Hålla kursen

arrow

arrow

Foto: S. Danelius CC0

Visioner är ofta lätta att komma överens om. Likt ledstjärnor visar de riktningen mot en önskad, men kanske inte fullt ut realiserbar framtid. I strategier beskrivs vi hur vi ska oss till utstakade mål som leder mot visionen. Det krävs oftast ett djupare arbete för att vi ska bli eniga om strategierna. Är det verkligen den här vägen som tar oss snabbast och säkrast framåt? Hur ska vi kunna välja när det ena alternativet verkar nog så gott som det andra?

Ofta är det inte heller helt enkelt att överblicka konsekvenserna av de strategiska valen. Antingen påverkar strategierna det dagliga arbetet, som för det mesta fungerar men kanske inte leder mot målen. Eller så är det precis tvärtom, att de som gör det dagliga arbetet ser hur arbetet ska drivas och frustrerat konstaterar att de övergripande strategierna inte stöjder detta.

En fungerande strategi måste därför knyta samman visionen med det dagliga arbetet. Top-down och bottom-up perspektiven behöver kunna mötas och ge näring åt varandra.

Digit@lt kulturarv och Digisam

I Digit@lt kulturarv, regeringens strategi för digitaliseringen av kulturarvet, fick Digisam i uppdrag att ”ta fram förslag om nationella riktlinjer för hur en samordnad digital informationshantering och ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv, inkluderat audio-visuella arkiv, kan ske hos de statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation.” Digisam fick också i uppdrag att ”presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet och ett framtida användande av gemensamma format samt öppna och gemensamma standarder för det statliga kulturarvsområdet.”

Frågan om långsiktigt bevarande valde Digisam att bryta ut som en särskild arbetsuppgift. Frågorna om en samordnad digital informationshantering och allmänna råd valde Digisam att hantera dels inom ramen för infrastruktur, dels inom ramen för det som i rapporten Ett digitalare kulturarv – Digisams verksamhet 2011-2015 presenteras som ett förslag till nationella riktlinjer för digitalisering av kulturarvet.

Nationella riktlinjer

Vad är egentligen nationella riktlinjer för en samordnad hantering av digital kulturarvsinformation? Utifrån hur Digisam valt att bygga upp riktlinjerna så är det ett antal dokument som på olika nivåer stödjer och leder kulturarvsmyndigheterna och institutionerna i arbetet med att nå de övergripande målen för ett digitalt kulturarv. Riktlinjerna är tänkta att kunna fungera som stöd för alla typer av kulturarvsaktörer, även långt utanför Digisams krets av medverkande myndigheter och institutioner.

En ryggrad i de nationella riktlinjerna är Digisams vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv. De är framtagna för att vara till hjälp vid de strategiska val som behöver göras längs vägen mot en kostnadseffektiv samordnad digital informationshantering. Varje princip stöds av en kort beskrivning, ett förklarande motiv och några konsekvensmeningar som pekar på vilka insatser som kan krävas. Eftersom principerna ska gälla långsiktigt innehåller de inga referenser till specifika tekniska lösningar eller format. De ska heller inte ses som mål att uppnå och bocka av, utan som just principer att hålla kursen mot.

Men för att de nationella riktlinjerna ska kunna vara till hjälp för att sammanlänka vision, mål och strategier med det dagliga arbetet krävs ett konkret stöd. I ett första steg har detta utarbetas i form av rekommendationer, vägledningar och checklistor. Detta är också ett svar på uppdraget till Digisam att presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv. Digisams bedömning är att det mest effektiva sättet att närma sig frågan om allmänna råd är att utforma rekommendationer. Digisams stöddokument utgår från och bygger vidare på redan nedlagt arbete i tidigare satsningar, både nationellt och internationellt. För att de nationella riktlinjerna ska ge långsiktigt hållbar vägledning krävs också en kontinuerlig förvaltning av såväl helheten som ingående delar.

Rätt använda är visioner och strategier kraftfulla verktyg för att staka ut riktningen mot de mål som leder oss framåt. Men de måste användas lyhört och ödmjukt. Om de bara tillämpas uppifrån och ned utan att öppna upp för inspel, påverkan och delaktighet från och i samverkan med dem som dagligen arbetar med förvaltningen av digital kulturarvsinformation, försvinner utrymmet för ett növdvändigt agilt arbetssätt. Ett balanserat strategiskt arbetssätt där idéer fångas upp, diskuteras och sätts i verket och där användaren aldrig släpps ur fokus är en nödvändig framgångsfaktor.

