Juridisk utredare på Digisam

b2ap3_thumbnail_Chatarina_0043-a-ny4.jpg

Den 1 november började Catharina Ekdahl som juridisk utredare på Digisam. Fram till hösten 2014 kommer Catharina arbeta för att bringa klarhet i de upphovsrättsliga frågor som kulturarvsinstitutionerna kämpar med dagligen och bl.a. tillsammans med Johanna Berg och representanter för ett antal kulturarvsinstitutioner utarbeta förslag till rekommendationer kring upphovsrätt.

b2ap3_thumbnail_Chatarina_0043-a-ny4.jpg

                                                                                               Foto:© Johan Westin

 

Vår avsikt är även att underlätta verksamheten för de 24 myndigheterna som Digisam verkar för genom att försöka få till stånd ett ramavtal med bildorganisationerna för den bildanvändning som institutionerna önskar och behöver. Genom en alldeles färsk lagstiftning som trädde i kraft den 1 november finns numera det juridiska verktyget för sådan användning i form av nya s k avtalslicenser och tanken är att vi ska se till att nyttja den möjligheten. 

Vi är mycket glada för att ha Catharina med i arbetsgruppen!

Rolf Källman

Konferens om digitalisering av naturhistoriska samlingar

b2ap3_thumbnail_8369326545_3ec227a141_z.jpg

I landets naturhistoriska samlingar finns en fantastisk potential för forskning och kunskap. Men det är en potential som kräver digitalisering för att frigöras. Just nu pågår förberedelser för en ansökan om medel för att massdigitalisera de omfattande samlingar av herbarieark och insekter som finns på naturhistoriska museer och institutioner i landet.

b2ap3_thumbnail_8369326545_3ec227a141_z.jpg

Foto: Inger Ekström, Lunds universitet  CC-BY-ND

Den 9 januari har du chansen att på en konferens på Naturhistoriska riksmuseet höra mer om utmaningar, metoder och erfarenheter från Finland, Nederländerna samt om den provdigitalisering som gjorts inom ramen för förberedelserna inför ansökan om finansiering.

Arrangörer är GBIF-Sweden i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Digisam.

GBIF är ett internationellt projekt som gör information om jordens arter fritt tillgänglig för alla via en portal.   

Sverige är sedan 2001 medlemmar i GBIF efter regeringsbeslut. Den svenska GBIF-noden är förlagd till Naturhistoriska riksmuseet.

information och anmälan (pdf)

Rolf Källman

DCH-RP Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation

DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for Preservation), är en samordningsinsats som stöds av EC FP7 e-Infrastructures Programme och som syftar till att producera och validera en ”Roadmap for Preservation” som beskriver på vilket sätt man bör gå tillväga för att bevara det digitala kulturarvet genom en samlad digital infrastruktur. En sådan infrastruktur kommer att utnyttja de möjligheter som erbjuds av forskningsinfrastrukturer, t ex SUNET och Grid initiativ. DCH-RP bygger i första hand på kunskaperna från DC-NET och INDICATE-projekten som undersökte på vilket sätt kulturavssektorn kan använda sig av de digitala infrastrukturerna. Riksarkivet deltog i DC-net-projektet där bevarandet lyftes fram som första prioritet för e-Infrastrukturtjänster för kulturarvsinstitutionerna.

En av arbetsuppgifterna i DCH-RP är att validera en road map för bevarande genom ”proofs of concept”, där kulturarvsinstitutioner kommer att göra konkreta experiment tillsammans med leverantörer av e-infrastruktur. Projektet kommer också att utforska hur man kan harmonisera policies för bevarande av det digitala kulturarvet, både på en europeisk och internationell nivå, för att hitta modeller för styrning och hållbarhet.

 

Den offentliga lanseringen av projektet ägde rum på konferensen Euromed 2012 i Limassol, Cypern den 1 november 2012. Publiken var positiv till visionerna för användningen av den nya tekniken. Det betonades att forskningsinfrastrukturer spelar en viktig roll som en möjlig kanal för leverans, tillgång och bevarande av digitala kulturarvet. 