Rolf Källman

Nu har Riksarkivets nya bildregel börjat gälla

road ahead

road aheadBikes rule the road Foto: astrangelyisolatedplace CC BY

Igår, 1 maj, började Riksarkivets nya regel om bilder att gälla. Bildregeln handlar om hur bilder får användas och juridiskt hanteras i Riksarkivets verksamhet. Regeln är tänkt att omfatta alla former av bilder, från fotografier till konstverk, som finns hos Riksarkivet. Den gäller även avbildningar av bildkonst, dvs. när någon fotograferar av ett konstverk, fotografi eller annan typ av bild och sedan använder den kopian på olika sätt.

Bildregeln består av 20 punkter om upphovsrätt, användning och integritetsskydd. Regeln innehåller även interna riktlinjer för hur de 20 punkterna ska tolkas och fem praktiskt användbara mallar. En av dessa är en informationstext till Riksarkivets besökare och externa användare. De fyra övriga är avtalsmallar som handlar om olika typer av reglering av rättigheter och ansvar.

Bildregeln har skrivits med utgångspunkt i Riksarkivets regeringsuppdrag att som statlig arkivmyndighet bevara, tillhandahålla, tillgängliggöra och lämna ut material ur arkiven till allmänheten. För att det uppdraget ska kunna omfatta även bildmaterialet hos Riksarkivet krävs att Riksarkivet fastställer hur en juridisk hantering av bildmaterialet bäst kan fungera i Riksarkivets verksamhet. Det är det som återspeglas i den nya bildregeln.

En viktig markering i regeln är att den digitala avfotografering som sker uteslutande av andra fotografier eller bildkonstverk, dvs. där avbildningen saknar kreativt eller skapande inslag, jämställs med vanlig reproduktion genom skanning eller fotokopiering. Sådana kopior saknar enligt Riksarkivet upphovsrättsligt skydd. Detta kompletteras i bildregeln av uppfattningen att någon ny upphovsrätt aldrig ska uppstå för en avbildning av fotografier eller bildkonst som inte längre är upphovsrättsligt skyddade.

I bildregeln framgår även att Riksarkivet inte tar ansvar för den användning som sker av besökare eller andra utomstående användare av olika typer av bildmaterial som finns hos Riksarkivet. Ansvaret ligger istället uteslutande hos användaren, som uppmanas av Riksarkivet att respektera gällande upphovsrättslagstiftning och integritetsskydd.

Riksarkivet hoppas att den nya bildregeln ska vara till nytta även för andra kulturarvsinstitutioner och myndigheter i deras dagliga hantering av bildmaterial som finns hos dem.

Riksarkivets nya bildregel finns här

En broschyr om regeln finns här

En instruktionsfilm om regeln finns här 

Rolf Källman

Ny ordförande i Digisams styrgrupp

Stina Westerberg

Stina Westerberg

Stina Westerberg. Foto: Stefan Segolson

För att bredda arbetet med kulturarvsmyndigheterna och institutionerna adjungerades Stina Westerberg, generaldirektör för Musikverket, under hösten 2015 till Digisams styrgrupp. Detta var till stor hjälp under det intensiva arbetet med rapporten ”Ett digitalare kulturarv – Digisams verksamhet 2011-2015” som i februari i år överlämnades till regeringen.

Rapporten är ett svar på det regeringsuppdrag som Riksarkivet fick i februari 2011 att inrätta och driva ett samordningssekretariat för digitalisering av kulturarvet. I samband med att uppdraget redovisats lämnade Björn Jordell ordförandeklubban vidare till Stina som nu är ordinarie ledamot i Digisams styrgrupp och tillika dess ordförande.

Vi har tagit tillfället i akt att ställa några frågor till Stina.

Hur ser du på uppdraget?

– Det är jättekul att få förtroendet att vara styrelseordförande i styrgruppen och jag ser fram emot att samarbeta med både ledamöterna i gruppen och er andra på Digisam. Tillsammans med Rolf vill jag vara en sammanhållande kraft i det fortsatta arbetet med Digisams vision och verksamhet.

Vilka tycker du är Digisams viktigaste frågor?

– De viktigaste frågorna att jobba vidare med är för Digisam att fortsätta vara en kunskapsnod för att stötta det långsiktiga och spännande arbetet med att göra vårt kulturarv tillgängligt genom digitalisering. Vi måste fortsätta att driva frågan om tillgänglighet och följa den tekniska utvecklingen på området. För mig är också frågan om kompetensutveckling viktig. Vilken typ av kompetens behöver vi knyta till kulturarvsinstitutionerna och hur riggar vi verksamheten så att kompetensutveckling inom området digitalisering kommer alla medarbetare till del? Här har Digisam en viktig roll med sin samlade kompetens. Inte minst så är den samlade omvärldsbevakningen en viktig resurs för medlemmarna. Sist men inte minst är ju de två frågorna om finansiering och infrastruktur nyckelfrågor som Digisam ska driva.

Varmt välkommen Stina, säger vi på samordningssekretariatet som är mycket glada för att få fortsätta ett nära samarbete med dig i den här formen!

Rolf Källman

Ett digitalare kulturarv

Svenska hem

Svenska hem

Remix Foto: Stockholms Stadsmuseum Mäster Samuelsgatan 3, Speceriaffär.”Svenska hem” CC BY-NC-SA.

Drygt fyra år efter det att Digisam startade sin verksamhet överlämnades till regeringen idag rapporten ”Ett digitalare kulturarv – Digisams verksamhet 2011-2015”.

Uppdraget att inrätta och driva ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling fick Riksarkivet i februari 2011. Att uppdraget var komplext och mångbottnat speglas i rapportens bedömningar och förslag till fortsatta vägar framåt. Men det var inte en ensam vandring som Riksarkivet och samordningssekretariatet, Digisam, skickades ut på. I uppdraget ingick att samverkan skulle ske med de statliga kulturarvsmyndigheter och kulturinstitutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation. Och det är samverkan med ledning och personal vid myndigheterna och institutionerna, samt med många andra inom och utom landets gränser, som gjort det möjligt nå de resultat och formulera de förslag om en fortsatt väg framåt som presenteras i rapporten. Till er alla vill vi rikta ett stort varmt tack! Och vi hoppas att vår samverkan fortsätter som den börjat när vi går vidare med ett förlängt uppdrag under år 2016.

Så gott som dagligen möts vi av beskrivningar om hur tillgång till digital teknik på gott och ont ändrar förutsättningarna för hur vi organiserar vår vardag. På plussidan ligger att internet öppnar för helt nya former och möjligheter för alla att vara delaktiga i samhällets olika processer, inte minst inom kulturen.
 
Målet för kulturpolitiken är ökad livskvalitet för medborgarna, i ett samhälle där kulturen är en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. För att nå dit måste kulturen var tillgänglig på ett sätt så att den i så hög utsträckning som möjligt går att använda och återanvända. Digitala resurser och tekniker är viktiga instrument som kan bidra till att kulturarvet blir mer synligt och tar plats på fler ställen i samhället. I det arbetet har de offentliga minnesinstitutionerna en viktig roll att spela.

I en serie bloggposter under de kommande veckorna kommer vi att närmare beskriva hur några av de centrala förslagen i rapporten kan stödja en sådan utveckling.

Rolf Källman

Budgetpropositionen och framtiden

Lego

 

Lego

Explore. Foto: Kenny Louie. CC BY.

Digisams tidsbegränsade uppdrag löper ut vid årsskiftet. För tillfället tar därför arbetet med slutrapporten nästan all vår tid. Enligt planerna ska den beslutas av styrgruppen den 3 december för att därefter överlämnas till regeringen.

I slutrapporten beskrivs hur vi tolkat uppdraget, vad vi arbetat med och vad vi levererat. Det kanske viktigaste i rapporten är våra förslag till fortsatt arbete och vilka beslut som behöver fattas.

Digisams verksamhet utvärderades förra året av Statskontoret. Med reservation för att utvärderingen gjordes under pågående arbete så gjorde Statskontoret bedömningen att Digisam har bidragit till att skapa flera viktiga värden när det gäller digitaliseringsarbetet inom kulturarvsektorn. Statskontoret konstaterade också att det sannolikt finns ett fortsatt behov av samordning av digitaliseringsfrågorna inom kulturarvssektorn även efter 2015.

Digisam delar i högsta grad bilden av det fortsatta behovet. Ska vi gemensamt nå de mål som sattes upp i regeringens strategi för digitaliseringen av kulturarvet, Digit@lt kulturarv, krävs ett långsiktigt, målinriktat, arbete. Mycket har åstadkommits under de år som vi varit verksamma och det har varit fantastiskt roligt att arbeta tillsammans med alla er som deltagit i arbetsgrupper eller på annat sätt. Utan er hade vi inte kunnat presentera de resultat vi beskriver i slutrapporten.