Riksarkivet/Digisam har som uppgift i projektet att organisera konkreta experiment av olika typer av scenarier för digitalt bevarande. I den första omgången tester som gjordes mellan mars till september 2013 gjordes tester i Sverige med data från Riksarkivet. Den andra omgången tester kommer att omfatta data från fler kulturarvsinstitutioner.
Den viktigaste förutsättningen för testerna är att klargöra vilka funktioner inom digitalt bevarande som saknas respektive vad som kan förbättras eller göras effektivare. 

För testerna kommer man också att använda sig av e-CSG-plattformen (e-culture Science Gateway), som utvecklades i EU-projektet INDICATE.

Mer information om projektet finns på projektets hemsida.

/Sanja Halling

EUDAT-projektet – en gemensam datainfrastruktur för forskningsdata

b2ap3_thumbnail_eudat.jpg

På europeisk nivå finns det idag ett initiativ att skapa en gemensam och tvärdisciplinär datainfrastruktur för forskningsdata som med hjälp av olika tjänster underlättar hantering av stora datamängder. EUDAT-projektet kommer att utveckla generella tjänster (för närvarande uppdelade i fyra områden: ”Find – Safe – Stage – Share”) som kan implementeras på olika sätt.

 b2ap3_thumbnail_eudat.jpg
Digisam deltar i DCH-RP-projektet som kommer att ta fram en roadmap för digitalt bevarande av det digitala kulturarvet. Inom ramen för projektet kommer även de tjänster från EUDAT som är relevanta för digitalt bevarande av kulturarvsmaterial att testas. En del praktiska experiment kommer att göras inom projektet med data från svenska kulturarvsinstitutioner.
 
Digisam deltog i workshopen kring digitalt bevarande av kulturarvsdata (som anordnades av DCH-RP-projektet) under EUDAT-projektets internationella konferens i Rom den 28-30 oktober. Där presenterade jag vårt arbete med samordnad informationshantering av kulturarvsinformation genom de digitala infrastrukturerna. Mer information om workshopen och alla presentationer finns här: http://www.digitalmeetsculture.net/article/digital-preservation-of-cultural-data/
 
 /Sanja Halling

Sammanlänkning av data

b2ap3_thumbnail_kartor.jpg

Kulturarvsinformation har skapats över lång tid och är under ständig förändring. Den digitala utvecklingen har gett oss verktyg för att visa institutionernas samlingar på ett sätt som går utöver fysiska begränsningar och därmed nå en mycket bredare publik än någonsin tidigare. Tekniken har också gett kulturarvsinstitutionerna möjligheter att skapa digitala berättelser och engagera användare på den digitala kulturarvsarenan.

För att kunna öka användbarheten behöver vi fokusera på att strukturera och öka kvaliteten på kulturarvsinformation. Idag finns de tekniska förutsättningarna för detta, men tekniken är bara ett medel och det är viktigt att fokus ligger på vad vi vill uppnå med tekniken och inte på tekniken i sig. Ett grundläggande krav för att öka potentialen i kulturarvsinformationen är användning av standarder.

Det finns flera olika typer av metadatastandarder som idag används för att hantera digital kulturarvsinformation. Metadata som begrepp syftar på den information som beskriver ett objekt, dvs ”data om data” som skapas utifrån de traditioner (för t ex katalogiseringar) som var gällande vid tiden då respektive samling skapades. Det innebär att objekt och dokument som från början kunde vara del av samma samling eller institution idag kan vara splittrade över flera typer av organisationer eller inom olika delar av samma organisation.