Vad vet vi om framtiden? Ja, i dagsläget, inte mer än att regeringen enligt budgetpropositionen avser att återkomma till frågan om hur behoven av samordning av kulturarvsinstitutionernas digitaliseringsarbete långsiktigt ska hanteras.

Intressant att konstatera är att regeringen också pekar ut Mediakonverteringscentrum (MKC) som en gemensam resurs för storskalig digitalisering.

Vi hoppas att det under den närmaste tiden klarnar kring hur det kommer att se ut med en eventuell fortsättning under nästa år och vi återkommer så snart vi vet.

Rolf Källman

Ett praktiskt verktyg för den som behöver veta mer om upphovsrätt

b2ap3_thumbnail_Henry_O_Studley_Tool_Chest_Open.jpg

b2ap3_thumbnail_Henry_O_Studley_Tool_Chest_Open.jpg

Henry O. Studley. Verktygslåda. Smithsonian Institution. Fair use

Den 17 december 2014 fastställde Digisams styrgrupp dokumentet ”Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning”. Vägledningen arbetades fram under hösten i samråd med den referensgrupp som tillsattes av styrgruppen i slutet av 2013. Referensgruppen består av representanter från flera av de statliga kulturarvsinstitutionerna och ett par ytterligare personer med stor erfarenhet av upphovsrättsliga frågeställningar.

Vägledningen är tänkt att vara ett praktiskt och användbart verktyg för institutionerna i deras dagliga juridiska överväganden. Den innehåller en beskrivning av upphovsrätten, reglerna om allmänna handlingar, vad som gäller för människor på bild, riktlinjer för sociala medier och olika rekommenderade avtalstexter. Som bilaga till Vägledningen finns även de Grundvillkor för bildanvändning som togs fram i våras i samarbete med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Grundvillkoren fastställdes av Digisams styrgrupp den 8 september 2014.

Vägledningen kommer att uppdateras i takt med förändrad lagstiftning och inkomna synpunkter. Vi vill därför gärna uppmana er som kommer att använda Vägledningen att framöver ge oss på Digisam era eventuella synpunkter på innehållet och användbarheten.

Rolf Källman

MOVIO – ett verktyg för att bygga digitala utställningar

b2ap3_thumbnail_Movio-3.jpg

Är du intresserad av ett verktyg för att bygga digitala utställningar? I så fall har du chansen att under en halvdags workshop den 18 november få stifta närmare bekantskap med Movio, ett verktyg som utvecklas inom ramen för EU-projektet AthenaPlus.  

Movio är ett verktyg specialanpassat för kulturarvsinstitutioner, som innehåller roliga specialfunktioner såsom tidslinjer, kartor och kan hämta information från samlingsdatabaser och Europeana. Movio, som är byggt på öppen källkod, är lätt att lära sig och har verktyg för att bygga snygga digitala utställningar och appar som man inte behöver vara programmerare, eller anlita externt it-stöd, för att hantera. Movio passar utmärkt för att presentera ett forskningsprojekt, en del av samlingarna eller som komplement till en pågående utställning.

b2ap3_thumbnail_Movio-3.jpg

Inom AthenaPlus projektet har Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillsammans med Nationalmuseum utvärderat Movio och tagit fram en pilotutställning. Den här utställningen kommer att presenteras under dagen. Vi vill gärna höra vad du tycker att ett verktyg för digitala utställningar borde innehålla. Därför kommer vi under workshoppen att be dig om hjälp med utvärdering av både pilotutställningen och verktyget. Movio är under löpande utveckling, så här finns det chansen att påverka ett lovande verktyg! Det finns även en nyproducerad tilläggsmodul, CityQuest, med vilken man kan skapa guidade stads- och/eller museiturer bl.a. med hjälp av QR koder. Vi kommer också att visa den här modulen under dagen.

Mer om Movio kan du hitta här och du kan även ta en förhandstitt på alla utställningar som har producerats i samband med AthenaPlus projektet här.

Workshopen vänder sig till alla som är intresserade av att använda verktyget, både som ett stöd i arbete med att skapa digitala utställningar och för att dela med dig av vad du som användare vill se och göra i en digital utställning. Det är begränsat antal platser så det är först till kvarn som gäller.

Tid: Kl 13.00-16.30 den 18 november 2014. 

Plats: Riksarkivet i Marieberg, Stockholm. 

Anmälan görs till moa.ranung@riksarkivet.se senast den 8 november.

Rolf Källman 

 

Aim for the stars

b2ap3_thumbnail_5star-steps.png

b2ap3_thumbnail_5star-steps.png5 star deployment scheme for Open Data. LATC. CC:0.

 

The growing amount of open linkable cultural heritage data gives us a huge opportunity to give meaning to formerly isolated information. The Nordic countries share a lot of common history of which only a part has been told. By supporting the cultural heritage institutions in their aim to climb the five star ladder we can unleash more data, pave the way for stories to cross national boarders and connect in a context of deeper and wider meaning.

Last year Digisam arranged a conference in Malmö (Sweden), in collaboration with our Nordic partners, with the title “Open cultural heritage data in the Nordic countries”.

The cooperation continues and in October the National Archives of Norway invites you to the conference “Aim for the stars”. The presentations will be held in English or Nordic languages. Follow this link for information about the programme and how to register.

Rolf Källman

ENUMERATE har tagit tempen på digitaliseringsarbetet i Europa

b2ap3_thumbnail_6433880647_30657c93a0_z.jpg

b2ap3_thumbnail_6433880647_30657c93a0_z.jpg

Foto: Meteorological staff taking sea temperature in Atlas Cove, Heard Island. ANARE expedition c. 1953-57. State Library of New South Wales. Inga kända copyrightrestriktioner.

Projektet ENUMERATE, som avslutades tidigare i år, har haft som syfte att samla in data om det pågående arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsinformation i Europa. ENUMERATE har varit finansierat av EU-kommissionen, men har kanske framförallt möjliggjorts genom ett omfattande frivilligt arbete av projektmedarbetare, nationella koordinatorer och alla som svarat på enkäterna.

När Nick Poole, Collections Trust, höll en presentation om resultaten av projektet vid MSEG:s (Member States Expert Group on digitisation) möte i Luxemburg i förra veckan lyfte han bland annat fram bristen på strategier för digitalisering och digitalt bevarande. Nick poängterade också att behovet av ett kunskapsunderlag för att fortsatt styra och driva digitaliseringen av kulturarvet är stort, och att det därför är glädjande att ENUMERATE kommer att leva vidare inom ramen för utvecklingen av nästa version av Europeana.

Med svar från 125 institutioner är Sverige ett av de fyra länder som haft högst svarsfrekvens. Ett stort tack till alla er som tagit er tid att svara på frågorna i enkäten!

b2ap3_thumbnail_enumerate_logo.jpg

Det samlade resultaten av svaren från totalt närmare 1400 europeiska kulturarvsinstitutioner visar bland annat att:
• 92 % av de svarande är minnesinstitutioner med samlingar som ska bevaras för framtiden.
• 87 % av institutionerna har en digital kollektion.
• 36 % av institutionerna har en dokumenterad digitaliseringsstrategi.
• 26 % av institutionerna har en dokumenterad strategi för digitalt bevarande som ledningen står bakom.
• 48 % har ännu ingen lösning för långtidsbevarande som baseras på internationella standarder.
• Den genomsnittliga budgeten för en digital kollektion är €295.000.
• I genomsnitt arbetar 8 personer på heltid med aktiviteter kopplade till den digitala kollektionen, varav 3 volontärer.
• Arbetet kopplat till den digitala kollektionen finansieras genom den interna budgeten (88%).

Den fullständiga rapporten, som är den tredje i raden av projektets rapporter om digitalisering i Europa, kan du läsa här.

Rolf Källman

Juridisk utredare på Digisam

b2ap3_thumbnail_Chatarina_0043-a-ny4.jpg

Den 1 november började Catharina Ekdahl som juridisk utredare på Digisam. Fram till hösten 2014 kommer Catharina arbeta för att bringa klarhet i de upphovsrättsliga frågor som kulturarvsinstitutionerna kämpar med dagligen och bl.a. tillsammans med Johanna Berg och representanter för ett antal kulturarvsinstitutioner utarbeta förslag till rekommendationer kring upphovsrätt.

b2ap3_thumbnail_Chatarina_0043-a-ny4.jpg

                                                                                               Foto:© Johan Westin

 

Vår avsikt är även att underlätta verksamheten för de 24 myndigheterna som Digisam verkar för genom att försöka få till stånd ett ramavtal med bildorganisationerna för den bildanvändning som institutionerna önskar och behöver. Genom en alldeles färsk lagstiftning som trädde i kraft den 1 november finns numera det juridiska verktyget för sådan användning i form av nya s k avtalslicenser och tanken är att vi ska se till att nyttja den möjligheten. 

Vi är mycket glada för att ha Catharina med i arbetsgruppen!

Rolf Källman