På så sätt kan t ex en karta hanteras som ett föremål i ett museisystem med tillhörande metadatastandarder och möjligheter till tillgängliggörande och bevarande, samtidigt som en karta av samma typ hanteras som arkivmaterial med helt andra beskrivningar och enligt andra rutiner och förordningar vid en annan institution.

b2ap3_thumbnail_kartor.jpg

Ett övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin är att kulturarvsinstitutionerna ska öka digitalisering och tillgängliggörande av den digitala kulturarvsinformationen. Hur vi tillgängliggör och använder information har drastiskt ändrats i och med tillgången till nya digitala metoder, tjänster och verktyg. Idag kan vi föra samman kulturarvsinformation som förvaras på olika institutioner och i olika domäner, men för att med hög kvalitet få ut den fulla potentialen är det fortfarande mycket som behöver göras.

Den digitala informationen skapas och tillgängliggörs idag utifrån de strukturer som har skapats för olika domäner och det finns ett antal olika sökmöjligheter. På en mer generell nivå skapas interoperabilitet i Europeana, men är man intresserad av lite mer specifik information finns det flera sökvägar.

När det gäller arkiv kan man hitta information i Nationella Arkivdatabasen (NAD) och på den europeiska nivån genom Europeiska arkivportalen/Archives Portal Europe. I båda fallen är informationen strukturerad enligt arkivstandarder.

bibliotekssidan är det Libris på nationell och TEL (The European Library) på europeisk nivå som är ingångarna. En samsökningsfunktion har utvecklats för biblioteks- och arkivdata, Sondera.

Museisamlingar görs idag tillgängliga på olika sätt, exempelvis genom museernas hemsidor, museisystemens portaler med information från alla institutioner som använder samma samlingssystem, eller regionala portaler. Hur beskrivningar och metadata ser ut varierar beroende på vilka standarder som används vid institutionerna eller i museisystemen. De museer som levererar metadata till K-samsök gör det i K-samsöks format och informationen blir då sökbar genom applikationen Kringla. Det finns också flera museer i Sverige idag som leverar informationen direkt till Europeana genom olika EU-finansierade projekt. Deras metadata struktureras då enligt LIDO-format.

Att informationen är strukturerad på olika sätt, med metadata som har skapats och hanterats i en rad olika standarder och system, gör att sökningarna inte resulterar i optimala svar. Komplexiteten i detta är en av de bakomliggande orsakerna för det stora intresset för sammanlänkning av information som finns i olika domäner genom den semantiska webbens möjligheter, s k ”länkad öppen data”.

Det finns idag flera initiativ för att lägga ut data som länkbar öppen data i maskinläsbart format (rdf). Även om det finns en del exempel på publicerad länkbar data så finns det få exempel där sammankopplingar har gjorts så att länkad öppen data har skapats.

Auktoritetsfiler som tillgängliggörs online är ett exempel på länkbar öppen data. Stöd för hantering av dessa resurser/källmaterial kan t ex byggas i registreringsprocessen. Det finns initiativ kring detta på europeisk nivå där man bl a har tagit fram en handbok kring hantering av terminologier ”Your terminology as a part of the semantic web: recommendations for design and management”, där rekommendationer kring hantering av terminologier för kulturarvsdata i RDF/SKOS-format finns. För närvarande pågår uppbyggnad av en plattform för hantering av terminologier (auktoritetslistor, tesaurier, m m), ”Terminology Management Platform”, inom ramen för Athena Plus-projektet.

Även om länkad data inte innebär en fullständig optimering av sökmöjligheterna är det ändå ett första steg i sammanlänkningen av idag spridda kulturarvsdata. Maskinläsbarhet ger dessutom fler möjligheter till praktiska tillämpningar, exempelvis i form av virtuella utställningar, applikationer för utbildning, m m.

Sammanfattningsvis finns det ett starkt behov av konceptuell harmonisering av information mellan olika domäner och ett stöd för detta vid registrering och/eller aggregering. Länkbar öppen data i kombination med implementering av vedertagna internationella standarder är ett första steg i den processen.

/Sanja Halling